1 = Betyget 1. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
2 = Betyget 2. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
3 = Betyget 3. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
4 = Betyget 4. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
5 = Betyget 5. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
60-metersbanan = En 60 meter lång löpningsbana som man sprang på i gymnastiken.
Vanliga tider var 8-11 sekunder.
A = Berömlig. Ett betyg som användes i den svenska skolan mellan 1897 och 1962. Det fanns A, a, AB, Ba, B, BC och C. Till dessa kan också läggas: B?.
a = Med utmärkt beröm godkänd. Ett betyg som användes i den svenska skolan mellan 1897 och 1962. Det fanns A, a, AB, Ba, B, BC och C. Till dessa kan också läggas: B?.
AB = Med beröm godkänd. Ett betyg som användes i den svenska skolan mellan 1897 och 1962. Det fanns A, a, AB, Ba, B, BC och C. Till dessa kan också läggas: B?.
allmän engelska = skolämne med lättare engelska som fanns i högstadiet på 1970-talet
allmän matte = skolämne med lättare matte som fanns i högstadiet på 1970-talet
allmän tyska = skolämne med lättare tyska som fanns i högstadiet på 1970-talet
andrakladdare = nedlåtande benämning på elev som går i andra klass i grundskolan
aula = samlings- och högtidssal i skolor
B = Godkänd. Ett betyg som användes i den svenska skolan mellan 1897 och 1962. Det fanns A, a, AB, Ba, B, BC och C. Till dessa kan också läggas: B?.
Ba = Icke utan beröm godkänd. Ett betyg som användes i den svenska skolan mellan 1897 och 1962. Det fanns A, a, AB, Ba, B, BC och C. Till dessa kan också läggas: B?.
bamba = skolmatsbespisning
Bamba
bambamat = mat som serverades i skolmatbespisningen
Bambamat: Köttbullar, vita bönor, potatis, råkost.
bambatant = biträde i skolmatbespisning
band = ett band ena laget kunde trä över överkroppen i gymnastiken i skolan
när man spelade lagsporter som till exempel brännboll för att skilja lagen åt.
Det fanns blåa band.
barack = enkel vanligen tillfällig träbyggnad. Till exempel en skolbarack.
barnbespisning = lokal där barn får mat, t ex i en skola
Barnkunskap = lektion med barnavård i skolan
basket = aktivitet i gymnastiken
basketkorg = Fanns i gymnastiken.
BC = Icke fullt godkänd. Ett betyg som användes i den svenska skolan mellan 1897 och 1962. Det fanns A, a, AB, Ba, B, BC och C. Till dessa kan också läggas: B?.
biologi = lektion med biologiundervisning i skolan
Biologiboken = en skolbok i biologi som fanns på 1970-talet
biologilärare = Lärare i ämnet biologi
Björnklister = ett klister som användes i skolan. En rund burk med lock och en liten spatel.
blockflöjt = Ett träblåsinstrument med anor från renässansen och barocken som
man kunde spela på i skolan på 1970-talet
blyertspenna = penna som man skrev med i skolan
bock = Ett gymnastikredskap. Man kunde hoppa över den. Hoppa bock.
Bock
bordtennisbord = För spel av bordtennis som fanns i högstadiet, på skolgården och gymnastiken.
Bordtennisbord i omklädningsrum i gymnastiken
brännboll = en svensk utomhuslek med boll och slagträ som påminner om
baseboll och spelas under skolornas gymnastiklektioner bland annat
bredden = avsnitt av en planka som man skulle hyvla i träslöjden
brännbollsboll = boll till brännboll i skolan
brännbollsträ = slagträt i brännbollen i skolan. Man slog bollar och det fanns
två olika typer av slagträ. Ett platt och ett runt. Det platta var enklare att träffa
med och var för såna som var lite sämre.
bänk = ett träningsredskap i gymnastiken i skolan bestående av en lång,
smal planka fastsatt på en bredare. De kunde stå utmed väggarna i gymnastiksalen.
bänkpapper = papper man lade i skolbänken
bänkbok = bok man hade i skolbänken
bästa kanten = avsnitt av en planka som man skulle hyvla i träslöjden
C = Underkänd/Otillräcklig. Ett betyg som användes i den svenska skolan mellan 1897 och 1962. Det fanns A, a, AB, Ba, B, BC och C. Till dessa kan också läggas: B?.
