Brommö ligger i Vänern och man tar färjan dit från Fågelö.
Magasinsbyggnaden som hyser ett museum. Bilderna är från 2017.
Gamla flaskor
Bilder från Brommö
Brommö gård uppfördes 1848 som disponentvilla vid glasbruket.
onsdag 31 januari 2018
Brommö glasbruk
Brommö glasbruk startades 1803 och sysselsatte som mest närmare 400 personer. Bruket lades ner redan 1879. Flera skutskeppare flyttade i samband med nedläggningen av glasbruket från Brommö till fastlandet, inte minst till Otterbäcken. Av glasbrukets ursprungliga 55 byggnader återstår idag endast ett fåtal, däribland Brommö gård och en magasinsbyggnad i anslutning till den befintliga bryggan vid färjeläget.
Brommö ligger i Vänern och man tar färjan dit från Fågelö.
Brommö ligger i Vänern och man tar färjan dit från Fågelö.
tisdag 30 januari 2018
Agaton Sax och Byköpings Gästabud (1976)
Agaton Sax och Byköpings gästabud är en svensk animerad film om detektiven
Agaton Sax. Filmen regisserades av Stig Lasseby till manus av Leif Krantz, efter
Nils-Olof Franzéns bok med samma namn.
söndag 28 januari 2018
Forsåkersgatan 69 i Mölndal
Enerbacken i Mölndal 1964
Filmen visar en av de första hyresgästerna som välkomnas till bostadsområdet Enerbacken, våren 1964. Klippet visar också öppningen av områdets livsmedelsaffär, en"Spar"-butik.
lördag 27 januari 2018
TV-tablå i Sverige 1 april 1973
TV1
13.00: Panorama. Reportage från israelisk-arabiska konfliktområdet (F).
13.30: Vetenskap och forskning
14.00: Ishockey-VM: Polen-Sverige. (F)
16.30: Engelsk fortsättningskurs
16.45: Zeus av Messina. Ombord i en harpunfiskebåt. (F)
17.00: Hemma med Ria (F).
17.55: Meddelanden.
18.00: TV-nytt och väder.
18.05: Linköpings domkyrka - katedral på slätten.
18.45: Moment kulturmagasin
19.00: Vad angår oss finska radions affärer? TV-debatt.
19.15: Melodifestivalen 1973. Inför Melodi Grans Prix i Luxemburg nästa lördag.
19.30: Fint som snus. Komiskt och seriöst - Gammalt och nytt. (F)
20.10: Kvartetten som sprängdes. En TV-bearbetning av Birger Sjöbergs roman. (F).
21.00: Aktuellt med TV-nytt, väder och sportspegeln.
ca 21.30: Sportspegeln.
22.00: Melodifestivalen 1973. Inför Melodi Grans Prix i Luxemburg (F).
22.10: TV-nytt och väder.
TV2
15.10: Teatermatiné: Pappa Goriot, efter en roman av Honore de Balzac. (F)
17.00: Mocambique är vårt land. Hur människor i Mocambique arbetar för att få sin frihet (F).
17.25: TV-nytt och väder.
17.30: Klunsen. Om en liten hund.
17.35: Jonsson & Söner. Dockfilm.
17.45: Marco Polos äventyr.
18.00: De rödas uppror. Om några kamrater från Söders fattigaste gata i trettiotalets Stockholm. (F).
18.30: Vi i femman. Frågetävling.
19.15: Den gamla jazzbion.
19.30: Rapport
20.10: Våra favoriter (F)
21.00: Kapplöpning med kaos. Västtyskt reportage om våra kommunikationsproblem.
21.35: Musik i Tvåan. Kathakall. Sydindisk dansteater.
22.45: TV-nytt och väder.
Hemma med Ria
Pappa Goriot (italiensk, otextad)
Vi i femman final 1972
Rapport 1973
fredag 26 januari 2018
Maxirabatt 100-kort från 1998
Detta gällde inom GL-trafiken och Bohustrafiken. GL var Göteborgsregionens lokaltrafik och Bohustrafiken var norra delen av Göteborg och Bohus län. Men kortet har mest använts i Göteborg.
