Stuga i Wickleby på Öland under tidigt 1900-tal

Vickleby ligger en mil söder om Färjestaden på Öland. Det var en rad med bondgårdar utmed bygatan, med trångboddhet och självhushållning. I väderkvarnarna malde dom sin säd. Det fanns sockenskola, mekaniska verkstäder och mejeri. Fåren vallades på alvaret av herdar, och de övriga boskapsdjuren betade där fritt. 

                

Så här såg det ut 2025:

                 

Vykort på Smålandsstugan i Slottsskogen skickat 1919

Smålandsstugan, också kallad Ryggåsstuga, är byggd på 1750-talet. Det bodde åtta generationer i stugan fram till 1904 då den köptes in av Smålands Gille i Femsjö socken och Västbo härad. Den kom till Slotsskogen 1905. Den var bebodd fram till 1965, då bristen på moderna bekvämligheter blev för uppenbar för att den skulle tjäna som bostad. Där finns två kamrar, spishäll, kökskammare, kök, öppen spis, eldstad och bakugn. 

           

17 september 1910 invigdes den 22,5 meter höga klockstapeln bredvid Smålandsstugan. Den byggdes 1401 och hade tidigare tillhört Stockaryds gamla kyrka. 

                            

Vykortet "Väckning" av Jac Edgren

Jac Edgren, Jacob Albert Edgren (1899-1980) var en svensk tecknare. Han tecknade huvudsakligen vykort med humoristiska motiv ur det dagliga livet utgivna genom Nordisk Konst. De flesta korten är från 1951-1965 och har blivit samlarobjekt med visst samlarvärde. 

                 

                   

Gammalt dalsländskt hus i Högsbyn

Bild från 2003.

                 

Vykort från Budskär skickat 1919

Budskär ligger ganska nära Särö i Halland dit Säröbanan gick vilket förenklade kommunikationer för de boende och badande gäster och etablerade området som ett litet lugnt och idylliskt kustparadis.

              

                    

En kvinna framför sitt hem i Värmland 1916

          

             

Ett antagande kring bilden och fakta om hur livet var i Värmland på den tiden: 
           
Livet var präglat av årstidernas växlingar och vädrets påverkan på arbetet. Gemenskapen med grannar var ofta viktig för socialt umgänge och ömsesidig hjälp.

            

Omgivningen med skog och vegetation tyder på att hon bodde på landsbygden, troligen inte i eller nära en stad eller större tätort. Detta påverkar i hög grad vardagen och tillgång till service.

            

Många som bodde i skogen, särskilt torpare och arbetare inom skogsbruket, levde under enkla förhållanden i små stugor, liknande den på bilden. Bekvämligheter som rinnande vatten, elektricitet och centralvärme var ovanliga. Hämtning av vatten från brunn eller källa och insamling/hantering av ved var dagliga sysslor. Vardagen präglades av manuellt arbete med hushållssysslor. Ansvaret för hemmet var stort. Det innefattade matlagning (ofta från grunden med egna eller lokala råvaror), bakning, städning, tvätt. Om hon hade barn var omvårdnaden och uppfostran av dem en central del av hennes liv.

           

I skogsbygder bedrevs jordbruk, om än ofta i mindre skala på uppodlade marker runt torp och gårdar. Självhushållning var centralt – man odlade sädesslag, potatis och grönsaker, höll djur som kor, grisar och höns, och tog till vara vad naturen erbjöd genom jakt, fiske samt bär- och svampplockning. Kvinnor var involverade i trädgårdsarbete, bär- och svampplockning, och eventuellt skötsel av mindre djur som höns eller en gris.

          

En gammal gård

Detta är Skallsjö skattegård väster om Floda. Ursprungligen var den en självständig jordbruksgård, en så kallad skattegård. Detta innebar att gården ägdes av en bonde som betalade skatt till kronan. 

Gården var centrum för jordbruksverksamhet, med odling av mark och djurhållning. Boningshuset var bostad för gårdens ägare och deras familj. Det var en plats för det dagliga livet, med matlagning, sömn och socialt umgänge. Kvarnhjul kunde användas till att mala säd eller såga trä. Höhässja användes för att torka hö utomhus. Torrt hö var viktigt som foder för djur under vinterhalvåret.

