Fäbod, fäbodvall eller säter är en samling byggnader som stugor, fähus och kokbodar för fäboddrift. Fäbodar nyttjades förr ofta bara periodvis för att hålla kreatur på ofta högre belägna betesmarker som låg mer eller mindre långt ifrån den gård som ägde boskapen.
Fäbodar, som enbart beboddes sommartid, var tidigare ett vanligt inslag i skog och fjällmarker i Skandinavien. I Sverige återfanns fäbodar i landskapen Värmland, Dalarna, Gästrikland, Härjedalen, Jämtland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, nordligaste Uppland och sydligaste Lappland.
måndag 31 augusti 2020
LP:n Jan Johansson - Jazz på svenska från 1964
Ett album av jazzpianisten Jan Johansson. Georg Riedel medverkar som basist.
Albumet består av melodier från svensk folkmusik i jazzarrangemang och det mest berömda stycket torde vara öppningsnumret "Visa från Utanmyra". Den betraktas ibland som Sveriges signaturmelodi. "Berg-Kirstis polska" användes som signaturmelodi i TV-serien Hem till byn.
Jazz på svenska gavs ursprungligen ut av skivbolaget Megafon och är Sveriges genom tiderna mest sålda jazzskiva. Skivan rankades av Sonic Magazine i juni 2013 som det tredje bästa svenska albumet någonsin.
Albumet består av melodier från svensk folkmusik i jazzarrangemang och det mest berömda stycket torde vara öppningsnumret "Visa från Utanmyra". Den betraktas ibland som Sveriges signaturmelodi. "Berg-Kirstis polska" användes som signaturmelodi i TV-serien Hem till byn.
Jazz på svenska gavs ursprungligen ut av skivbolaget Megafon och är Sveriges genom tiderna mest sålda jazzskiva. Skivan rankades av Sonic Magazine i juni 2013 som det tredje bästa svenska albumet någonsin.
Visa från Utanmyra
Leksands skänklåt
Gånglek från Älvdalen
Polska efter Höök Olle
söndag 30 augusti 2020
lördag 29 augusti 2020
Veckojournalen nummer 38 1940
Det är kronprinsessan Märtha och hennes son i Amerika man ser på bilden. Den 26 januari 1940, strax före ockupationen av Norge, deltog hon i krigsansträngningen då hon uppmanade Norges kvinnor att mobilisera till landets försvar.
Kronprinsessan flydde med barnen undan tyskarna 9 april 1940, först till Sverige, där hon emellertid ansågs sätta Sveriges neutralitet på spel, och därifrån till USA, där hon bodde med barnen under resten av andra världskriget. Maken och svärfadern kung Haakon VII av Norge bodde samtidigt i England.
Kronprinsessan flydde med barnen undan tyskarna 9 april 1940, först till Sverige, där hon emellertid ansågs sätta Sveriges neutralitet på spel, och därifrån till USA, där hon bodde med barnen under resten av andra världskriget. Maken och svärfadern kung Haakon VII av Norge bodde samtidigt i England.
Vera Lynn - We'll Meet Again
En brittisk sång från 1939 med musik och text av Ross Parker och Hugh Charles. Den blev känd genom den brittiska sångerskan Vera Lynn och är en av de mest kända sångerna från andra världskriget.
Sången väckte resonans hos soldater som begav sig ut i strid och hos deras anhöriga som var kvar hemma. Påståendet att "vi kommer att träffas igen" förmedlade såväl optimism som tröst, då många soldater inte skulle komma levande hem igen för att återse sina nära och kära.
Sången väckte resonans hos soldater som begav sig ut i strid och hos deras anhöriga som var kvar hemma. Påståendet att "vi kommer att träffas igen" förmedlade såväl optimism som tröst, då många soldater inte skulle komma levande hem igen för att återse sina nära och kära.
fredag 28 augusti 2020
Radioprogrammet Beatles A to Z från 1999
Del 23 av sändningen från BBC Radio 2. Programledare är Brian Matthew.
torsdag 27 augusti 2020
Gudfadern
En roman från 1969 av Mario Puzo som blev en bestseller.
Boken utspelar sig i New Yorks undre värld där maffian har kontroll över allt från domare i högsta domstolen till prostitution och droghandel. Den rör sig runt mitten av 1900-talet och man får följa maffiabossen Don Vito Corleone i hans skoningslösa värld av våld och motvåld.