Man stämplade korten i de gröna stämpelapparaterna genom att föra ner kortet i en liten springa på ovansidan. På apparaten fanns det knappar med siffrorna 1-10 där man kunde välja antal kuponger man ville stämpla. På baksidan av kortet stämplades det in tid, antal kuponger, lokaltrafikslinje och hur mycket pengar man hade kvar på kortet. Kortet var av papper och hade en magnetremsa som lästes av apparaten.
Här är en stämpelapparat i buss Grön express som kör på Göta älvbron i Göteborg 2009:
Man stämplade korten i de gröna stämpelapparaterna genom att föra ner kortet i en liten springa på ovansidan. På apparaten fanns det knappar med siffrorna 1-10 där man kunde välja antal kuponger man ville stämpla. På baksidan av kortet stämplades det in tid, antal kuponger, lokaltrafikslinje och hur mycket pengar man hade kvar på kortet. Kortet var av papper och hade en magnetremsa som lästes av apparaten.
Här är en stämpelapparat i buss Grön express som kör på Göta älvbron i Göteborg 2009:
Angered och Angeredsbron 1998
Bilder från den gamla busstationen i Angered som har byggts om två gånger sedan dess, och vid Angeredsbron vid Gårdsten.
torsdag 25 januari 2018
onsdag 24 januari 2018
Höhässjor i Knipered öster om Kållered 1995
En hässja är en ställning av stående störar och liggande slanor. Den används för att torka en skörd som kan bestå av gräs och annat.
Insamling av vinterfoder till kreaturen var en viktig och tidskrävande uppgift för jordbrukarna.
Långt tillbaka i tiden lät man höet ligga och torka på marken. Men så småningom fick hässjan större betydelse. Dom dyker upp någon gång vid Kristi födelse. Klimatförsämringen med kalla och snörika vintrar gör att boskapen måste stallas under vinterhalvåret, och vinterfoder samlas in och torkas innan det ladas.
Långt tillbaka i tiden lät man höet ligga och torka på marken. Men så småningom fick hässjan större betydelse. Dom dyker upp någon gång vid Kristi födelse. Klimatförsämringen med kalla och snörika vintrar gör att boskapen måste stallas under vinterhalvåret, och vinterfoder samlas in och torkas innan det ladas.
Bullen 1995
Bullen var ett ungdomsprogram som sändes i SVT under perioden 25 oktober 1987-17 april 2000. Bullen tog upp frågor som berörde ungdomar ur ett ungdomsperspektiv och diskuterade även känsliga ämnen.
tisdag 23 januari 2018
Lee Marvin - Wand'rin' star (1969)
Den här låten var med i musikalen Guldrushens glada dagar ("Paint your wagon") 1969 och blev etta på listorna i England och Irland i mars 1970. Den petade till och med ner Beatles låt Let it be. Lee Marvin tog rollen i filmen och avslog att mima trots att han inte var en naturlig sångare. Filmen blev en flopp men soundtracket blev en succé.
måndag 22 januari 2018
söndag 21 januari 2018
Vykort på Kungsportsplatsen från 1970-talet kanske
Här ser man Stora teatern, hållplatserna, Kungsportsavenyn med mera. Bussarna, väntkurerna och folkvagnsbussen är av den typen som fanns på 1970-talet.
lördag 20 januari 2018
Klasatorpet där filmen Utvandrarna spelades in
Klasatorpet är en småländsk torpstuga från 1800-talet som sedan 1969 är ett sommaröppet hembygdsmusem. Vid inspelningen av Vilhelm Mobergs roman Utvandrarna 1969 var torpet inspelningsplats för huvudpersonernas bostad Korpamoen.
Klasatorpet ligger i Långasjö, sydväst om Emmaboda i Småland. Torpet byggdes i början av 1800-talet, och namnet fick det efter före detta ryttare Per Klase i Växjö kompani som bodde här en tid. Sedan beboddes det av flera familjer. Klasatorpet sköts av Långasjö hembygdsförening, som äger husen och intilliggande marker efter att dessa köpts loss från kyrkan. Avsikten är att bevara torpmiljön och bruka jorden som på tidigt 1800-tal.