Casco = tillverkaren av Skollim
Casco skollim på 1970-talet
Crayola = Vaxkritor som man ritade med i låg- och mellanstadiet
Den blomstertid nu kommer = en psalm som sjöngs i kyrkan på skolavslutningar på våren
dra ner armen = när man säger "klara, färdiga, gå" vid ett lopp, till exempel på
skolans 60-metersbana
dubbeltimma = två lektioner på rad i samma skolämne
dumstrut = huvudbonad i form av en pappstrut. Användes förr som
bestraffningshjälpmedel i de lägre klasserna i skolan.
durch für gegen ohne um = Tyska prepositioner som upprepades i tyskaundervisningen i högstadiet
dyna = en 40-50 cm tjock skumgummifylld matta som användes när man hoppade
höjdhopp i skolan bland annat
Ekonomisk linje = tidigare 3-årig linje i gymnasieskolan. Man kunde läsa språk,
historia, religion, psykologi, samhällskunskap, matte, företagsekonomi med mera.
engelska = lektion med engelskaundervisning i skolan
engelskalärare = Lärare i ämnet engelska
etta = betyget 1. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
ettaväljare = försteväljare. Utropas under lek under rasten när man vill välja lagmedlemmar först,
vilket gör att man får de bästa spelarna i sitt lag.
femma = betyget 5. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren
1962-1994, och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
fiffikus = symätsticka. Fanns i syslöjden.
filmprojektor = apparat med vilken man visar film på en duk till exempel i hemmet eller i skolan
fluortant = kvinna som kom till skolklasser och lät barnen skölja fluorlösning. Man
spottade ut det i en plastmugg och satte ett lock på.
Folkskolan = en äldre grundskola som fanns 1842-1972 i Sverige.
friluftsdag = en skoldag man ägnar år aktiviteter som inte är på det ordinarie skolschemat,
till exempel friidrott och skridsko
fritt valt arbete = lektionstimmar i skolan som kan ägnas åt aktivitet man valt själv
Skönhetsvård som fritt valt arbete 1979-1980
fröken = lärarinna. Titel på den som undervisade eleverna.
fyra = betyget 4. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
fysik = lektion med fysikundervisning i skolan
fysiklärare = lärare i ämnet fysik
förstakladdare = nedlåtande benämning på elev som går i första klass i grundskolan
försteväljare = ettaväljare. Utropas under lek på rasten när man vill välja lagmedlemmar först, vilket gör att man får de bästa spelarna i sitt lag.
föräldramöte = möte med föräldrarna till en grupp barn, vanligen en skolklass
geografi = lektion med geografiundervisning i skolan
Geografiboken = en skolbok i geografi som fanns på 1970-talet
geografilärare = Lärare i ämnet geografi
gonk = stickad eller virkad figur som man gjorde i syslöjden
grannklass = Skolklass som hade sitt klassrum bredvid, var på samma gymnastiklektioner, friluftsdag med mera.
grupparbete = när man arbetade flera i skolan och gymnasiet
gymnasieelev = elev som går i gymnasiet
gymnasielärare = Lärare man hade under gymnasiet
gymnastik = lektion med diverse kroppsövningar i skolan
gymnastikdräkt = dräkt som flickorna hade i gymnastiken
gymnastikkläder = kortärmad tröja, kortbyxor, strumpor och skor man använde i gymnastiken
gymnastiklärare = Lärare i ämnet gymnastik
gymnastikskor = skor man använde i gymnastiken
gymnastikpåse = en påse man hade sina gymnastikkläder i
gymnastiksal = sal där man hade gymnastik
Gymnastiksal
Hej matematik = en skolbok i matematik som fanns på 1970-1980-talet
Hej matematik årskurs 7, använd 1979-1980
Hembygd = en skolbok i samhällskunskap som fanns på 1970-talet
hemkunskap = lektion i att sköta ett hem i skolan
Hermods svenska för mellanstadiet = en skolbok i svenska som fanns på 1970-talet
historia = lektion med historieundervisning i skolan
hoppa bock = en övning man hade i gymnastiken i skolan. Kan göras med ett
redskap eller över ryggen på någon.
hovdjur = djur med hovar. Jag sa fel och sa "håvdjur" i mellanstadiet.