Denna svenska utgåvan trycktes 1982:
1972 filmatiserades den och filmen har fått oerhört många lovord från både amerikanska och internationella filmkritiker, och rankas som en av världens bästa filmer. Filmen fick Oscar för Bästa film, Bästa manliga huvudroll (Marlon Brando) och för Bästa manus efter förlaga.
1974 gav Flamingokvintetten ut en minnesvärd cover på temat ur filmen på deras femte album Flamingokvintetten 5. Den hade vi inspelad på rullband och kassettband på 1970-talet.
Boken utspelar sig i New Yorks undre värld där maffian har kontroll över allt från domare i högsta domstolen till prostitution och droghandel. Den rör sig runt mitten av 1900-talet och man får följa maffiabossen Don Vito Corleone i hans skoningslösa värld av våld och motvåld.
Denna svenska utgåvan trycktes 1982:
1972 filmatiserades den och filmen har fått oerhört många lovord från både amerikanska och internationella filmkritiker, och rankas som en av världens bästa filmer. Filmen fick Oscar för Bästa film, Bästa manliga huvudroll (Marlon Brando) och för Bästa manus efter förlaga.
1974 gav Flamingokvintetten ut en minnesvärd cover på temat ur filmen på deras femte album Flamingokvintetten 5. Den hade vi inspelad på rullband och kassettband på 1970-talet.
onsdag 26 augusti 2020
Ministaden i Timmele
Ministaden är uppbyggda modeller av hus som fanns förr i Timmele. Här är först en översikt hur det ser ut, sedan beskrivs husen i del 1-10.
Bilderna är från 16 juli 2010.
1.
Denna stuga tillhörde Klockaregården med Josef Gustavsson som bosättare. På 1920- och 1930-talet bodde här slöjdlärarinnan Anna Kallin här (som gick under namnet "stöppenåla" i barnamun). Senare bodde här "Hulda och Anna på Sanden".
Stuga på Skogsgårdens mark. Vem som bodde här 1880 är okänt.
Kallades även Wallins stuga efter Axel Edvard Wallin, som var kopparslagare.
Har även kallats Källströmska undantaget efter smeden Källström. Han hyrde smedjan i den röda byggnaden på andra sidan landsvägen. När Källström senare flyttade till torpet Rönnhultet under Prästgården så kom detta torp att även kallas Källströms Lycka.
Denna stuga omnämns i lantmätarens beskrivning som "Lundinskans hus, mycket litet". Här bodde Anna Larsdotter, där hon dog 1896. Hon var änka efter Johan Lundin, som varit torpare på Nolhagen under Frälsegården.
2.
Klockaregården 1/2 mantal
Ägare Svante Herman Molander Svante Herman Molander, son till Carl Molander och broder till N.A. Molander, köpte Klockaregården 1876. Vid sidan av lantbruket drev han garveri, som han startat 1871. En tidigare ägare till Klockaregården var Olof Peter Rylander 1839 - 1867. Denne ägde också Brostorp, dit han flyttat 1850. En speciell byggnad på gården är det vithalkade uthuset som byggts med en särskild gjutteknik. Sådana hus kallades även "Boråshus", eftersom en byggmästare från Borås lanserat tekniken. Flera byggnader i byn och i grannbyar har byggts med denna teknik. Längst i söder på Klockaregårdens tomt fanns en smedja, som hyrdes av smeden boende i Smedshult.
3.
Gestgifveriet
Gästgivare Niklas August Molander Gästgiveri har funnits här länge, åtminstone sedan början av 1600-talet. Den nuvarande byggnaden uppfördes på 1790-talet, då den ersatte en gammal. Kända gästgivare har varit Erik Andersson Timan, Jonas Wingborg och David Andersson. Carl Molander tog över 1837 och därefter hans son Niklas August.
Affären
Troligen har även denna byggnad fungerat som gästgiveri och före den nuvarande gästgiveribyggnaden. Byggnadens ålder är okänd. Här bedrevs speceri- och diversehandel till 1909. Åren 1880 -1896 var Anna Kristina Johansdotter "affärsidkerska". Hon flyttade sedan till Sandlid under Skogsgården. Nästa innehavare var Karl Salomon Andren till 1909. Affärsrörelsen köptes då av Gustaf Molander, som flyttade över den till gästgiveribyggnaden. "Affären" revs 1909.
