Vykort på Malung busstation skickat 1954

              

 

2011 såg det ut så här: 

     

         

Annons för en jaktkatalog 1959

Vapen-Depoten i Falun som vill skicka en illustrerad katalog för jakt och fiske.

Vapen-Depoten var på sin tid landets största vapenhandel, med stor postorderförsäljning. Dom sålde bland annat älgstudsare och hagelbössor. 

                

                      

Sångare och musikanter i Äppelbo

Äppelbo ligger i Dalarna och vykortet och jag gissar att vykortet är från omkring 1900. 

                  

              

Äppelbo gånglåt är en svensk gånglåt efter Ärtbergs-Kalle (Karl Johan Karlström, 1826–1917), Ärtberget i Äppelbo finnmark i övre Dalarna. Låten är en av Sveriges mest kända folkmusiklåtar. En minnestavla över Ärtbergs-Kalle och Lejsme Per Larsson finns rest vid Tyngsjö kapell.

                  

            

Kyrkogatan i Mora på 1960-talet

                 

                       

Filmen Gubben i stugan

En mycket sevärd svensk dokumentärfilm från 1996 i regi av Nina Hedenius. Filmen följer en äldre man, Ragnar Fredriksson, som bor ensam i torpet Kestina i Dalarnas finnskogar. Den utspelar sig under ett år med årstidernas växlingar och innehåller minimal dialog, inga kommentarer eller intervjuer. Bakgrundsmusik spelas från en grammofon ibland, humlan surrar vid krokusen och Ragnar lever sitt liv. Det är bara att njuta.

            

Filmen kan ses i SVT play här

                  

Kestina i Dalarna 2013

                

"Huppleken" - Gammal bröllopsdans från Floda

Inspelad på riksspelman Olof Tillmans gård i Forsgärde i Floda socken i Dalarna 1926. 
Regi: Ernst Klein. Foto: A. Bjurman.

              

                     

Vykort från Mora från år 2000

Köpt i Mora samma år. 

       

                

Hemslöjd i hembygdsgården i Orsa

Vykortet kanske är från tidigt 1900-tal. Där är arbete med spinnrock och annat. 

              

Orsa ligger norr om Mora i Dalarna. 

             

Orsa hembygdsgård har många gamla, vackra timmerbyggnader och intressanta föremål. Där finns Orsastugan, loft, stall, fähus, härbren, bagarstuga och smedja. Här är en titt på den:

                

              

                

Orsa spelmanslag spelar "Polska efter Bleckå Anders Olsson" i Orsa hembygdsgård 2019:

                 

Tågbiljett Mora-Göteborg 2000

En resa med SJ 7 augusti 2000. Det första tåget blev försenat så jag fick åka taxi anordnad av SJ mellan Borlänge och Sala. 

               

                         

Gården Bolet i Dalarna

Gamla gården Bolet vid dåvarande riksväg 45 cirka 35 km sydväst om Mora. Den här gården tillhör Kättboåsens fäbodar. Det finns cirka 16 gårdar i området och de äldsta husen är från 1600-talet. 

Mina bilder är från 6 augusti 2000.  

                  

              

                 

                  

                  

Reklammärke för Kaffebönans rosteri i Borlänge

1935 började diversehandlare Helmer Johansson rosta kaffe i Borlänge. Det rostade kaffet får namnet Kaffebönan och blir snabbt väldigt populärt i Dalarna.

                  

                 

Vykort från Masens väveri i Insjön från 1967

               

                 

Gammalt vykort från Orsa

Dalfolk i arbete kanske i början av 1900-talet.

                         

Kryckedragning 1931

En film om gammalt lysningsfirande inspelad av Nordiska museet i Floda socken, Dalarna år 1931. Regi: Ola Bannbers. Foto: Ragnar Westfelt. ”Tidigt på morgonen är skogen full av pojkar, med yxor och barkspadar, som drar fram över åsarna och letar efter skogens högsta träd. Det är ynglingalaget, de ogifta pojkarna i en Flodaby, som skall gå och leta reda på något passande träd att gratulera en granngårdsflicka med.