Humanistisk linje = en tidigare treårig studieförberedande linje i gymnasieskolan.
Man kunde läsa svenska, engelska, historia, religion, filosofi, psykologi,
samhällskunskap, matte med mera.
håltimma = ledig timma mellan andra lektioner i skolan
häck = träningsredskap i gymnastiken i skolan som bestod av metallstänger
i blå färg. Man kunde ha dom till att hoppa över i löpning och som mål i innebandyn.
högstadieelev = elev som går i högstadiet
högstadielärare = Lärare man hade under högstadiet
hösttermin = En del av ett läsår
Idioten = En träningsövning där en person springer längre och längre sträckor fram och tillbaka i gymastiksalen.
innebandy = Ett slags bandy som spelades i gymnastiksalen med bandyklubbor och boll av plast.
innebandymål = Ett mål som användes till innebandy i gymnastiksalen.
innehockey = Ett slags hockey som spelades i gymnastiksalen
innetennis = Aktivitet i gymnastiken. Det var racketar av plast och en mjuk skumgummiboll.
juice = Drack man till maten i bamba ibland.
jumpa = gymnastik
jumpadojor = skor man använde i gymnastiken
jumpakläder = kläder man använde i gymnastiken
jumpalärare = lärare i gymnastik
jumpapåse = Tygpåse med snöre i vilken man hade sina kläder och handduk till gymnastiken
jumpasal = sal där man hade gymnastik
kast med liten boll = en övning man hade i gymnastiken i skolan
kemi = lektion med kemiundervisning i skolan
klara, färdiga, gå = utrop vid löpning på 60-metersbanan i skolan bland annat.
Då kunde den som sa det dra ner armen samtidigt.
klassfest = fest med enbart medlemmar i en skolklass. vi hade såna före högstadiet
klassfoto = foto på alla klasskamrater
klassföreståndare = Huvudlärare för en skolklass
klasskamrat = elev i samma klass i skolan
klasskort = foto på alla klasskamrater
klasslista = lista med namn, adress, personnummer och telefonnummer på
alla elever i en skolklass
Kostcirkeln = Den lanserades 1965 och varade fram till 1991 då den
bytte namn till matcirkeln. Den var gjord efter amerikansk modell och
innehöll sju huvudgrupper av livsmedel som bör ätas varje dag.
I högstadiet i vår skola fanns det en plansch med kostcirkeln på väggen
i hemkunskapen.
Kristendomskunskap = Ett skolämne.
kula = ca 10 cm stor metallkula som användes vid kulstötning i gymnastiken i skolan.
Man kunde sedan mäta längd med ett måttband.
kulstötning = Övning i gymnastiken i skolan. En ca 10 cm stor
metallkula användes. Man kunde sedan mäta längd med ett måttband.
kurator = person som är anställd på till exempel en skola eller sjukhus för att ge
råd och hjälp i sociala frågor
kvartssamtal = samtal i skolan mellan en lärare och en elevs föräldrar
kärnsidan = avsnitt av en planka som man skulle hyvla i träslöjden
Lawry´s kryddsalt = Stod på borden i bamba i lågstadiet. Man kunde ofta ta det på knäckebrödet utöver smör.
lektion = avdelad tid för undervisning i skolan, ofta 40 minuter lång
lektionstimma = lektion i skolan, ofta 40 minuter lång
liten boll = en 4-5 cm stor boll som användes vid "kast med liten boll" i
gymnastiken i skolan
lågstadieelev = elev som går i lågstadiet
lågstadielärare = lärare som man hade under lågstadiet
långrast = två eller fler lediga lektionstimmar i skolan
Låt stå! = Läraren skrev det vid text på svarta tavlan som man inte skulle sudda ut
längden = avsnitt av en planka som man skulle hyvla i träslöjden
längdhoppsbana = En plats utomhus i skolan där eleverna hoppade längdhopp under gymnastiktimmarna.
lärare = Titel på den som undervisar elever
lärarvikarie = Lärare som vikarierar för den ordinarie läraren.
