Västerås var på 1930-talets slut en stad med kontraster. Å ena sidan en gammal stad med åldrad bebyggelse, å andra sidan en av Sveriges modernaste städer med stora snabbt växande exportindustrier i ständigt behov av ny arbetskraft. Inspirerande av hur andra städer arbetade beslutade de styrande i Västerås att staden skulle dokumenteras ordentligt. Både för dåtidens västeråsare och för kommande generationer. En fotografi- och filmkommitté fick i uppdrag att låta göra en film där allt av betydelse skulle dokumenteras, man ville skapa ett tidsdokument från just 1937. I kommittén satt bland andra Sven Drakenberg, då intendent på Västmanlands läns museum. Drygt trettiofem år efter premiären talade han in filmens berättarröst. Engagerat och initierat låter han oss möta människor och miljöer i 1930-talets Västerås. Eftersom filmen var en så kallad arkivfilm hade man inte samma krav på underhållningsvärde som om det varit en spelfilm. Trots det blev filmen något av en kioskvältare på biografen Röda Kvarn. Med premiär den 5 december 1938 kördes den i dubbla föreställningar varje kväll under en vecka och sågs av drygt 3 000 personer.