Tingshuset/ Skolhuset
I Timmele by fanns tidigare den fasta tingsplatsen för Redvägs Härad. Orsaker var gästgiveriet och knutpunkten för viktiga huvudvägar. Tingshuset uppfördes år 1641 av gästgivaren (och "tingshållaren") Erik Timan och det revs 1893. Enligt en beskrivning från 1843 var själva tingssalen 14 alnar lång och 13 alnar bred. Häradshäktet låg 22 alnar nordväst om tingshuset. Öster om tingshuset fanns det en byggnad med vagnbod och stall. Troligen är det denna byggnad som blev vagnbod på Frälsegården 3/16 mantal.
4.
Skogsgården eller Gästgivaregården, 1 1/4 mantal
Ägare Niklas August Molander Gårdens namn har växlat genom åren. Den har tidvis hetat Gästgivaregården och oftast bestått av två gårdar eller brukningsdelar. En tidigare ägare, Erik Andersson Timan, flyttade på 1600-talet gården upp mot skogen, och då fick den namnet Skogsgården. Den ena brukningsdelen fick någon gång under 1800-talet sin nuvarande placering på det så kallade Staberget. När Nicolaus August Molander byggde om husen på Skogsgården döpte han den till Staberg. Skogsgården befriades från skyldighet att delta i laga skiftet. Gårdens marker var nämligen väl samlade genom enskiftet.
N. A. var även gästgivare, han drev ett brännvinsbränneri på Staberg och han var också under en tid ledamot av riksdagen. 1880 ägde N.A. Molander båda brukningsdelarna på Skogsgården och från 1881 även Frälsegården 1/16 mtl, som han då brukade tillsammans med Skogsgården. Vid slutet av 1890-talet har en del i sydväst avstyckats till en ny gård som fick namnet Nygården. En annan avstyckning är Skogskvarn (Timmele Kvarn).
5.
Frälsegården, 3/16 mantal
Ägare skollärare Gustav Engberg Ar 1865 köpte Engberg gården av Anders Larsson i Brogården. Redan på 1870-talet, alltså före laga-skiftesförrättningen, flyttade Engberg ut gården till sin nuvarande plats. Troligen var det för att Engberg då kunde välja ett bra läge för sin gård. Han befarade också att gården annars skulle läggas långt norrut på byns mark.
Huvudbyggnaden har tidigare stått i Gunnestorp, där Engberg köpte huset och flyttade det. Vagnboden/stallet flyttades från sitt gamla läge i byn, troligen vid tingshuset. Utförandet med "skonke" är numera ovanligt. Den första lagården i nuvarande Frälsegården brann ner år den 29 december 1881. Gårdens torpare misstänktes för att ha tänt på men blev aldrig dömd. Engberg byggde ny lagård (som i minibyn). Fähuset i den har byggts med gjutteknik.
6.
Prästgården 3/4 mantal
Ägare Ulricehamns pastorat Arrendator Olof Petter Rylander. Prästgården i Timmelhed har varit löneboställe för kyrkoherden i pastoratet. Vid tiden för laga skifte hade dock Kyrkoherde G. A. Sundborg, född 1794 i Skåne, i flera år varit bosatt i Ulricehamn. Huvudbyggnaden var då uthyrd till olika "fina" familjer och lantbruket var på 1880-talet utarrenderat till O.P. Rylander på Brostorp. Dennes drängar och pigor bodde då troligen i den röda stugan. Både ägare och arrendator motsatte sig deltagande i skifte med undantag för "något mindre egoutbyte". Gårdens marker var redan väl samlade genom enskiftet.
Huvudbyggnaden är uppförd under första hälften av 1800-talet på samma plats som tidigare byggnader. Vid grävning för källare på 1950-talet hittades en del kol, som kan stamma från danskarnas hämningar. År 1566 brände de även staden Bogesund. Ladugården revs 1960 efter att en ny uppförts närmare Nörevägen. Den gamla fick ge plats för Färgeriets expansion. Den lilla röda stugan har tidigare varit bostad för Prästgårdens arrendator och senare också samlingslokal.
7.
Garveri
Det ar okänt hur länge det pågått garveriverksamhet i Timmele och garveribyggnadens ålder är okänd. Det har dock funnits mer än en garveribyggnad i backen ner mot Ätran. Flera personer har under 1800-tak angetts som ägare. År 1880 var det till exempel Svante Herman Molande som drev garveri och senare hans brorson Gustaf Molander.
8.
Kyrkan
Den äldsta (mittre) delen av Timmele Kyrka är från 1100-talet. Efter att Bjättlunda och en del av Vångs socken lagts samman med Timmele på 1550-talet byggdes kyrkan till västerut. Denna del har ofta benämnts bakkyrkan. Vid en ombyggnad år 1798 revs det gamla koret med sitt valv och halvcirkelformade korabsid och då kom det nuvarande koret till. Gavelfönstren sattes in vid denna ombyggnad.
Klockstapeln
1880-talets klockstapel var till utseendet lik den nuvarande men mindre till storleken. Den hade troligen byggts år 1760 Ett åsknedslag den 2 december 1914 satte eld på klockstapeln och den förstördes helt. Det förslog inte att langa vatten nerifrån ån. Värmeutvecklingen var så stark att kyrkklockorna smalt ner.
Klockstapeln från 1915 liknar den gamla men byggdes lite större. Klockstapeln i Minibyn har dock byggts som modell av den nuvarande.
9.
De tre Nilsagårdarna låg samlade på det som idag är nya kyrkogården.
Nilsagården 1/8 mantal
Ägare Alfred Andersson Alfred Anderssons far, Anders Jacobsson från Blankared, köpte gården 1841. Denna gård flyttades längst bort genom skiftet, ca 3 km åt sydöst. På den platsen låg då torpet Madbacken under Nilsagården. Där bodde Amanda Backlund, som istället fick flytta till Smedshult framme i byn. Denna Nilsagård har sedan allmänt gått under namnet Mabacken.
Nilsagården 1/16 mantal
Ägare Anders Ekman Anders Ekman kom från torpet Backen under Prästgården. Fadern hade varit soldat i Eks rote, därav namnet Ekman. Anders Ekmans dotter gifte sig med Claes Davidsson, son till gästgivaren David Andersson. Gården flyttades genom skiftet till skogskanten ca 1 km söderut och blev det som i dagligt tal kallas "Lilla Nilsagården".
Nilsagården 5/16 mantal
Ägare Anders Josef Svensson A.J. Svensson var född på Gunnestorp och han blev ägare till Nilsagården år 1864. Han ville faktiskt flytta ut sin gård vid skiftet, han hade sett förbättringarna vid sammanslagningen i Gunnestorp. Gården flyttades genom skiftet ut till Svenssons hästhage och blev det som nu kallas Nilsagården. Då fick han också nära till kvarnen i Rönnebro vid Ätran som hans svärfar Gustaf Andersson hade byggt upp.
10.
Brogården 1/2 mantal
Ägare direktör Viktor Andersson. Arrendator Svante Petter Andersson. Byggnaderna på denna gård försvann ar 1960. Då flyttades landsvägen från sin gamla sträckning genom Timmele by till nuvarande, väster om byn. Byggnaderna revs för att ge plats åt byns infart från riksväg 40. Marken tillhör numera Klockaregarden. Vid laga skiftet ägdes Brogården av en direktör Viktor Andersson, som inte bodde på gården. Den brukades av sonen till förre ägaren, Anders Larsson. Brogården och Klockaregården har även tidigare hört ihop. I början av 1800-talet bestod Brogården av två brukningsdelar, som 1840 slogs samman till en. Ännu 1883 fanns två lagårdar kvar.
Timmele ligger norr om Ulricehamn i Västra Götaland. Den röda markeringen på kartan är vid Ministaden.
Bilderna är från 16 juli 2010.
1.
Sanden
Denna stuga tillhörde Klockaregården med Josef Gustavsson som bosättare. På 1920- och 1930-talet bodde här slöjdlärarinnan Anna Kallin här (som gick under namnet "stöppenåla" i barnamun). Senare bodde här "Hulda och Anna på Sanden".
Sandlid
Stuga på Skogsgårdens mark. Vem som bodde här 1880 är okänt.
Lilla Smedshult
Kallades även Wallins stuga efter Axel Edvard Wallin, som var kopparslagare.
Stora Smedshult
Har även kallats Källströmska undantaget efter smeden Källström. Han hyrde smedjan i den röda byggnaden på andra sidan landsvägen. När Källström senare flyttade till torpet Rönnhultet under Prästgården så kom detta torp att även kallas Källströms Lycka.
Backstuga Smedshult
Denna stuga omnämns i lantmätarens beskrivning som "Lundinskans hus, mycket litet". Här bodde Anna Larsdotter, där hon dog 1896. Hon var änka efter Johan Lundin, som varit torpare på Nolhagen under Frälsegården.
2.
Klockaregården 1/2 mantal
Ägare Svante Herman Molander Svante Herman Molander, son till Carl Molander och broder till N.A. Molander, köpte Klockaregården 1876. Vid sidan av lantbruket drev han garveri, som han startat 1871. En tidigare ägare till Klockaregården var Olof Peter Rylander 1839 - 1867. Denne ägde också Brostorp, dit han flyttat 1850. En speciell byggnad på gården är det vithalkade uthuset som byggts med en särskild gjutteknik. Sådana hus kallades även "Boråshus", eftersom en byggmästare från Borås lanserat tekniken. Flera byggnader i byn och i grannbyar har byggts med denna teknik. Längst i söder på Klockaregårdens tomt fanns en smedja, som hyrdes av smeden boende i Smedshult.
3.
Gestgifveriet
Gästgivare Niklas August Molander Gästgiveri har funnits här länge, åtminstone sedan början av 1600-talet. Den nuvarande byggnaden uppfördes på 1790-talet, då den ersatte en gammal. Kända gästgivare har varit Erik Andersson Timan, Jonas Wingborg och David Andersson. Carl Molander tog över 1837 och därefter hans son Niklas August.
Affären
Troligen har även denna byggnad fungerat som gästgiveri och före den nuvarande gästgiveribyggnaden. Byggnadens ålder är okänd. Här bedrevs speceri- och diversehandel till 1909. Åren 1880 -1896 var Anna Kristina Johansdotter "affärsidkerska". Hon flyttade sedan till Sandlid under Skogsgården. Nästa innehavare var Karl Salomon Andren till 1909. Affärsrörelsen köptes då av Gustaf Molander, som flyttade över den till gästgiveribyggnaden. "Affären" revs 1909.
Tingshuset/ Skolhuset
I Timmele by fanns tidigare den fasta tingsplatsen för Redvägs Härad. Orsaker var gästgiveriet och knutpunkten för viktiga huvudvägar. Tingshuset uppfördes år 1641 av gästgivaren (och "tingshållaren") Erik Timan och det revs 1893. Enligt en beskrivning från 1843 var själva tingssalen 14 alnar lång och 13 alnar bred. Häradshäktet låg 22 alnar nordväst om tingshuset. Öster om tingshuset fanns det en byggnad med vagnbod och stall. Troligen är det denna byggnad som blev vagnbod på Frälsegården 3/16 mantal.
4.
Skogsgården eller Gästgivaregården, 1 1/4 mantal
Ägare Niklas August Molander Gårdens namn har växlat genom åren. Den har tidvis hetat Gästgivaregården och oftast bestått av två gårdar eller brukningsdelar. En tidigare ägare, Erik Andersson Timan, flyttade på 1600-talet gården upp mot skogen, och då fick den namnet Skogsgården. Den ena brukningsdelen fick någon gång under 1800-talet sin nuvarande placering på det så kallade Staberget. När Nicolaus August Molander byggde om husen på Skogsgården döpte han den till Staberg. Skogsgården befriades från skyldighet att delta i laga skiftet. Gårdens marker var nämligen väl samlade genom enskiftet.
5.
Frälsegården, 3/16 mantal
Ägare skollärare Gustav Engberg Ar 1865 köpte Engberg gården av Anders Larsson i Brogården. Redan på 1870-talet, alltså före laga-skiftesförrättningen, flyttade Engberg ut gården till sin nuvarande plats. Troligen var det för att Engberg då kunde välja ett bra läge för sin gård. Han befarade också att gården annars skulle läggas långt norrut på byns mark.
Huvudbyggnaden har tidigare stått i Gunnestorp, där Engberg köpte huset och flyttade det. Vagnboden/stallet flyttades från sitt gamla läge i byn, troligen vid tingshuset. Utförandet med "skonke" är numera ovanligt. Den första lagården i nuvarande Frälsegården brann ner år den 29 december 1881. Gårdens torpare misstänktes för att ha tänt på men blev aldrig dömd. Engberg byggde ny lagård (som i minibyn). Fähuset i den har byggts med gjutteknik.
6.
