Vykort på Nya Rambergsskolan skickat 1924

Rambergsskolan strax nordost om Ramberget i Göteborg stod klar i augusti 1916. Antalet klassrum var 27 och antalet barn 1957 var 1007. I skolan fanns ett bad där barnen satt i små badkar och tvättade sig.

               

                          

Gamla vykort från Lerum

1960-talet

Skickat 1956.

Allmogerummet i Vilohemmet Tryggestad, Skickat 1924

            

Etikett juldricka från Carlshamns bryggeri

1883 startade grosshandlare Carl Gustaf Berg ett ångbryggeri i Karlshamn. Första året
distribuerades stora mängder öl och med tiden hade man ett stort sortiment av maltdrycker,
pilsnerdricka och lagerdricka. 1925 köptes företaget av Stockholms bryggeri och 1949
slogs det ihop med andra bryggerier i Blekinge. Man tillverkade flera ölsorter under namnet
Carlshamns Bryggeri.

               

Karlshamns bryggeri i Karlshamn 1924:
       

                   

Vykort Skottdagen 1924

Bilden är ett verk av Adelaide (Adèle) Margareta Söderberg (1880-1916) som var en svensk målare, illustratör och grafiker. Hon studerade vid Konstakademin 1899-1904 där hon bland annat belönades med den kungliga medaljen, och under samma tid besökte hon även Axel Tallbergs etsningsskola. Hennes produktion spände över ett brett register och omfattade såväl stora dekorativa saker som små sagostycken, marinmålningar, interiörer porträtt och landskapsskildringar men hon arbetade huvudsakligen med illustrationsuppdrag och porträttbeställningar. Hon förblev ogift.

             

Vykort på Göteborg från omkring 1920-talet

 Jubileumsfesten på Gustav Adolfs Torg. Vykortet skickat 1923.

Jubileumsutställningen i Göteborg invigdes den 8 maj 1923 av kung Gustaf V. Utställningen arrangerades för att högtidlighålla stadens 300-årsjubileum som visserligen inträffade 1921 men utställningen blev fördröjd till 1923. Utställningen var planerad att stänga den 30 september men förlängdes till den 15 oktober och hade då besökts av 4,2 miljoner personer. Generalkommissarie för utställningen var Harald Adelsohn.

Det var en mycket stor utställning som omfattade stora delar av Göteborg och ett flertal av dagens mer välkända byggnader och institutioner grundades som exempelvis Göteborgs konstmuseum, Göteborgs botaniska trädgård, Liseberg och Svenska Mässan. I huvudsak var utställningen lokaliserad till två områden: området för själva Jubileumsutställningen med 244 680 m² samt området för lantbruksmötet, luftfartsutställningen och nordisk trädgårdsutställning med 224 000 m².

Jubileumsutställningen 1923. Röda Korsets sjukhärbärge och vagn tillhörande Röda Korsets sjukhuståg.

Konserthuset. Vykortet skickat 1924. 

Konserthuset låg på den nordvästra delen av Heden och invigdes 11 februari 1905 med en konsert av Filharmoniska sällskapets kör samt en 55 man stor orkester som spelade under ledning av Tor Aulin. I stora salen satt 1 022 personer, på balkongen i fonden 172 och på den mindre läktaren 100. Ritningarna var gjorda av arkitekten Ernst Krüger. Detta konserthus i trä var vid denna tiden Sveriges största musiklokal och rymde 1 294 personer. Det var i dessa lokaler som Wilhelm Stenhammar (1907-1922 var han konserthusets ledande profil) gästades av kompositörerna Jean Sibelius, Carl Nielsen och Christian Sinding. Vid tioårsjubileet 1915 kunde man räkna in över 1 miljon besökare, fördelat på 906 konserter, 105 möten och föredrag samt 78 tillställningar av annat slag. Konserthuset började brinna vid 12-tiden den 13 januari 1928 och var helt nedbrunnet vid 15.30-tiden. Brandorsaken var ett krånglande värmeelement.

Krügers villa i Allen 1925. 

Ernst Otto Krüger, född 29 november 1859 i Göteborg, död 11 maj 1926 i Göteborg, var en svensk arkitekt. Han var son till den tyskfödde arkitekten och byggmästaren August Krüger. Han utbildade sig på Bauakademie i Berlin. År 1891 blev han tillsammans med brodern Georg Krüger delägare i faderns arkitektfirma under namnet A. Krüger & Son. Han var även medlem i styrelserna för Göteborgs inteckningsgaranti AB och i Göteborgs bank under 1910- och 1920-talen. Krüger blev något av en bankspecialist strax efter förra sekelskiftet med ett tiotal bankbyggnader i bland annat Göteborg, Arvika, Borås och Alingsås. Hans glastäckta bankhallar utmärks enligt arkitekturhistorikern Fredrik Bedoire av "en luftighet och spänst, som förhöjs av glastakens fintecknade spröjsning", och håller en hög valör. Därtill ritade han några av de mer betydande industri och kontorsanläggningarna i Göteborg så som kontorshuset Merkurius på Skeppsbron (1897) och SKF:s anläggning i Gamlestan (1909).

Krüger var även fastighetsägare, bland annat Södra hamngatan 17 som då innefattade Ölhallen Weise. Kring sekelskiftet sålde han fastigheten till Göteborgs handelsbank och fick samtidigt i uppdrag att uppföra en ny bankbyggnad i fyra våningar på tomten. 1904-1905 stod den fyra våningar höga byggnaden färdig med en barockinspirerad fasad av granit. Den glasövertäckta bankhallen placerades på innergården. 1916 var han en av tio personer i Göteborg som donerade vardera 100.000 kr till en teaterfond vars räntor skulle säkerställde verksamheten på Lorensbergsteatern. Förutsättningen för gåvan var att staden skulle uppföra en modern och värdig teaterlokal, vilket resulterade i byggandet av Stadsteatern på Götaplatsen.

Söndagsskolebok från 1924

Den här söndagsskoleboken har använts av en elev i Mölndal.

Mors dag Samtal mellan okända från 1924

Den här boken gavs ut  på 1920-talet av Jeanna L Oterdahl. Det verkar vara en novell. Boken har ägts av en flicka som bodde i Mölndal vid den här tiden.

Jeanna L Oterdahl föddes i Uddevalla 1879 och bodde nästan hela sitt liv i Göteborg. Hon gjorde föreläsningsresor runtom i landet och hade ett sommarhus i Svanesund på Orust. Efter lärarutbildningen knöts hon till Mathilda Halls flickskola i Göteborg. Hon skrev en rad böcker om och för flickor. Hon dog i Örgryte 1965.