                           

             

Åsle Tå hembygdsmuseum 2002

Åsle Tå 5 km öster om Falköping är känt för sina välbevarade backstugor från 1700- och 1800-talen. Dessa stugor ger en inblick i hur människor levde och bodde förr. Området har också en rik historia med spår av bosättning från stenåldern.

        

Åsle Tå är en unik plats i Sverige som kombinerar natur, kultur och historia på ett spännande sätt. Det är ett populärt besöksmål för både turister och lokalbefolkning.

           

Biljett, bilder och vykort från 14 maj 2002: 

                 

             

                 

Här finns möjlighet att gå genom byn och titta in i husen: 

          

       

Karta: 

            

            

Julkort från början av 2000-talet

Skickat av mig till en bekant. 

            

                 

Hudene förr i tiden

Ett riktigt bra vykort som visar åkning efter oxe i Mellomgården i Hudene. Det kan vara i början av 1900-talet. 

             

Gården hette i början på 1600-talet Gudmundsgården efter Gudmund som bodde här. Han var spelman och kunde en låt som hette Stenbocken. Han var väldigt flink i fingrarna. Karl Fredriksson övertog gården 1870 och kunde spela klarinett och fiol. Han var noga med traditioner och strödde halm på golvet när julen närmade sig. Stugan flyttades på 1920-talet till hembygdsmuseet i Bitterna. 

             

                  

Torslanda hembygdsgård

Den är en gammal släktgård som brukades fram till 1960-talet och som finns i Amhult på Hisingen i Göteborg. 

              

Efter laga skiftet 1842 flyttades den från Amhults by hit till Lysekullen. På 1860-talet ersattes det dåliga manhuset av ett på 3 rum och kök och hall som flyttades från Hovgården i Björlanda. En del av huset hade använts som skolsal i Björlanda. 1921 moderniserades det med takhöjning och ny klädsel. På 1940-talet byggdes ett nytt hus intill det gamla och hyrdes ut till bröderna Erik och Gustav Gustavsson med familjer, som drev taxiverksamhet. När ägaren Olof Olsson gick bort 1984 köptes det strax efter av hembygdsföreningen. 

                 

Bilder från 30 april 2023: 

           

Stenkrossen nedan var till underhåll av allmänna vägar i början av 1900-talet. Innan stat och kommun tog över stod fastigheternas ägare för det. Stenkrossen kommer från Skarpetegen i Lilleby. Den ägdes av ett flertal bönder i trakten och användes för deras tillfartsvägar fram till 1960-talet. 

                 

En film om hembygdsgårdens inventarier i början av 2000-talet: 

           

               

Hembygdsgårdens läge: 

                 

             

Soldattorpet i Järbo

Soldattorp var i Sverige och Finland ett torp som byggts åt och användes av en indelt soldat i det ständiga knektehållet (indelningsverket) från 1680-talets början till år 1901 då allmänna värnplikten tog över. Det här finns öster om Järbo i Dalsland. Bilder från 12 april 2007.

               

               

                

Livet som torpare i Forshaga

Hur dom levde på landet förr i tiden.

            

              

Backstugusittare omkring år 1900

Backstusittare är ett ålderdomligt uttryck för lantbor som bodde på någon annans mark, eller på allmänningen i en backstuga, men till skillnad från torparna arrenderade backstugusittaren normalt ingen jord till sin stuga. Backstugusittaren var helt beroende av markägarens godtycke, men disponerade i regel över ett litet potatisland, och kanske en jordlott, som jordägaren lånat ut. Till hushållet hörde ofta mindre djur, som katter, grisar, getter och höns.

             

                

Så gott som alltid var de som bodde på detta vis mycket fattiga, och försörjde sig på tillfälliga arbeten, hemslöjd eller andra uppdrag. Där fanns ingen ström, lampor, rinnande vatten i kranar, element, TV och sånt som vi är vana vid idag. Stugan var befriad från skatt. Undantagsvis fanns backstugusittare med relativt god standard. En del hantverkare fann i den enkla byggnaden en billig bostad, utan att för den skull vara fattiga. 