Prästgården 3/4 mantal
Ägare Ulricehamns pastorat Arrendator Olof Petter Rylander. Prästgården i Timmelhed har varit löneboställe för kyrkoherden i pastoratet. Vid tiden för laga skifte hade dock Kyrkoherde G. A. Sundborg, född 1794 i Skåne, i flera år varit bosatt i Ulricehamn. Huvudbyggnaden var då uthyrd till olika "fina" familjer och lantbruket var på 1880-talet utarrenderat till O.P. Rylander på Brostorp. Dennes drängar och pigor bodde då troligen i den röda stugan. Både ägare och arrendator motsatte sig deltagande i skifte med undantag för "något mindre egoutbyte". Gårdens marker var redan väl samlade genom enskiftet.
7.
Garveri
Det ar okänt hur länge det pågått garveriverksamhet i Timmele och garveribyggnadens ålder är okänd. Det har dock funnits mer än en garveribyggnad i backen ner mot Ätran. Flera personer har under 1800-tak angetts som ägare. År 1880 var det till exempel Svante Herman Molande som drev garveri och senare hans brorson Gustaf Molander.
8.
Kyrkan
Den äldsta (mittre) delen av Timmele Kyrka är från 1100-talet. Efter att Bjättlunda och en del av Vångs socken lagts samman med Timmele på 1550-talet byggdes kyrkan till västerut. Denna del har ofta benämnts bakkyrkan. Vid en ombyggnad år 1798 revs det gamla koret med sitt valv och halvcirkelformade korabsid och då kom det nuvarande koret till. Gavelfönstren sattes in vid denna ombyggnad.
Klockstapeln
1880-talets klockstapel var till utseendet lik den nuvarande men mindre till storleken. Den hade troligen byggts år 1760 Ett åsknedslag den 2 december 1914 satte eld på klockstapeln och den förstördes helt. Det förslog inte att langa vatten nerifrån ån. Värmeutvecklingen var så stark att kyrkklockorna smalt ner.
Klockstapeln från 1915 liknar den gamla men byggdes lite större. Klockstapeln i Minibyn har dock byggts som modell av den nuvarande.
9.
De tre Nilsagårdarna låg samlade på det som idag är nya kyrkogården.
Nilsagården 1/8 mantal
Ägare Alfred Andersson Alfred Anderssons far, Anders Jacobsson från Blankared, köpte gården 1841. Denna gård flyttades längst bort genom skiftet, ca 3 km åt sydöst. På den platsen låg då torpet Madbacken under Nilsagården. Där bodde Amanda Backlund, som istället fick flytta till Smedshult framme i byn. Denna Nilsagård har sedan allmänt gått under namnet Mabacken.
Nilsagården 1/16 mantal
Ägare Anders Ekman Anders Ekman kom från torpet Backen under Prästgården. Fadern hade varit soldat i Eks rote, därav namnet Ekman. Anders Ekmans dotter gifte sig med Claes Davidsson, son till gästgivaren David Andersson. Gården flyttades genom skiftet till skogskanten ca 1 km söderut och blev det som i dagligt tal kallas "Lilla Nilsagården".
Nilsagården 5/16 mantal
Ägare Anders Josef Svensson A.J. Svensson var född på Gunnestorp och han blev ägare till Nilsagården år 1864. Han ville faktiskt flytta ut sin gård vid skiftet, han hade sett förbättringarna vid sammanslagningen i Gunnestorp. Gården flyttades genom skiftet ut till Svenssons hästhage och blev det som nu kallas Nilsagården. Då fick han också nära till kvarnen i Rönnebro vid Ätran som hans svärfar Gustaf Andersson hade byggt upp.
10.
Brogården 1/2 mantal
Ägare direktör Viktor Andersson. Arrendator Svante Petter Andersson. Byggnaderna på denna gård försvann ar 1960. Då flyttades landsvägen från sin gamla sträckning genom Timmele by till nuvarande, väster om byn. Byggnaderna revs för att ge plats åt byns infart från riksväg 40. Marken tillhör numera Klockaregarden. Vid laga skiftet ägdes Brogården av en direktör Viktor Andersson, som inte bodde på gården. Den brukades av sonen till förre ägaren, Anders Larsson. Brogården och Klockaregården har även tidigare hört ihop. I början av 1800-talet bestod Brogården av två brukningsdelar, som 1840 slogs samman till en. Ännu 1883 fanns två lagårdar kvar.
Timmele ligger norr om Ulricehamn i Västra Götaland. Den röda markeringen på kartan är vid Ministaden.
Apparat från Ystads gjuteri i Dannike
Bilden är från 24 juli 2010 och det är kanske en stenkross. Dannike ligger i Västra Götaland.
