Förslag om att Sverige skulle införa högertrafik hade kommit i riksdagen redan under 1920-talet. En vägtrafikutredning föreslog 1935 att högertrafik skulle införas. En offentlig utredning blev klar under kriget och föreslog också en omläggning. Lagutskottet menade dock 1945 att det efter kriget fanns viktigare reformer att ta itu med och att en omläggning inte hade folkligt stöd.
När lagutskottet åter tog upp frågan 1953 hade den internationella trafiken ökat snabbt och utskottet föreslog att en kommitté skulle utreda frågan. I april 1955 organiserade sig flera och fick mer tyngd i det.
Folkomröstningen om högertrafik hölls den 16 oktober 1955. 82,9 procent röstade då för fortsatt vänstertrafik. Valdeltagandet var lågt. Därefter dröjde det till 1960 innan riksdagsledamöter åter motionerade om införande av högertrafik.
1958 exploderade musiksverige och världen i en elektrisk våg av rå energi när
rock’n’rollen på allvar krossade alla gamla konventioner. Ungdomar fann sin
alldeles egna, pulserande röst genom distade gitarriff och kompromisslös
dansglädje som svepte fram över jorden.
Här kan man höra bitar med Conway Twitty, Eddie Cochran, Elvis och många andra:
Folkparkerna och städernas danspalats kokade under 1958 när traditionell schlager, jazz och mogendans plötsligt fick trängas med den nya, vilda rock’n’roll-vågen. Ungdomarna flockades kring jukeboxar och orkestrar för att bugga till svängiga toner av artister som Little Gerhard och Owe Thörnqvist i en tid full av musikalisk förvandling.
De kompakta och färgglada väskgrammofonerna blev ungdomarnas egen frizon 1958, där man enkelt kunde snurra de nya 45-varvs vinylsinglarna direkt på pojk- och flickrummen. Ur de inbyggda högtalarna dånade dåtidens stora favoriter – från amerikanska ikoner som Elvis Presley, Chuck Berry och Buddy Holly till svenska stjärnor som Little Gerhard, Rock-Olga och Owe Thörnqvist.
Populär väst bland raggare, skinnknuttar och dansare:
Parfym och sånt:
1958 cementerades den svenska raggar- och bilkulturen när unga killar och tjejer tog över gatorna i kromglänsande, begagnade amerikanska dollargrin med rock'n'roll pumpande ur högtalarna. Denna revolt på fyra hjul väckte moralpanik i vuxenvärlden och etablerade raggarna som en av landets mest distinkta och frihetstörstande ungdomsrörelser.
Cadillac från 1958:
Westernfilmer var på modet och 20 december 1958 hade "De tysta husens dal" svensk biopremiär på Palladium
i Stockholm. I rollerna syntes Robert Taylor, Richard Widmark, Patricia Owens och Robert Middleton.
Handling:
Jake Wade (Robert Taylor) har gjort bot från sitt tidigare
liv. Han har slutat sin kriminella bana och blivit sheriff i en liten stad. Men
han har en sak att göra innan han kan slå sig ner och gifta sin flicka Peggy
(Patricia Owens). Han står i skuld till sin forna partner Clint Hollister
(Richard Widmark) och för att betala tillbaka denna fritar han Hollister från
fängelset där han sitter. Men Hollister nöjer sig inte med det, han vill också
ha deras sista byte som Wade grävt ner på hemlig plats.
Actionkomedifilmen med Burt Reynolds, Sally Field, Jackie Gleason och Jerry Reed
i huvudrollerna. Filmen blev omåttligt populär bland bilentusiaster tack vare Bandits våghalsiga bilkörning i en Pontiac Trans Am, och har kultstatus för övrigt med.
Handling:
De rika texasborna Big Enos Burdette (Pat McCormick) och hans son Little
Enos (Paul Williams) försöker hitta en lastbilschaufför som är villig att
smuggla öl till Georgia, då deras ordinarie chaufför blivit gripen. Bo
"Bandit" Darville (Burt Reynolds) och hans kompis Cledus "Snowman" Snow
(Jerry Reed), blir tillfrågade.
