Gammaldags mat - Kålstuvning med fläsk

En rätt med gamla anor som fanns med i kokböcker från början av 1900-talet.  

Recept: 

Koka potatis med skal på. 

Stek kål, häll i mjölk, sirap, vitpeppar, salt, kryddpeppar och muskot. Gör det tjockt med vetemjölsredning.

Stek fläsk i mycket smör. Salt och vitpeppar.  

Skala potatisen med kniven och gaffeln. 

Häll stekskyn över allt. 

Råggröt och äggmacka

Ingredienser som var vanliga i mathushållningen i det svenska bondesamhället omkring år 1900. 

Och den bästa kombinationen med råggröt som jag har ätit: Kokta råggryn, salt och socker. Lingonsylt. Runt knäckebröd från Dalarna med smör, kokt ägg och salt.  

             

                  

Ett gammalt skåp

En vacker spegelskänk i nyrenässans från omkring år 1900 kanske. En vanlig möbel som fanns i många, lite finare hem. Denna kanske gjordes i Lindome eller nån av de större städerna.   

Spegeln kunde reflektera ljus i dåligt upplysta rum, ge mer rymd, visa baksidan av prydnadssaker, göra så värdfolket hade koll och för att spegla sig i.  

                  

Filmen Kaspar Hauser – var och en för sig och Gud mot alla

En västtysk historisk dramafilm från 1974 i regi av mästerregissören Werner Herzog, med Bruno S i huvudrollen. Kaspar Hauser tävlade vid Filmfestivalen i Cannes 1975, där den tilldelades Juryns stora pris och FIPRESCI-priset. Den tilldelades Tyska filmpriset för bästa klippning och bästa scenografi, samt andraplatsen i kategorin bästa film. Den hade svensk biopremiär 24 januari 1976 och visades i TV2 den 10 februari 1980.

Handling:

År 1828 hittas ynglingen Kaspar Hauser stående på ett torg i Nürnberg. Ingen vet varifrån han kommer. Så småningom kan han berätta att han hållits inspärrad i en källare i hela sitt liv. Den ensamme herr Daumer tar till slut hand om Kaspar och försöker uppfostra honom till en "hedervärd medborgare". Efter fem år dör Kaspar efter att ha blivit utsatt för flera attentatsförsök.

          
En trailer: 

Hela filmen: 

           

Hembygdsgården i Bräcke på Tjörn

Här finns hus från 1700-talet fram till omkring år 1900 och ett litet museum. Bilder från 26 maj 2013. 

            

Ett gammalt väggur

En sån här klocka fanns i många svenska hem under 1900-talet. Den kunde hänga i finrummet som bara användes vid enstaka högtidliga tillfällen. 

Denna kan vara från 1890-talet och är kanske gjord av Junghans eller Gustav becker. Det verkar också fattas en ovandel. Såna kan ha gått sönder eller förkommits under åren. 

             

              

Samlartallrik Köpmännens hus 1978

Huset på Vasagatan 52 i Göteborg, som idag är nattklubben Excet, kallades under en period för "Köpmännens hus". Villan byggdes ursprungligen 1877, och den första ägaren, Hjalmar Pripp, flyttade in 1878. Namnet "Köpmännens hus" kom till senare när Göteborgs Köpmannaförbund köpte och hade sitt kontor där efter 1950, fram till år 2000.

Det är viktigt att notera att Göteborgs Köpmannaförbund som organisation grundades 1922, alltså långt efter att själva huset byggdes. Så medan huset har en historisk koppling till året 1878 genom sin första ägare, var det förbundets inflyttning som gav byggnaden dess specifika namn. 

           

Gammalt vykort på Realläroverket i Göteborg

Realläroverket är samma byggnad som idag är Schillerska gymnasiet på Vasagatan. Utseendet på vykortet hade det fram till 1912. 

            
Byggnaden uppfördes på 1860-talet och var läroverk 1868 till 1939. 
              

                  

Ett gammalt påskkort

Det kan vara från sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. 

         

                

En gammal gård

Detta är Skallsjö skattegård väster om Floda. Ursprungligen var den en självständig jordbruksgård, en så kallad skattegård. Detta innebar att gården ägdes av en bonde som betalade skatt till kronan. 

Gården var centrum för jordbruksverksamhet, med odling av mark och djurhållning. Boningshuset var bostad för gårdens ägare och deras familj. Det var en plats för det dagliga livet, med matlagning, sömn och socialt umgänge. Kvarnhjul kunde användas till att mala säd eller såga trä. Höhässja användes för att torka hö utomhus. Torrt hö var viktigt som foder för djur under vinterhalvåret.

                           

             

Åsle Tå hembygdsmuseum 2002

Åsle Tå 5 km öster om Falköping är känt för sina välbevarade backstugor från 1700- och 1800-talen. Dessa stugor ger en inblick i hur människor levde och bodde förr. Området har också en rik historia med spår av bosättning från stenåldern.

        

Åsle Tå är en unik plats i Sverige som kombinerar natur, kultur och historia på ett spännande sätt. Det är ett populärt besöksmål för både turister och lokalbefolkning.

           

Biljett, bilder och vykort från 14 maj 2002: 

                 

             

                 

Här finns möjlighet att gå genom byn och titta in i husen: 

          

       

Karta: 

            

            

Reklammärke Vestkustens Petroleum

Vestkustens Petroleum AB var ett svenskt oljedistributionsföretag. Bolaget bildades 1895 med Anders Fredrik Lybeck som VD. Man köpte upp C. Barchmann & Co:is gamla upplagsplats i stadsdelen Rödjan på Hisingen, kallad Oljenäset, och anlade vid nuvarande Ryahamnen en för tiden modern anläggning för lossning av olja från fartyg och lagring i cisterner. Man hade även ett stort industriellt tunnbinderi, där man tillverkade oljefat för distributionen. Lagret kunde omfatta upp till 50.000 tomfat. Dessa rullades på en bana fram till "limningen", där fatens insida tätades med lim, varefter de målades med blå färg. 

           

Företaget använde före 1910 varumärket Merkur så reklammärket är nog från före 1910. Efter diverse ändringar ändrades namnet sedan till Svenska Esso AB.

            

                   

Mortel från omkring år 1900

Det verkar vara olika delar. En av järn och en av mässing.

              

            

Ett gammalt strykjärn

Dom användes innan folk fick elektricitet och värmdes på vedspisarna. Detta kan vara från 1800-talet fram till en bit in på 1900-talet. 

                

Broschyr från Klasatorpet

Klasatorpet i Långasjö är en småländsk torpstuga från 1800-talet som sedan 1969 är ett sommaröppet hembygdsmuseum. Vid inspelningen av Vilhelm Mobergs roman Utvandrarna 1969 var torpet inspelningsplats för huvudpersonernas bostad Korpamoen.

              

Torpet byggdes i början av 1800-talet, och namnet fick det efter före detta ryttare Per Klase i Växjö kompani som bodde här en tid. Sedan beboddes det av flera familjer.

               

Åren 1846–1930 emigrerade omkring 1,3 miljoner svenskar till USA, varav omkring 1200 personer från Långasjö och några från Klasatorpet. Småland hade den största utvandringen av alla landskap i Sverige. Cirka hälften av Långasjö sockens invånare utvandrade.

Några bilder från Klasatorpet från 1999: