Ministaden är uppbyggda modeller av hus som fanns förr i Timmele. Här är först en översikt hur det ser ut, sedan beskrivs husen i del 1-10.
Bilderna är från 16 juli 2010.
1.
Sanden
Denna stuga tillhörde Klockaregården med Josef Gustavsson som bosättare. På 1920- och 1930-talet bodde här slöjdlärarinnan Anna Kallin här (som gick under namnet "stöppenåla" i barnamun). Senare bodde här "Hulda och Anna på Sanden".
Sandlid
Stuga på Skogsgårdens mark. Vem som bodde här 1880 är okänt.
Lilla Smedshult
Kallades även Wallins stuga efter Axel Edvard Wallin, som var kopparslagare.
Stora Smedshult
Har även kallats Källströmska undantaget efter smeden Källström. Han hyrde smedjan i den röda byggnaden på andra sidan landsvägen. När Källström senare flyttade till torpet Rönnhultet under Prästgården så kom detta torp att även kallas Källströms Lycka.
Backstuga Smedshult
Denna stuga omnämns i lantmätarens beskrivning som "Lundinskans hus, mycket litet". Här bodde Anna Larsdotter, där hon dog 1896. Hon var änka efter Johan Lundin, som varit torpare på Nolhagen under Frälsegården.
2.
Klockaregården 1/2 mantal
Ägare Svante Herman Molander Svante Herman Molander, son till Carl Molander och broder till N.A. Molander, köpte Klockaregården 1876. Vid sidan av lantbruket drev han garveri, som han startat 1871. En tidigare ägare till Klockaregården var Olof Peter Rylander 1839 - 1867. Denne ägde också Brostorp, dit han flyttat 1850. En speciell byggnad på gården är det vithalkade uthuset som byggts med en särskild gjutteknik. Sådana hus kallades även "Boråshus", eftersom en byggmästare från Borås lanserat tekniken. Flera byggnader i byn och i grannbyar har byggts med denna teknik. Längst i söder på Klockaregårdens tomt fanns en smedja, som hyrdes av smeden boende i Smedshult.
3.
Gestgifveriet
Gästgivare Niklas August Molander Gästgiveri har funnits här länge, åtminstone sedan början av 1600-talet. Den nuvarande byggnaden uppfördes på 1790-talet, då den ersatte en gammal. Kända gästgivare har varit Erik Andersson Timan, Jonas Wingborg och David Andersson. Carl Molander tog över 1837 och därefter hans son Niklas August.
Affären
Troligen har även denna byggnad fungerat som gästgiveri och före den nuvarande gästgiveribyggnaden. Byggnadens ålder är okänd. Här bedrevs speceri- och diversehandel till 1909. Åren 1880 -1896 var Anna Kristina Johansdotter "affärsidkerska". Hon flyttade sedan till Sandlid under Skogsgården. Nästa innehavare var Karl Salomon Andren till 1909. Affärsrörelsen köptes då av Gustaf Molander, som flyttade över den till gästgiveribyggnaden. "Affären" revs 1909.
Tingshuset/ Skolhuset
I Timmele by fanns tidigare den fasta tingsplatsen för Redvägs Härad. Orsaker var gästgiveriet och knutpunkten för viktiga huvudvägar. Tingshuset uppfördes år 1641 av gästgivaren (och "tingshållaren") Erik Timan och det revs 1893. Enligt en beskrivning från 1843 var själva tingssalen 14 alnar lång och 13 alnar bred. Häradshäktet låg 22 alnar nordväst om tingshuset. Öster om tingshuset fanns det en byggnad med vagnbod och stall. Troligen är det denna byggnad som blev vagnbod på Frälsegården 3/16 mantal.
4.
Skogsgården eller Gästgivaregården, 1 1/4 mantal
Ägare Niklas August Molander Gårdens namn har växlat genom åren. Den har tidvis hetat Gästgivaregården och oftast bestått av två gårdar eller brukningsdelar. En tidigare ägare, Erik Andersson Timan, flyttade på 1600-talet gården upp mot skogen, och då fick den namnet Skogsgården. Den ena brukningsdelen fick någon gång under 1800-talet sin nuvarande placering på det så kallade Staberget. När Nicolaus August Molander byggde om husen på Skogsgården döpte han den till Staberg. Skogsgården befriades från skyldighet att delta i laga skiftet. Gårdens marker var nämligen väl samlade genom enskiftet.
N. A. var även gästgivare, han drev ett brännvinsbränneri på Staberg och han var också under en tid ledamot av riksdagen. 1880 ägde N.A. Molander båda brukningsdelarna på Skogsgården och från 1881 även Frälsegården 1/16 mtl, som han då brukade tillsammans med Skogsgården. Vid slutet av 1890-talet har en del i sydväst avstyckats till en ny gård som fick namnet Nygården. En annan avstyckning är Skogskvarn (Timmele Kvarn).
5.
Frälsegården, 3/16 mantal
Ägare skollärare Gustav Engberg Ar 1865 köpte Engberg gården av Anders Larsson i Brogården. Redan på 1870-talet, alltså före laga-skiftesförrättningen, flyttade Engberg ut gården till sin nuvarande plats. Troligen var det för att Engberg då kunde välja ett bra läge för sin gård. Han befarade också att gården annars skulle läggas långt norrut på byns mark.
Huvudbyggnaden har tidigare stått i Gunnestorp, där Engberg köpte huset och flyttade det. Vagnboden/stallet flyttades från sitt gamla läge i byn, troligen vid tingshuset. Utförandet med "skonke" är numera ovanligt. Den första lagården i nuvarande Frälsegården brann ner år den 29 december 1881. Gårdens torpare misstänktes för att ha tänt på men blev aldrig dömd. Engberg byggde ny lagård (som i minibyn). Fähuset i den har byggts med gjutteknik.