Ystads Gjuteri & Mekaniska Verkstads AB var ett svenskt verkstadsföretag, som grundades i Ystad 1853 eller 1857 av den från Tyskland invandrade smedsmästaren Heinrich Graf
Efter första världskriget skars det tidigare mycket omfattande sortimentet ned för att möjliggöra tillverkning i större serier. Radsågningsmaskiner och gödselspridarevar var viktiga produkter. På 1950-talet var den största produkten tallriksgödselspridaren Ysta-Yrsa.
Gjuteriet lades ned 1980 och fabrikstomten väster om Ystads hamn såldes för att bebyggas med bostäder. Företaget lever idag vidare som Ystamaskiner AB i Ystad. Verksamheten omfattar import och försäljning av bland annat gödselspridare, häckklippare, släntklippare och sandspridare.
Med reservation för eventuella felaktigheter.
Ystads Gjuteri & Mekaniska Verkstads AB var ett svenskt verkstadsföretag, som grundades i Ystad 1853 eller 1857 av den från Tyskland invandrade smedsmästaren Heinrich Graf
Efter första världskriget skars det tidigare mycket omfattande sortimentet ned för att möjliggöra tillverkning i större serier. Radsågningsmaskiner och gödselspridarevar var viktiga produkter. På 1950-talet var den största produkten tallriksgödselspridaren Ysta-Yrsa.
Gjuteriet lades ned 1980 och fabrikstomten väster om Ystads hamn såldes för att bebyggas med bostäder. Företaget lever idag vidare som Ystamaskiner AB i Ystad. Verksamheten omfattar import och försäljning av bland annat gödselspridare, häckklippare, släntklippare och sandspridare.
Med reservation för eventuella felaktigheter.
tisdag 25 augusti 2020
LP:n Hawkwind - Warrior on the Edge of Time från 1975
Hawkwinds femte studioalbum. Det nådde nummer 13 på den brittiska albumlistan. Många av texterna är av Michael Moorcock, och albumet är löst baserat på Moorcocks roman The Eternal champion. Även albumets omslag med klyftan med mera är inspirerat av Moorcock.
Assault and Battery/ The Golden Void
Opa-Loka
Spiral Galaxy 28948
måndag 24 augusti 2020
Dryck av vatten, citronsyra och socker på 1970-talet
När vi ville ha nåt gott men saknade läskedryck med mera så blandade vi vatten, citronsyra och socker så att det blev som en sorts lemonad.
Glaset och bänken är också från 1970-talet.
Glaset och bänken är också från 1970-talet.
söndag 23 augusti 2020
Serietidningen Kalle Anka & Co nummer 20 1968
Med serier med Kalle Anka, Knattarna, Lilla Vargen, Stora Stygga Vargen, de tre små grisarna, Alexander Lukas, Piff och Puff och Musse och Långben.
Vykort på Stanisław Mikulski (Kapten Kloss)
Det är från Polen och skickades 1971. Kapten Kloss var en polsk TV-serie från 1967-1968 om en polsk agents äventyr i det ockuperade Polen under andra världskriget. Serien var mycket populär i flera länder i östeuropa och började visas i Sverige 1968. Sedan blev Kapten Kloss även tecknad serie.
Här är ett avsnitt från TV-serien:
Här är ett avsnitt från TV-serien:
lördag 22 augusti 2020
Svensktoppen 13 juni 1982
Svenska hitlåtar i Sveriges Radio P3 med Barbro Lindström, Ulf Elfving och Eddie Bruhner.
Reklam för serietidningen Serieträff 1982
Den innehöll romantiska serier och gavs ut av Semic Press 1982 - 1983. Varje nummer var på 100 sidor i svartvitt. Serierna som var med var Danielle, Dallas, Dr Kildare, Barbara Cartland, Eva & Jag, Kapten Kate, Lyckliga gatan, Syster Lisa och Tjejerna i 3:an.
fredag 21 augusti 2020
Filmen En dag på varuhuset från 1941
En film med bröderna Marx som vänder upp och ner på varuhuset men också passar på att roa med musik. Här är några scener från filmen:
torsdag 20 augusti 2020
onsdag 19 augusti 2020
Filmen Vi barn från Bahnhof Zoo från 1981
En västtysk dramafilm från 1981 i regi av Uli Edel. Titeln på filmen syftar på järnvägsstationen Berlin Zoologischer Garten, Västberlins dåvarande centralstation och känd plats för missbrukarmiljön. Filmen visades i svenska biografer vid den tiden.
