Gustav Holst - Planeterna

Dags för ett av den klassiska musikens stora verk. Holst komponerade stycket mellan 1914 och 1917. Den nyskapande karaktären i musiken orsakade till en början en del fientlighet bland en minoritet av kritikerna, men sviten blev snabbt populär och har så förblivit liksom inflytelserik och allmänt spelad. Den definierade inte bara den engelska senromantiken, utan lade också grunden för hela den moderna filmmusikens dramatiska och storslagna tonspråk. 

Planeterna hade premiär i Queen's Hall i London den 29 september 1918 under ledning av Holsts vän Adrian Boult inför en inbjuden publik på cirka 250 personer.

Här väver Holst samman Mars obevekliga, krigiska rytmer med Neptunus eteriska och gränslösa mystik och skapar ett klangligt universum: 

             

Tider i videon: 

0:00 Mars

7:27 Venus

14:52 Merkurius

18:39 Jupiter

26:11 Saturnus

35:26 Uranus

41:12 Neptunus

             

                  

En kvinna framför sitt hem i Värmland 1916

          

             

Ett antagande kring bilden och fakta om hur livet var i Värmland på den tiden: 
           
Livet var präglat av årstidernas växlingar och vädrets påverkan på arbetet. Gemenskapen med grannar var ofta viktig för socialt umgänge och ömsesidig hjälp.

            

Omgivningen med skog och vegetation tyder på att hon bodde på landsbygden, troligen inte i eller nära en stad eller större tätort. Detta påverkar i hög grad vardagen och tillgång till service.

            

Många som bodde i skogen, särskilt torpare och arbetare inom skogsbruket, levde under enkla förhållanden i små stugor, liknande den på bilden. Bekvämligheter som rinnande vatten, elektricitet och centralvärme var ovanliga. Hämtning av vatten från brunn eller källa och insamling/hantering av ved var dagliga sysslor. Vardagen präglades av manuellt arbete med hushållssysslor. Ansvaret för hemmet var stort. Det innefattade matlagning (ofta från grunden med egna eller lokala råvaror), bakning, städning, tvätt. Om hon hade barn var omvårdnaden och uppfostran av dem en central del av hennes liv.

           

I skogsbygder bedrevs jordbruk, om än ofta i mindre skala på uppodlade marker runt torp och gårdar. Självhushållning var centralt – man odlade sädesslag, potatis och grönsaker, höll djur som kor, grisar och höns, och tog till vara vad naturen erbjöd genom jakt, fiske samt bär- och svampplockning. Kvinnor var involverade i trädgårdsarbete, bär- och svampplockning, och eventuellt skötsel av mindre djur som höns eller en gris.

          

Invigning av Ullevi Idrottsplats i Göteborg 1916

På platsen för dagens Gamla Ullevi fotbollsarena låg ursprungligen "Idrottsplatsen", uppförd av Göteborgs velocipedklubb 1896. Denna revs 1915 när den så kallade Ullevi idrottsplats uppfördes. 

Göteborgs idrottsförbund, med underavdelningar i form av cykel, idrott, skridsko och tennis bildade Göteborgs Idrottsförbunds Förlagsaktiebolag, i syfte att bygga en ny arena. Detta skedde genom insatser av skeppsmäklaren Gösta Dalman, Hugo Levin, som var ordförande i Göteborgs Fotbollsförbund, och IF Kamraternas Herbert Johansson. Aktiekapitalet blev 90 000 kronor. Gamla Ullevi kostade drygt 160 000 att bygga, och blev en ren fotbollsarena. Måtten var 105 X 68 meter. Huvudläktaren hade 600 sittplatser, och publikkapaciteten var på 12 000 personer.

                    

Idrottsplatsen var ritad av arkitekten Hjalmar Zetterström, medan huvudläktaren utformats av arkitekten Karl M. Bengtson. Arenan byggdes 1915-1916 och invigdes den 17 september 1916 klockan 13.00, med matchen IFK Göteborg-Akademisk Boldklub från Köpenhamn, som slutade 2-2 efter att Kamraterna ledde med 2-0 i halvtid. Svensken Erik Börjesson gjorde det första Ullevimålet.