                        

På 1600- och 1700-talet bodde de allra fattigaste, och ibland de utstötta och föraktade, i backstugorna. ”Statusen” förbättrades något under 1800-talet, då daglönare började flytta in i de enkla bostäderna. I och med laga skiftet, 1827, ökade antalet backstugusittare. Anledningen var att gårdarna flyttade ut från byarna och gjorde anspråk på de jordar som disponerats av torparna. Torparna hade då ingen annan råd än att bli daglönare (tillfälliga arbeten). År 1890 fanns det i Sverige 52192 torpare, men endast 14341 backstugusittare. 

              

Filmen Gubben i stugan

En mycket sevärd svensk dokumentärfilm från 1996 i regi av Nina Hedenius. Filmen följer en äldre man, Ragnar Fredriksson, som bor ensam i torpet Kestina i Dalarnas finnskogar. Den utspelar sig under ett år med årstidernas växlingar och innehåller minimal dialog, inga kommentarer eller intervjuer. Bakgrundsmusik spelas från en grammofon ibland, humlan surrar vid krokusen och Ragnar lever sitt liv. Det är bara att njuta.

            

Filmen kan ses i SVT play här

                  

Kestina i Dalarna 2013

                

Gården Bolet i Dalarna

Gamla gården Bolet vid dåvarande riksväg 45 cirka 35 km sydväst om Mora. Den här gården tillhör Kättboåsens fäbodar. Det finns cirka 16 gårdar i området och de äldsta husen är från 1600-talet. 

Mina bilder är från 6 augusti 2000.  

                  

              

                 

                  

                  

Modeller av tidigare hus i Bergumsområdet

Bergum ligger öster om Göteborg. Bilden är tagen i Olofstorp gamla järnvägsstation under skördefesten 3 september 2017. 

Översta raden från vänster: Johanna Maria Hammar i Björsbo 1837, Sven Bengtsson Hovgården och Petter Larsson i Liden omkring år 1800.

Mellersta raden från vänster: Sven Andersson Källesgården och Börje Gunnarsson Berghemmets kyrkby.

Nedersta raden från vänster: Småskolan Sibbajorden, Anders Jansson i Stommen och Bergums kyrka från 1200-talet.

       

                  

Övergivna hus öster om Stora Höga

Bilderna är från maj 2012.

              

Kareby hembygdsgård

Här ligger Kareby hembygdsgård och kvarn. Byggnaderna är från 1800-talet. 

                 

De översta bilderna är från 20 maj 2012.

Den gamla gårdssmedjan är i brukbart skick och används ibland till utbildningar för att föra smedtraditionen vidare. 

Boningshuset, en enkelbyggnad med kök, storstuga och framkammare och en vind som utgjordes av övernattningsrum och förråd. Detta utrymme används idag som museum där många föremål från Karebybygden visas. Huset har också tjänst-gjort som gästgiveri. 

Ladugården inrymmer fähus, lada, loge och ett mindre loft. Här förvaras vagnar, kärror och större jordbruksredskap från bygden. 

Kvarnen är en hättekvarn med vridbart tak och vingar och är i körbart skick. När kvarnen inte är i bruk, hålls hättan still av en vridstång som kallas "rumpestång". Bild från 30 april 2011. 

              

Smålandsgården i Slottsskogen i Göteborg

I stugan, som är från 1750-talet, finns mycket att beskåda – möbler, bonadsmålningar, hembränningsapparat och bruksföremål från 1700-talet med mera. 

Ursprungligen kommer Smålandsstugan från Skubbhult i Femsjö socken i Hylte kommun. I början av 1900-talet köptes den av Smålands Gille och flyttades till sin nuvarande plats i Slottsskogen. Till stugan hör också ett getstall och en klockstapel. Ett dam- och ett herrgille är knutna till stugan. En gång per månad träffas respektive gille för att umgås och hålla småländska traditioner vid liv.

          

Bilderna är från 3 augusti 2010.