Vykort på Skanstorget från tidigt 1970-tal

Haga med mera fotat från Skansen Kronan i Göteborg.  

Så här såg det ut 2013: 

             

Dag Hammarskjölds väg i Göteborg på 1960-talet

Annedal med Annedalskyrkan, Linnéplatsen och Skansen Kronan 1963-1967 kanske. 

            

Och Folkvagnsbuss, Scanialastbil, Saab, Folkvagn med mera: 

             

Vykort Göteborg 350 år från 1971

Det var ett ganska omfattande firande. Scandinavium uppfördes lagom till Göteborgs 350-årsjubileum 1971. Det gjordes även jubileumsmynt, glas och tallrikar för samlare.

På nyårsafton var det nyårsvaka i Konserthuset och fest på Götaplatsen. På Götaplatsen blev det ljud- och ljusspel, artister som Sven-Bertil Taube och Bosse Parnevik, 250 körsångare, folkdansare, Aida-soldater och idrottsorganisationer. Vid 12-slaget läste Sven-Bertil Taube en nyårsdikt.

                   

På bilderna här ser man Skansen Kronan, Gustav Adolfs Torg, Skansen Lejonet, Kronhuset och Norra Hamngatan med Christinae kyrka. 

                            

Skansen Kronan i Göteborg 3 oktober 1998

Fotograferat med en Rollei X70 som köptes i Expert på Götaplatsen i Göteborg samma år. Den var analog som alla kameror var då och bilden framkallades i Siba på Backaplan och har sedan skannats.

Hur en Rollei X70 ser ut kan man se här.

         
               

Göteborg i gamla tider

 Rådhuset vid Gustav Adolfs torg. Det byggdes 1672 men har en nyare del från 1936. Bilden kanske är från omkring 1940-talet av bilarna att döma.

 Göteborg från nordost på 1800-talet. Då lär det vara Skansen Lejonet man ser till höger. Den uppfördes i slutet av 1600-talet. Och numera är det ingen vik där utan järnväg, hus och industrier. Kring år 1841 beslöt Kongl. Direktionen för Göteborgs Hamn och Elfarbeten att vassen skulle torrläggas. Under några få år inpålades området, en sträcka på 2 400 meter, och när segelrännan skulle muddras till 15 fots djup tjänade muddermassorna som utfyllnad. Ansvarig för torrläggningen blev chalmersprofessorn Edvard von Schoultz, som hämtat teknik och utrustning från Holland. En 25-hästkrafters ångmaskin tömde därefter vassen på bara tre veckor.

 Göteborg från söder på 1800-talet. Det är väl Skansen Kronan man skymtar till vänster.

 Göteborg från sydväst på 1800-talet.

 Utsikt mot nordost från Stora Otterhällan 1840. Det är ett berg som ligger innanför vallgraven. Det användes tidigt för befästningsändamål. Namnet Otter kommer från uttrar som haft sina bon vid berget. Att berget är kalt beror på att det hade skövlats på sina fina ekträd. Dessa hade använts som virke till fästning och fartyg. 

 Göteborg från öster på 1600-talet. Vi är tillbaka vid Skansen Lejonet som var med i en annan bild. Man ser Skansen Kronan till vänster och Kvarnberget med sin kvarn i mitten.

 Stora Nygatan från nordost 1866. Det första huset vid gatan byggdes 1850 och gatan fick sitt nuvarande namn 1852. Det planerade namnet var Strandgatan.

Vallgraven med rullbron väster om Rosenlund 1859. Före detta förbands Pusterviksområdet med Rosenlund genom gråstensbron Röda bryggan över vallgraven. Den ersattes på 1830-talet med en rullbro. På 1860-talet byggdes kajerna om och då byttes denna bron ut mot en svängbro som 1883 fick namnet Pusterviksbron.