Läs och förstå = en skolbok i läsning som fanns på 1970-talet
Lättare rätt = en skolbok i stavning som fanns på 1970-talet
magister = majje, lärare
Main stream = en skolbok i engelska som fanns på 1970-talet
Main stream engelskabok årskurs 7, utgiven 1974
majje = magister, lärare
makramé = att göra knopningar och flätningar med snören. Det förekom i
skolornas syslöjd på 1970-talet.
matematik = lektion med matematikundervisning i skolan
matta = en mjuk matta till kroppsövningar i gymnastiken. De i vår skola var gråa.
matte = lektion med matematikundervisning i skolan
mattelärare = lärare i ämnet matematik
medicinboll = tung boll man tränade med i gymnstiken i skolan
mellanstadieelev = elev som går i mellanstadiet
mellanstadielärare = Lärare som man hade under mellanstadiet
metallslöjd = lektion med slöjdundervisning i skolan
morgonsamling = tidig samling med lärare och elever i skolsalen
musik = lektion med musikundervisning i skolan
musiken = lektion med musikundervisning i skolan
musiklärare = lärare i musikundervisningen i skolan
måttband = mätredskap som man använde vid längdhopp och kula i gymastiken
i skolan bestående av en större rundaktig platt dosa som måttbandet satt i
Naturvetenskaplig linje = 3-årig gymnasielinje med naturorienterande ämnen.
Förkortas NA. Man kunde läsa ämnena svenska, engelska, B-språk, historia,
religion, filosofi, psykologi, samhällskunskap, matte, fysik, kemi, biologi, konst,
musik och ha gymnastik.
nollning = initieringsriter för nya studerande vid en skola, förr ofta med kränkande inslag
Nu ska vi sjunga = en sångbok som utkom första gången 1943 och har använts
i skolklasser bland annat
obsklass = skolklass med specialundervisning för elever som har svårt att anpassa sig
omklädningsrum = ett rum vid gymnastiksalen där man klädde om. Där kunde
finnas lärarens rum, dusch och wc.
Onödiga Ämnen = skämtsamt namn på skolämnet OÄ, orienteringsämnen, som fanns i mellanstadiet
Ordkunskap = en skolbok i svenska som fanns på 1970-talet
orienteringsämnen = OÄ, skolämne i mellanstadiet
overhead = overheadapparat. En apparat med vilken man kan visa saker på en
duk med hjälp av en lampa och en spegel. Användes i skolan förr till exempel.
overheadapparat = en apparat med vilken man kan visa saker på en duk med
hjälp av en lampa och en spegel. Användes i skolan förr till exempel.
overheadark = Genomskinliga plastark som lades på en overheadapparat
så man kunde se text på en vit duk.
overheadpapper = genomskinliga plastark som man kan skriva på och visa i
en overheadapparat
OÄ = orienteringsämnen, skolämne, Onödiga Ämnen
OÄ = lektion med undervisning i orienteringsämnen i skolan
Oä för mellanstadiet = en skolbok i orienteringsämnen (OÄ) som fanns på 1970-talet
Oä för mellanstadiet från 1970-talet, troligen årskurs 5.
pastellkrita = krita med mild färg som man ritade med i låg- och mellanstadiet
Pastellkritor. Lånad bild. Hoppas det går bra.
pennvässare = Pryl för att vässa blyertspennor som satt på lärarens kateder
pingisbord = För spel av bordtennis som fanns i högstadiet, på skolgården och gymnastiken.
plugg, plugget = skola
plugghäst = en som studerar för mycket i skolan. Nedsättande uttryck.
projektor = apparat med vilken man visar diabilder eller film på en duk till exempel
i hemmet eller i skolan
prya = Att genomföra praktisk yrkesorientering, prao, yrkespraktik för elever i skolans högstadium. Man kunde till exempel arbeta i en kiosk under en vecka.
pryo = praktisk yrkesorientering, prao, yrkespraktik för elever i skolans högstadium.
