1953 introducerades Ford Anglia 100E. Det var en helt nykonstruerad bil med
självbärande kaross, individuell hjulupphängning fram med MacPherson fjäderben
och hydrauliska bromsar. De enda komponenterna som följde med från
företrädaren var den trötta men robusta sidventilsmotorn och den treväxlade
växellådan. 1955 kompletterades utbudet med kombimodellen Ford Escort.
Den blev en mycket välbekant syn på de svenska vägarna under 1950-talets starka
folkhems- och bilismboom. Den kallas ofta för "ponton-Anglian" på grund av sin
helt nya, för tiden moderna och runda karossform.
Det såldes tusentals exemplar i Sverige. Den var känd som en ganska robust och
välbyggd bil, men den led av en stor svaghet på de svenska vintervägarna: den
extremt låga vikten i kombination med bakhjulsdrift gjorde den känd för att vara
sladdbenägen och "vindsjuka". I stark sidovind på öppna svenska landsvägar fick
föraren hålla hårt i ratten.
Den här fotades i före detta Kungälvs Fyndbilar en km nordväst om Kareby 2022:
.JPG)
.JPG)
