Så länge flickor gick i kolt kallades de lisskulla (alltså liten kulla). I cirka 8–12-årsåldern kallades flickor för sturkulla och kunde då få gå klädd som en vuxen kvinna men med flickmössan kvar. Efter konfirmationen kallades flickor för kullor och fick då gå klädda som en vuxen kvinna. En äldre ogift kvinna kallades gammkulla medan en gift kvinna kallades käring. Den manliga motsvarigheten till benämningen är dalkarl eller mas, beroende på vilken del av Dalarna man kommer ifrån.
tisdag 16 juni 2020
Vykort på lisskullor i Djura kanske från 1930-1940-talet
Kulla är en äldre dialektal benämning på en ogift kvinna, tidigare vanlig i flera delar av landet men används idag främst om kvinnor från landskapet Dalarna. I den äldsta kända källan från 1640 är kulla synonymt med kvinna. Hornlösa kor kallas också för kulla vilket tros ha ett starkt samband.
Så länge flickor gick i kolt kallades de lisskulla (alltså liten kulla). I cirka 8–12-årsåldern kallades flickor för sturkulla och kunde då få gå klädd som en vuxen kvinna men med flickmössan kvar. Efter konfirmationen kallades flickor för kullor och fick då gå klädda som en vuxen kvinna. En äldre ogift kvinna kallades gammkulla medan en gift kvinna kallades käring. Den manliga motsvarigheten till benämningen är dalkarl eller mas, beroende på vilken del av Dalarna man kommer ifrån.
Så länge flickor gick i kolt kallades de lisskulla (alltså liten kulla). I cirka 8–12-årsåldern kallades flickor för sturkulla och kunde då få gå klädd som en vuxen kvinna men med flickmössan kvar. Efter konfirmationen kallades flickor för kullor och fick då gå klädda som en vuxen kvinna. En äldre ogift kvinna kallades gammkulla medan en gift kvinna kallades käring. Den manliga motsvarigheten till benämningen är dalkarl eller mas, beroende på vilken del av Dalarna man kommer ifrån.