Man kunde till exempel arbeta i en kiosk under en vecka.
radergummi = suddigummi
rasp = ett slags grov fil som användes i träslöjden i skolan
rast = paus och vila mellan lektioner i skolan. I lågstadiet och mellanstadiet fick man
oftast tillbringa den utomhus. I högstadiet kunde man vara inne.
realskola = förr ett mellanstadium mellan folkskolan och gymnasiet
redskap = redskap som användes i gymnastiken
rektor = Titel för den högsta administrativa och pedagogiska ledaren för en utbildningsanstalt, till exempel en skola, förskola eller ett universitet.
religion = lektion med religionsundervisning i skolan
religionslärare = Lärare i ämnet religion
roliga timman = en lektionstimma i skolan ägnad åt blandade roliga saker som
inte ingick i de övriga ämnena. En av mina klasskamrater demonstrerade hur man gjorde en indiansko.
rubank = verktyg i i träslöjden i skolan
rundpingis = Flera personer springer runt pingisbordet och slår varsitt slag.
Vanligt att man spelade på rasten eller i gymnastiken.
rökruta = speciell plats eller rum där skolelever tillåts röka
samhällskunskap = lektion med samhällsorienterande ämnen i skolan
samhällskunskaplärare = Lärare i ämnet samhällskunskap
Samhällsvetenskaplig linje = tidigare treårig linje i gymnasieskolan. Man kunde
läsa svenska, engelska, historia, religion, filosofi, psykologi, samhällskunskap,
matte, naturkunskap, konst, musik och ha gymnastik.
samlingspärm = En platt pärm i vilken samlade papper av olik slag
schema = lista med lektioner i tidsordning, timplan i skola
simskola = lära sig simma i bassäng. Lärarinnan hade en metallstång med ögla.
Man kunde gå i simskola i omkring fjärde klass.
skobba = skolka skolan
skolavslutning = läsårets slut i en skola. Man kunde få betyg och göra ett besök i
kyrkan och sjunga Den blomstertid nu kommer.
skolbarack = enkel träbyggnad till för skolundervisning
skolbibliotek = ett bibliotek i en skola
skoldans = en frivillig tillställning som arrangeras på fritiden för skolans elever
skolelev = elev som går i skolan
skolgång = det att gå i skolan
skolka = att vara borta från skolan utan tillstånd
Skollim = ett lim från tillverkaren Casco som var avsett att använda i skolan
skolmåltidslista = lista med skolmåltider under en vecka som presenterades i
Göteborgs-Posten
skolorgel = musikinstrument som fanns i skolorna från 1800-talet fram till 1970-talet
skolresa = en lite längre utflykt en skolklass med lärare genomför
skolsuddigummi = suddigummi man fick i skolan
Skolsuddigummi
skoltidning = lokal tidning för en skola
skoltimma = en lektion i skolan
skoltrött = vara trött på skolan
skol-TV = TV-program som gjordes och sändes för skolbarn på 1970-talet i
Sveriges radio-TV. Klotet var ett program som sändes. Hela klassen kunde gå
ifrån klassrummet och sätta sig och titta på TV en stund.
skolvärd = person med uppgift att ta hand om eleverna i en skola utanför lektionstid
Skrivab = en linjal som användes i skolan
skrivstil = att binda ihop bokstäverna i orden när man skriver för hand
skubba = skolka, att vara borta från skolan utan tillstånd
skummjölk = Mjölk som serverades i bamba. Man tog en vit plastmugg, gick till mjölkbehållaren och tryckte muggen mot en metallgrej så rann mjölken ner i muggen genom en vit slang. Skummjölk var det vanligaste man drack till maten i bamba. Ibland var det juice.
skåp = ett skåp till böcker och annat man hade i skolans högstadium
slagträ = brännbollsträt i brännbollen i skolan. Man slog bollar med det och
det fanns två olika typer av slagträ. Ett platt och ett runt. Det platta var enklare
att träffa med och var för såna som var lite sämre.
småskolelärare = lärare i småskolan. Småskolan var klasserna 1-2 i folkskolan
1858-1972. Småskola började ersättas av lågstadium vid införandet av
enhetsskola från 1949.
småskolelärarinna = lärarinna i småskolan. Småskolan var klasserna 1-2 i
folkskolan 1858-1972. Småskola började ersättas av lågstadium vid
införandet av enhetsskola från 1949.