6.
Prästgården 3/4 mantal
Ägare Ulricehamns pastorat Arrendator Olof Petter Rylander. Prästgården i Timmelhed har varit löneboställe för kyrkoherden i pastoratet. Vid tiden för laga skifte hade dock Kyrkoherde G. A. Sundborg, född 1794 i Skåne, i flera år varit bosatt i Ulricehamn. Huvudbyggnaden var då uthyrd till olika "fina" familjer och lantbruket var på 1880-talet utarrenderat till O.P. Rylander på Brostorp. Dennes drängar och pigor bodde då troligen i den röda stugan. Både ägare och arrendator motsatte sig deltagande i skifte med undantag för "något mindre egoutbyte". Gårdens marker var redan väl samlade genom enskiftet.
Huvudbyggnaden är uppförd under första hälften av 1800-talet på samma plats som tidigare byggnader. Vid grävning för källare på 1950-talet hittades en del kol, som kan stamma från danskarnas hämningar. År 1566 brände de även staden Bogesund. Ladugården revs 1960 efter att en ny uppförts närmare Nörevägen. Den gamla fick ge plats för Färgeriets expansion. Den lilla röda stugan har tidigare varit bostad för Prästgårdens arrendator och senare också samlingslokal.
7.
Garveri
Det ar okänt hur länge det pågått garveriverksamhet i Timmele och garveribyggnadens ålder är okänd. Det har dock funnits mer än en garveribyggnad i backen ner mot Ätran. Flera personer har under 1800-tak angetts som ägare. År 1880 var det till exempel Svante Herman Molande som drev garveri och senare hans brorson Gustaf Molander.
8.
Kyrkan
Den äldsta (mittre) delen av Timmele Kyrka är från 1100-talet. Efter att Bjättlunda och en del av Vångs socken lagts samman med Timmele på 1550-talet byggdes kyrkan till västerut. Denna del har ofta benämnts bakkyrkan. Vid en ombyggnad år 1798 revs det gamla koret med sitt valv och halvcirkelformade korabsid och då kom det nuvarande koret till. Gavelfönstren sattes in vid denna ombyggnad.
Klockstapeln
1880-talets klockstapel var till utseendet lik den nuvarande men mindre till storleken. Den hade troligen byggts år 1760 Ett åsknedslag den 2 december 1914 satte eld på klockstapeln och den förstördes helt. Det förslog inte att langa vatten nerifrån ån. Värmeutvecklingen var så stark att kyrkklockorna smalt ner.
Klockstapeln från 1915 liknar den gamla men byggdes lite större. Klockstapeln i Minibyn har dock byggts som modell av den nuvarande.
9.
De tre Nilsagårdarna låg samlade på det som idag är nya kyrkogården.
Nilsagården 1/8 mantal
Ägare Alfred Andersson Alfred Anderssons far, Anders Jacobsson från Blankared, köpte gården 1841. Denna gård flyttades längst bort genom skiftet, ca 3 km åt sydöst. På den platsen låg då torpet Madbacken under Nilsagården. Där bodde Amanda Backlund, som istället fick flytta till Smedshult framme i byn. Denna Nilsagård har sedan allmänt gått under namnet Mabacken.
Nilsagården 1/16 mantal
Ägare Anders Ekman Anders Ekman kom från torpet Backen under Prästgården. Fadern hade varit soldat i Eks rote, därav namnet Ekman. Anders Ekmans dotter gifte sig med Claes Davidsson, son till gästgivaren David Andersson. Gården flyttades genom skiftet till skogskanten ca 1 km söderut och blev det som i dagligt tal kallas "Lilla Nilsagården".
Nilsagården 5/16 mantal
Ägare Anders Josef Svensson A.J. Svensson var född på Gunnestorp och han blev ägare till Nilsagården år 1864. Han ville faktiskt flytta ut sin gård vid skiftet, han hade sett förbättringarna vid sammanslagningen i Gunnestorp. Gården flyttades genom skiftet ut till Svenssons hästhage och blev det som nu kallas Nilsagården. Då fick han också nära till kvarnen i Rönnebro vid Ätran som hans svärfar Gustaf Andersson hade byggt upp.
10.
Brogården 1/2 mantal
Ägare direktör Viktor Andersson. Arrendator Svante Petter Andersson. Byggnaderna på denna gård försvann ar 1960. Då flyttades landsvägen från sin gamla sträckning genom Timmele by till nuvarande, väster om byn. Byggnaderna revs för att ge plats åt byns infart från riksväg 40. Marken tillhör numera Klockaregarden. Vid laga skiftet ägdes Brogården av en direktör Viktor Andersson, som inte bodde på gården. Den brukades av sonen till förre ägaren, Anders Larsson. Brogården och Klockaregården har även tidigare hört ihop. I början av 1800-talet bestod Brogården av två brukningsdelar, som 1840 slogs samman till en. Ännu 1883 fanns två lagårdar kvar.
Timmele ligger norr om Ulricehamn i Västra Götaland. Den röda markeringen på kartan är vid Ministaden.
:format(jpeg):mode_rgb():quality(90)/discogs-images/R-672828-1226932340.jpeg.jpg)
:format(jpeg):mode_rgb():quality(90)/discogs-images/R-672828-1146086606.jpeg.jpg)
:format(jpeg):mode_rgb():quality(90)/discogs-images/R-640404-1217273973.jpeg.jpg)
:format(jpeg):mode_rgb():quality(90)/discogs-images/R-640404-1361562300-7102.jpeg.jpg)