Bilderna här är från 2 juli 1999.
Åren 1846–1930 emigrerade omkring 1,3 miljoner svenskar till USA, varav omkring 1200 personer från Långasjö och några från Klasatorpet. Småland hade den största utvandringen av alla landskap i Sverige. Cirka hälften av Långasjö sockens invånare utvandrade.
Inför filmatiseringen av Utvandrarna sökte filmregissören Jan Troell efter en autentisk torpmiljö som kunde föreställa Korpamoen från Vilhelm Mobergs roman. Med hjälp av Långasjö hembygdsförening fann han Klasatorpet som liknade "ett sextondels mantal Kronoskatte Korpamoen". Vilhelm Moberg godkände själv platsen som lämplig, även om han tyckte att marken kunde ha varit lite stenigare. Klasatorpet omvandlades på 6 månader till Korpamoen och på sommaren 1969 var inspelningerna på platsen klara.
Redan när filminspelningen pågick började torpet besökas av turister. Klasatorpet ser idag precis ut som under tiden för filminspelningen. Därigenom kan man få en bild av hur livet tedde sig här på 1800-talet. Vilhelm Moberg själv var inte förtjust i turismen kring Korpamoen. 1971 skrev han ett brev där han påpekade att Korpamoen var ett av honom påhittat namn och förbjöd användandet av namnet i marknadsföringen av Klasatorpet. Det hindrade inte att turismen kring gården fortsatt.
Klasatorpet ligger i Långasjö, sydväst om Emmaboda i Småland. Torpet byggdes i början av 1800-talet, och namnet fick det efter före detta ryttare Per Klase i Växjö kompani som bodde här en tid. Sedan beboddes det av flera familjer. Klasatorpet sköts av Långasjö hembygdsförening, som äger husen och intilliggande marker efter att dessa köpts loss från kyrkan. Avsikten är att bevara torpmiljön och bruka jorden som på tidigt 1800-tal.
Bilderna här är från 2 juli 1999.
Åren 1846–1930 emigrerade omkring 1,3 miljoner svenskar till USA, varav omkring 1200 personer från Långasjö och några från Klasatorpet. Småland hade den största utvandringen av alla landskap i Sverige. Cirka hälften av Långasjö sockens invånare utvandrade.
Inför filmatiseringen av Utvandrarna sökte filmregissören Jan Troell efter en autentisk torpmiljö som kunde föreställa Korpamoen från Vilhelm Mobergs roman. Med hjälp av Långasjö hembygdsförening fann han Klasatorpet som liknade "ett sextondels mantal Kronoskatte Korpamoen". Vilhelm Moberg godkände själv platsen som lämplig, även om han tyckte att marken kunde ha varit lite stenigare. Klasatorpet omvandlades på 6 månader till Korpamoen och på sommaren 1969 var inspelningerna på platsen klara.
Redan när filminspelningen pågick började torpet besökas av turister. Klasatorpet ser idag precis ut som under tiden för filminspelningen. Därigenom kan man få en bild av hur livet tedde sig här på 1800-talet. Vilhelm Moberg själv var inte förtjust i turismen kring Korpamoen. 1971 skrev han ett brev där han påpekade att Korpamoen var ett av honom påhittat namn och förbjöd användandet av namnet i marknadsföringen av Klasatorpet. Det hindrade inte att turismen kring gården fortsatt.
Här gungade Kristina i filmen.
Vägen där dom lämnade sitt hem på den stora resan till Amerika.
Vykort köpt i Klasatorpet.
fredag 19 januari 2018
Gammalt arbetsliv i Bärebergs socken i Västergötland
En film om linberedning, gärdning med skidhag, potatismalning, pumpmakeri och havrebärgning inspelad för Nordiska museet 1941.
torsdag 18 januari 2018
Kassettband BASF chromdioxid maxima II (CR-M II)
Det här kassettbandet såldes 1985-1987. Det var lite låg ljudvolym och dålig diskant på dom men annars bra kvalitet och dom trasslade sig sällan.