                    

I och med Nya Ullevis uppförande på 1950-talet döptes den tidigare arenan om till Gamla Ullevi. 2007 revs Gamla Ullevi och ersattes av en ny som invigdes 2009.

                              

                       

Masthuggstorget i Göteborg då och sen

Två bilder tagna på ungefär samma plats. Den vänstra är ett vykort på fruktmånglerskor skickat 1916. Den högra togs 7 maj 2020. Klicka på bilden så blir den kanske större. 

           

                      

Kända ansikten i Göteborg 1916

            

                

Gamla vykort från Lilla Edet

Lilla Edet ligger cirka fem mil norr om Göteborg.

Hotellet. Vykortet skickat 1905.

Ströms kanal. Tidigt 1900-tal.

 Badhusgatan omkring 1934. Från 1950 hette den Göteborgsvägen. Här syns även Boströms Järnhandel.

Kanalinvigningen 1916 eller 1917. Det måste vara kung Gustav V till höger.

Vykortet skickat 1911.

Fin gammaldags inredning i Tösslandagården. Skattegården som byggdes på 1780-talet har varit bostad åt nämndemän, häradsdomare, riksdagsmän och andra högt ställda personer.

           

          

 Övre slussen vid Ström. Skickat 1916.

              

Inskrifningskort i Sveriges Offentliga Arbetsförmedling från 1916

         

                    

              
Arbetsförmedlingens kontor fanns i före detta Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. På vykortet nedan ser man Grönsakstorget och före detta sjukhuset vid Västra Hamngatan. Det uppfördes 1849-1855 som Allmänna och Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. Det fanns där till och med 1900 då det flyttade till nya lokaler i Änggården. Sedan fick huset namnet Sociala huset. 

Grönsakstorget var ett centrum för handel med frukt, grönsaker och blommor. Transporterna hit var ofta långväga och kommersen började på onsdagar och lördagar vid 5-tiden, andra dagar vid 6-7-tiden. Speciellt känd var gumman Elvira Kjellberg som under åren 1888-1928 stod på torget i alla väder. I Vallgraven nedanför torget bedrevs det handel med potatis från förtöjda fraktskutor och fiskarna landade här saltsill, anjoviskaggar och spillånga. 

                    

Vykort från Borås

 Södra torget. Vykortet skickat 1916.

 Borås brandstation

 Wennerbergsplatsen. Skickat 1940.

 Österlånggatan. Skickat 1947.

         
           

Österlånggatan 2017. Jämför med bilden ovan.

         
       

  Österlånggatan. EPA till höger hade kvar namnet Enhetsprisaktiebolaget då.

 Centralstationen. Skickat 1950.

”Knallen” posten. Cirka 1950-tal.

           

Påskkort från 1910-talet

    Och med detta önskar jag alla en Glad påsk

 1912

 1915

 1915

1916

Bilderna är från Peter Okrasinski i Facebookgruppen Retroklubben

Svenska Turistföreningens årsskrift 1916

Svenska Turistföreningen (STF) är en svensk ideell förening, som bildades 1885 med syftet att utveckla och underlätta turism, framförallt sådan turism som bygger på natur- och kulturupplevelser. Föreningen började ge ut sina årsböcker år 1886. Dessa tidiga skrifter innehöll många reseskildringar, till exempel en fjällvandring till Städjan i årsskriften 1889.

Göteborg då och sen

           Brunnsparken 1905 ca                                                  2017

            Brunnsparken 1850-talet ca                                          2017

            Centralstationen 1911 ca                                                 2017

            Kvarnen vid Drottningtorget 1872                                   2017

            Drottningporten 1821 senast. Revs 1821.                      2017

           Engelska Kyrkan, Kaserntorget, 1859-1862                        2017

            Hagakyrkan 1859-1862                                                 2017

       Hästspårvagnar vid Drottningtorget 1890 ca                       2017

           Kungsgatan 1916                                                           2017

Hästvagn

Denna såg jag vid ett besök i Kvibille gästgivaregård 2016.

Hästvagnar var innan motorfordon kom det vanligaste sättet att transportera sig själv och materiel. I början var det mest fint folk som hade såna men sen hade även medelklassen det.

Här körs häst och vagn vid Högskolan på Vasagatan i Göteborg 1916.