Smällebär = Vita bär som växte på buskar vid skolan. Dom smällde när
man trampade på dom. Vi lekte krig med såna också.
Sommarmorgon = Ett årligt återkommande barnprogram som Sveriges Television
sände under skolornas sommarlov klockan 9 måndag-fredag 1978-1987
sommarlov = Ett skollov som infaller då det land de berörda skolorna ligger i har sommar. Sommarlovet är det i Sverige längsta lovet, följt av jullovet och ett antal veckolånga lov.
sportlov = ett veckolångt lov i skolan som infaller i februari eller mars
sticka = aktivitet i syslöjden i skolan
stiftpenna = penna som man skrev med i högstadiet. Ballograf var ett märke.
Stiga = Märke på bordtennisbord, pingisbord som fanns i högstadiet, på skolgården och gymnastiken.
stoppur = ett tidtagningsur som gymnastikläraren hade vid löpning på
60-metersbanan i skolan och den längre banan i skogen
stretcha = En aktivitet i gymnastiken.
studiedag = dag då skolelever fick ledigt för att lärarna skulle studera
studierektor = En äldre benämning på biträdande rektor som inte används inte längre i Sveriges grundskolor och gymnasieskolor.
suddigummi = radergummi
svarta tavlan = skrivtavlan i skolan
svenska = lektion med svenskundervisning i skolan
svenskabok = Skolbok i ämnet svenska
svenskalärare = Lärare i ämnet svenska
syo = konsulent för studie- och yrkesvägledning i skolan
syokonsulent = konsulent för studie- och yrkesvägledning i skolan
syslöjd = lektion då man lär sig sy, sticka, virka med mera
syslöjdsfröken = en lärarinna i syslöjd
särskild engelska = skolämne med svårare engelska som fanns i högstadiet på 1970-talet
särskild matte = skolämne med svårare matte som fanns i högstadiet på 1970-talet
särskild tyska = skolämne med svårare tyska som fanns i högstadiet på 1970-talet
särskola = skola för psykiskt utvecklingsstörda
söndagsskola = religiös undervisning
tavelsudd = Ett verktyg för att sudda ut text på en skrivtavla. Till exempel
svarta tavlan i en skolsal. Den kan var gjord av pressad filt.
teckningslärare = Lärare i ämnet teckning
termin = del av läsår i skolan. Hösttermin respektive vårtermin.
Terminsnytt = En skoltidning som fanns på 1970- och 1980-talet och kanske längre.
Skoltidningen Terminsnytt nummer 2 1981
terminsstart = första dagen på en termin i skolan
terrängbana = löpningbana i anslutning till skolan där eleverna löpte under gymnastiktimmen
tillsynslärare = lärare i grundskolan med ansvar för ordning, anskaffning av material och dylikt
timma = en lektion i skolan, skoltimma, lektionstimma
tjockleken = avsnitt av en planka som man skulle hyvla i träslöjden
trea = betyget 3. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
Treans religionskunskap = en skolbok i religion som fanns på 1970-talet
Tredje boken = en skolbok i svenska som fanns på 1970-talet
Tredje boken. Läsebok i årskurs 3. Använd 1975-1976.
tredjekladdare = nedlåtande benämning på elev som går i tredje klass i grundskolan
träslöjd = lektion med slöjdundervisning i skolan
Skåp i träslöjden
tvåa = betyget 2. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
tyska = lektion med tyskaundervisning i skolan
tyskalärare = Lärare i ämnet tyska
uppehållsrum = Ett rum i högstadiet där eleverna kunde vara
på rasterna. Spela kort och lyssna på musik till exempel.
Soffor och bord finns ofta i rummet.
Vad var det jag läste? = en skolbok i läsning som fanns i början av 1970-talet
vaktmästare = En vaktmästare som hade hand om diverse sysslor inom skolan.
vaxkrita = kritor som man ritade med i låg- och mellanstadiet. Crayola var ett märke.
vikarie = Lärare som vikarierar för den ordinarie läraren.
virka = aktivitet i syslöjden i skolan
Vi äta ni laga = Viskan, Ätran, Nissan, Lagan. Uttryck från skolan för att minnas åar.
vårtermin = En del av ett läsår
öva skrivning = att träna på att skriva för hand i skolan