Tjörnbrokatastrofen
Idag är det 38 år sedan Tjörnbrokatastrofen. Almöbron rasade klockan 01.30 den 18 januari 1980 då brospannet blev påkört av det liberiaregistrerade bulkfartyget Star Clipper. Haveriet orsakades av att isanhopningar i den trånga farleden påverkade fartygets manöverförmåga, och att en kran ombord på fartyget slog i brons så kallade bågrör. Åtta människor omkom i de sju fordon som körde över brokanten.
Här är Västnytt om katastrofen:
Rapport:
Här är Västnytt om katastrofen:
Rapport:
onsdag 17 januari 2018
tisdag 16 januari 2018
Vid Kallebäck i Göteborg 1 augusti 1996
Till vänster ser man Johanneberg och Krokslätt. I mitten E6 som löper bort mot centrum. Här närmast Arla som idag är nedlagt. Till höger höghusen i Kallebäck.
måndag 15 januari 2018
Östra Hamngatan i Göteborg då och nu
Två bilder från ungefär samma plats med 230 års mellanrum. Klicka på bilden så kanske den blir större.
1787 2017
Längst bort i den vänstra bilden ser man Kungsporten som fanns från 1621 och beslutades att rivas 1838.
Ursprungligen var detta två parallella gator på varsin sida om Östra Hamnkanalen, och de hade först namn efter kanalen: Ostre Hambnan (1621-1639), Lilla Hamnen (1644), Östre Lille Hambnen (1669) och slutligen Östra Hamngatan (1815).
Först år 1837 fick den västra sidan av Östra Hamngatan trottoar av gråstenshällar, lagd av den danske stensättaren Ludvig Kragh. De planterade träden längs kanalen togs bort 1850, då man den 8 februari beslutat att bygga om kajerna med granit.
De äldre husen på gatans östra sida förstördes vid branden 1792, och på den västra vid branden 1802. Efter detta byggdes husen helt i sten. År 1805 tillkom stenpelare och järnlänkar, som skydd för åkande och gående utmed kanalsidan. Tidigare svarade trädplanteringar för skyddet.
Den ursprungliga Köpmansgatubron var byggd i trä. Men år 1712 beslöts av magistraten att en välvd stenbro "över Östra lilla hamnen i Köpmangatans sträckning" skulle uppföras. Murargillet lämnade ett anbud, som prutades ned till 900 daler silvermynt. Ett kontrakt upprättades den 28 mars 1712, och som entreprenörer anlitades murarmästarna Greger Deber och Olof Larsson. I slutet av april 1713 kunde de anmäla, att bron var färdig, vilket efter besiktning godkändes av magistraten.
Kanalen som fanns mellan Brunnsparken och Södra Hamngatan lades igen under år 1861, och Östra Hamngatan utsträcktes samma år över Brunnsparkens västra sida. Den 27 januari 1861 började de fyra broarna över den norra delen av Östra Hamnkanalen att rivas, samtidigt stöttades denna nya gatudel med tre nybyggda broar. Den gamla Lejonbron vid Brunnsparken raserades 1864 och 1883 invigdes en ny bro i järn, Fontänbron. Under senare delen av 1800-talet utvecklades Östra Hamngatan till Göteborgs förnämsta handelsgata. I bottenvåningarna till de flesta husen inreddes butikslokaler och i de högre våningarna blev det affärs- och kontorslokaler.
Östra Hamnkanalens södra del — från Stora Hamnkanalen till Vallgraven (egentligen Lilla Nygatan) vid Kungsportsplatsen — lades igen år 1899, då den ökande trafiken krävde mer utrymme. Kostnaden för det arbetet uppgick till 320 000 kronor, varav enskilda tomtägare svarade för cirka 75 000 kronor. Stensättningen 1899 av gatan kostade 16 500 kronor. Arbetet med att lägga igen kanalens norra del — räknad från Göta älv vid Lilla Bommen till Stora Hamnkanalen — påbörjades i maj 1936 och avslutades den 18 augusti samma år.