Filmen är verklighetsbaserad och porträtterar en ung tonårsflickas liv som heroinmissbrukare. Christiane (spelad av Natja Brunckhorst) flyttar som sexåring till Gropiusstadt i dåvarande Västberlin. När hon växer upp kommer hon i kontakt med drogmiljön. Som tolvåring har hon sin första personliga erfarenhet med tabletter och hasch.
Musiken i trailern är David Bowie - Heroes.
Filmen är verklighetsbaserad och porträtterar en ung tonårsflickas liv som heroinmissbrukare. Christiane (spelad av Natja Brunckhorst) flyttar som sexåring till Gropiusstadt i dåvarande Västberlin. När hon växer upp kommer hon i kontakt med drogmiljön. Som tolvåring har hon sin första personliga erfarenhet med tabletter och hasch.
Musiken i trailern är David Bowie - Heroes.
tisdag 18 augusti 2020
ABU fiskerullar och drag på 1970-talet
Kanske en Abumatic och drag från omkring 1974.
ABU Cardinal 54 haspelrulle beställd från Ellos eller Haléns omkring 1977.
Låtar från 1976
Boney M - Daddy Cool
Wild Cherry - Play that funky music
John Denver - Annie´s song
Cat Stevens - Morning Has Broken
KC & The Sunshine Band - Shake Your Booty
Sweet - Action
måndag 17 augusti 2020
söndag 16 augusti 2020
TV-sändningar i Sverige 15 juni 1977
TV1
09.00-09.25: Reprisserie för unga: Black Beauty. Del 1 (av 9). Tidigare sänt i början av 1975.
18.25: Serierepris: En man vid namn Dickens. Repris från igår del 1 (av 13) i den nya engelska serien.
19.20: TV-nytt och väder. Textat.
19.30: Frälsningsarmén spelar: Blåsare på sjuan.
20.15: Drakarnas kamp. Sjätte och sista delen. Om Aftonbladet och Expressen.
21.00: Aktuellt och väder.
21.30: Sportnytt.
21.35-23.10: Fotboll: Danmark-Sverige.
TV2
19.00: Tio små negerdockor. Del 3 (av 5). Serie där Cyndee Peters sjunger och berättar om sin barndom.
19.30: Rapport och väder.
20.00: Åtta timmar är inte hela da'n. Rainer Werner Fassbinders serie om tre generationer i en västtysk familj. Del 3 (av 5): "Frans och Ernst".
21.35: Dokument utifrån: Har Järnridån gått upp? Det första av två program om avspänningen i Europe. Med Bengt Göransson. Avsnittstitel: "Vad är en mänsklig rättighet?". Andra avsnittet sänds onsdag 22 juni 21.30.
22.25-22.30: TV-nytt och väder.
09.00-09.25: Reprisserie för unga: Black Beauty. Del 1 (av 9). Tidigare sänt i början av 1975.
18.25: Serierepris: En man vid namn Dickens. Repris från igår del 1 (av 13) i den nya engelska serien.
19.20: TV-nytt och väder. Textat.
19.30: Frälsningsarmén spelar: Blåsare på sjuan.
20.15: Drakarnas kamp. Sjätte och sista delen. Om Aftonbladet och Expressen.
21.00: Aktuellt och väder.
21.30: Sportnytt.
21.35-23.10: Fotboll: Danmark-Sverige.
TV2
19.00: Tio små negerdockor. Del 3 (av 5). Serie där Cyndee Peters sjunger och berättar om sin barndom.
19.30: Rapport och väder.
20.00: Åtta timmar är inte hela da'n. Rainer Werner Fassbinders serie om tre generationer i en västtysk familj. Del 3 (av 5): "Frans och Ernst".
21.35: Dokument utifrån: Har Järnridån gått upp? Det första av två program om avspänningen i Europe. Med Bengt Göransson. Avsnittstitel: "Vad är en mänsklig rättighet?". Andra avsnittet sänds onsdag 22 juni 21.30.
22.25-22.30: TV-nytt och väder.
Black Beauty del 1. TV-serie från 1972.
Åtta timmar är inte hela da'n. TV-serie av Rainer Werner Fassbinder från kanske 1972.
Dukar från omkring 1970-talet
Några kan vara köpta i Göteborg och några virkade av min farmor som brukade sitta och virka och sedan ge bort dom.