Deras uppdrag är att hämta 400 lådor med Coors-öl i Texarkana i Texas och
smuggla tillbaka ölen till Atlanta på 28 timmar. Om de lyckas ska de erhålla
80 000 dollar. De antar uppdraget, men det är lättare sagt än gjort, när
sheriff Buford T Justice (Jackie Gleason) jagar dem ända från Texas. Bandit
plockar längs vägen upp en liftare, Carrie (Sally Field), som är på flykt
från sitt eget bröllop, med just Buford T Justices son.
1953 introducerades Ford Anglia 100E. Det var en helt nykonstruerad bil med
självbärande kaross, individuell hjulupphängning fram med MacPherson fjäderben
och hydrauliska bromsar. De enda komponenterna som följde med från
företrädaren var den trötta men robusta sidventilsmotorn och den treväxlade
växellådan. 1955 kompletterades utbudet med kombimodellen Ford Escort.
Den blev en mycket välbekant syn på de svenska vägarna under 1950-talets starka
folkhems- och bilismboom. Den kallas ofta för "ponton-Anglian" på grund av sin
helt nya, för tiden moderna och runda karossform.
Det såldes tusentals exemplar i Sverige. Den var känd som en ganska robust och
välbyggd bil, men den led av en stor svaghet på de svenska vintervägarna: den
extremt låga vikten i kombination med bakhjulsdrift gjorde den känd för att vara
sladdbenägen och "vindsjuka". I stark sidovind på öppna svenska landsvägar fick
föraren hålla hårt i ratten.
Den här fotades i före detta Kungälvs Fyndbilar en km nordväst om Kareby 2022:
Sanddamm ligger vid Bua 5 km norr om Varberg. Den var en populär strand att besöka förr. Och på 60-talet körde folk ner med bilen på stranden i princip.
Volvo P1800 moderniserades genom åren och i slutet (1972–1973) byggdes även en
variant som var ett slags sportkombi, ritad av Jan Wilsgaard. Bilen
betecknades då 1800ES (ES för "Estate", herrgårdsvagn), ibland även kallad
”fiskbilen” eller ”likbilen” i Sverige.
Vikande försäljning och hårdare säkerhetsföreskrifter (krocksäkerhet) och
avgasreningskrav (bland annat avgasåterledning, vilket sänkte motorns uteffekt
avsevärt) på USA-marknaden gjorde att man lade ner tillverkningen i början av
1970-talet. Även om 1972–73 var de bästa åren vad gäller försäljning så lades
de övriga 1960-talsbilserierna från Volvo ner (Volvo Amazon, Volvo Duett), med
vilka P1800 hade haft gemensamma komponenter. Det hade således blivit väldigt
dyrt för Volvo att fortsätta med 1800 ensam.
Ett vykort som skickades till Sverige på den tiden.
Dom har stannat till vid E6 strax norr om Hjerkinn och tittar på minnestenen Grunnlovsvarden.
Den restes av norsk ungdom 1964 för att uppmärksamma 150-årsjubileet av Norges grundlag. På stenen finns en bronsplakett med den klassiska ed som svors av Eidsvollsmännen 1814: "Enig og tro til Dovre faller".
Ganska mycket som skiljer sig mot idag. Göta älvbron har bytts ut mot
Hisingsbron, kranarna är borta, fartyget Viking har flyttats till höger,
Läppstiftet har byggts och cykelbanorna och vägarna har byggts om.
Jämförelse hur det har sett ut under senare år. Man kan klicka sig runt i hela området och ännu mer.
Bygget av Konstmuseet i Göteborg inleddes 1921 och stod klart 1923. Planen var att
arbetet skulle vara färdigt till Jubileumsutställningen 1923 och att platsen
skulle utgöra "en monumental afslutning på Kungsportsavenyn".
.JPG)
.JPG)
.JPG)
.JPG)
.jpg)
.jpg)