Idag är Östra Hamngatan en gata med tät trafik av fotgängare, spårvagnar, bussar och bilar.
Längst bort i den vänstra bilden ser man Kungsporten som fanns från 1621 och beslutades att rivas 1838.
Ursprungligen var detta två parallella gator på varsin sida om Östra Hamnkanalen, och de hade först namn efter kanalen: Ostre Hambnan (1621-1639), Lilla Hamnen (1644), Östre Lille Hambnen (1669) och slutligen Östra Hamngatan (1815).
Först år 1837 fick den västra sidan av Östra Hamngatan trottoar av gråstenshällar, lagd av den danske stensättaren Ludvig Kragh. De planterade träden längs kanalen togs bort 1850, då man den 8 februari beslutat att bygga om kajerna med granit.
De äldre husen på gatans östra sida förstördes vid branden 1792, och på den västra vid branden 1802. Efter detta byggdes husen helt i sten. År 1805 tillkom stenpelare och järnlänkar, som skydd för åkande och gående utmed kanalsidan. Tidigare svarade trädplanteringar för skyddet.
Den ursprungliga Köpmansgatubron var byggd i trä. Men år 1712 beslöts av magistraten att en välvd stenbro "över Östra lilla hamnen i Köpmangatans sträckning" skulle uppföras. Murargillet lämnade ett anbud, som prutades ned till 900 daler silvermynt. Ett kontrakt upprättades den 28 mars 1712, och som entreprenörer anlitades murarmästarna Greger Deber och Olof Larsson. I slutet av april 1713 kunde de anmäla, att bron var färdig, vilket efter besiktning godkändes av magistraten.
Kanalen som fanns mellan Brunnsparken och Södra Hamngatan lades igen under år 1861, och Östra Hamngatan utsträcktes samma år över Brunnsparkens västra sida. Den 27 januari 1861 började de fyra broarna över den norra delen av Östra Hamnkanalen att rivas, samtidigt stöttades denna nya gatudel med tre nybyggda broar. Den gamla Lejonbron vid Brunnsparken raserades 1864 och 1883 invigdes en ny bro i järn, Fontänbron. Under senare delen av 1800-talet utvecklades Östra Hamngatan till Göteborgs förnämsta handelsgata. I bottenvåningarna till de flesta husen inreddes butikslokaler och i de högre våningarna blev det affärs- och kontorslokaler.
Östra Hamnkanalens södra del — från Stora Hamnkanalen till Vallgraven (egentligen Lilla Nygatan) vid Kungsportsplatsen — lades igen år 1899, då den ökande trafiken krävde mer utrymme. Kostnaden för det arbetet uppgick till 320 000 kronor, varav enskilda tomtägare svarade för cirka 75 000 kronor. Stensättningen 1899 av gatan kostade 16 500 kronor. Arbetet med att lägga igen kanalens norra del — räknad från Göta älv vid Lilla Bommen till Stora Hamnkanalen — påbörjades i maj 1936 och avslutades den 18 augusti samma år.
Idag är Östra Hamngatan en gata med tät trafik av fotgängare, spårvagnar, bussar och bilar.
Barbarella - The Mission (1992)
En låt jag först hörde i radiostationen HQ i Studentradion i Göteborgs närradio omkring 1993. Det var också då trance började bli populärt.
söndag 14 januari 2018
lördag 13 januari 2018
Giorgio Moroder - From Here To Eternity (1977)
Låtlista:
[00:00] -- From Here to Eternity
[05:51] -- Faster than the speed of Love
[08:20] -- Lost Angeles
[10:33] -- Utopia
[13:56] -- From Here To Eternity (reprise)
[15:30] -- First Hand Experience
[20:30] -- I'm Left, You're Right, She's Gone
[25:35] -- Too Hot To Handle
fredag 12 januari 2018
Datorspelet International karate
Spelet släpptes 1985 av System 3 för ZX Spectrum, Commodore 64, Amstrad CPC och Ataris 8-bitsdatorer. Det har även senare släppts till Atari ST och Amiga. Spelet är ett enklare beat 'em up-spel sedd från sidan. Beroende på hur spelaren träffar sin motståndare får denna en halv eller hel poäng. Kamperna utspelar sig runt om i världen på välkända platser. Spelet programmerades av Archer Maclean och musiken är gjord av Rob Hubbard. Rob Hubbards musik till spelet framfördes live av en fullstor symfoniorkester vid det tredje Symphonic Game Music Concert 2005 i Tyskland.
torsdag 11 januari 2018
Första programmet av Vetenskapens värld 1971
Vetenskapens värld är ett populärvetenskapligt TV-dokumentärprogram som sänds i Sveriges Television. "TV2:s magasin för vetenskap och teknik" hade premiär den 26 september 1971. Då hade programmet titeln Världen i dag och leddes av Bo G. Erikson med Carl O. Löfman och Maud Hellman som producenter. Senare samma höst bytte programmet namn till Vetenskapens värld.
onsdag 10 januari 2018
Fotogenlampa
Fotogenlampor kom till Sverige på 1860-talet och vid slutet av amerikanska inbördeskriget tog försäljningen fart. Det var den vanligaste typen av lampa fram till en bit in på 1900-talet då elektriskt ljus blev vanligt.
Det fanns flera typer av fotogenlampor. Dom var vanligen placerade hängande över matbordet. En ofta elegantare typ var bordslampan. Och det fanns även lampor att fästa på väggen.
Det fanns flera typer av fotogenlampor. Dom var vanligen placerade hängande över matbordet. En ofta elegantare typ var bordslampan. Och det fanns även lampor att fästa på väggen.
måndag 8 januari 2018
Sista tåget ut Göteborg - Sjövik 1967
Västergötland-Göteborgs Järnvägar, VGJ, Västgötabanan, var en smalspårig järnvägslinje från Göteborg i Göteborgs och Bohus län genom Älvsborgs län till Skara i Skaraborgs län. Banan, som var smalspårig (891 mm), började byggas i augusti 1897 och öppnade för trafik den 1 januari 1900.
1966 beslutades att person- och godstrafik på Västgötabanan skulle nedläggas på sträckan Sjövik - Göteborg och en del av banvallen brukas för annat, varvid spåren revs upp söder om Sjövik. Senare beslutades att resterande persontrafik på Västgötabanan skulle nedläggas vilket gjordes under sommaren 1970. Därefter revs järnvägen söder om Nossebro förutom sträckan Brobacka - Anten - Gräfsnäs slottspark.
Här ser vi en film från sista resan mellan Göteborg och Sjövik i maj 1967 bland annat.
1966 beslutades att person- och godstrafik på Västgötabanan skulle nedläggas på sträckan Sjövik - Göteborg och en del av banvallen brukas för annat, varvid spåren revs upp söder om Sjövik. Senare beslutades att resterande persontrafik på Västgötabanan skulle nedläggas vilket gjordes under sommaren 1970. Därefter revs järnvägen söder om Nossebro förutom sträckan Brobacka - Anten - Gräfsnäs slottspark.
Här ser vi en film från sista resan mellan Göteborg och Sjövik i maj 1967 bland annat.
Reklam för KF Cirkelchoklad 1967
Kooperativa Förbundet, vanligtvis förkortat KF, är en konsumentkooperativ ekonomisk förening som bildades 5 september 1899 på initiativ av Gerhard Halfred von Koch och Axel Rylander. KF kom att ha en stor egen produktion av bland annat kaffe (Cirkelkaffe), och lampor (Luma). Målet var att kunna sänka priserna på varorna med egen produktion och utmana kartellbildningar. Konsum var under stora delar av 1900-talet det huvudsakliga namnet för butiker inom kooperationen, även om det förekommit andra butiksnamn både lokalt (till exempel Solidar i Malmö) och nationellt.