        

Det är en gammal sed att man på lysningsdagen uppvaktar fästmön i den gård där lysningen ska ske med ett stort träd. Likadant sker det i fästmannens gård i den by där han bor.

            

Grenarna huggs av med vana händer, barkspadarna sätter igång och trädet blir vitt som en majstång på stammen. Det bärs sedan ned till en väntande kärra vid vägen. Högst upp i toppen på trädet har man låtit en ruska av grenar vara kvar.

                   

Sedan kommer det andra trädet från fästmannens vänner och till tonerna av dragspelsmusik drar man sedan mot gården där uppvaktningen skall ske. Sällskapet marscherar in på gården där flickan bor.

               

Man gör saxar av stora störar och fattar om träden, som sedan svingas högt upp till väders utmed stugväggen. Där stagas de sen med timmerkättingar och kilas fast så att de står svajande som flaggstänger på förstukvisten. Lagen som har kommit med granen och tallen ska nu utspisas med kaffe och bullar och under hela lysningstiden står sen träden kvar för att kungöra det stundande bröllopet.”

              

                 

Calle Jularbo - Livet i Finnskogarna (1954)

Finnskog eller finnmark används som begrepp för de ofta ganska otillgängliga skogbevuxna områden i mellersta Sverige och sydöstra Norge som skogsfinnar (svedjefinnar) befolkade på 1600-talets början. Svedjebruket fordrade storvuxen och tillgänglig skog, vilket förekom i stor mängd i obebodda gränstrakter där marken ännu var obruten.

              

Ritamäki finngård i Lekvattnets socken, den sist bebodda rökstugan i finnskogen.

              

                   

Vykort från Rättvik skickat 1946

Rättvik ligger i Dalarna nära sjön Siljan.

                        

             

Det verkar vara Storgatan man ser på vykortet. Så här såg det ut 2011:

                

                   

LP:n Jan Johansson - Jazz på svenska från 1964

Ett album av jazzpianisten Jan Johansson. Georg Riedel medverkar som basist.

Albumet består av melodier från svensk folkmusik i jazzarrangemang och det mest berömda stycket torde vara öppningsnumret "Visa från Utanmyra". Den betraktas ibland som Sveriges signaturmelodi. "Berg-Kirstis polska" användes som signaturmelodi i TV-serien Hem till byn.

Jazz på svenska gavs ursprungligen ut av skivbolaget Megafon och är Sveriges genom tiderna mest sålda jazzskiva. Skivan rankades av Sonic Magazine i juni 2013 som det tredje bästa svenska albumet någonsin.
     

           
           

Visa från Utanmyra

     
       

Leksands skänklåt

         
         

Gånglek från Älvdalen

         
       

Polska efter Höök Olle

                 

Vykort på lisskullor i Djura kanske från 1930-1940-talet

Kulla är en äldre dialektal benämning på en ogift kvinna, tidigare vanlig i flera delar av landet men används idag främst om kvinnor från landskapet Dalarna. I den äldsta kända källan från 1640 är kulla synonymt med kvinna. Hornlösa kor kallas också för kulla vilket tros ha ett starkt samband.

Så länge flickor gick i kolt kallades de lisskulla (alltså liten kulla). I cirka 8–12-årsåldern kallades flickor för sturkulla och kunde då få gå klädd som en vuxen kvinna men med flickmössan kvar. Efter konfirmationen kallades flickor för kullor och fick då gå klädda som en vuxen kvinna. En äldre ogift kvinna kallades gammkulla medan en gift kvinna kallades käring. Den manliga motsvarigheten till benämningen är dalkarl eller mas, beroende på vilken del av Dalarna man kommer ifrån.

                  

Valborgsmässa i Dalarna 1936

Inspelad i Floda socken väster om Falun.

             

Vykort från Rättvik i Dalarna skickat 1918

Kvinnan bär en folkdräkt som hörde till Rättviksområdet. För den svenska allmogen var folkdräkt historiskt en klädsel som bars och varierades året runt. Efter att bondesamhället börjat bära folkdräkt i mindre utsträckning uppmärksammades klädseln från sent 1800-tal av societeten och började användas i festliga sammanhang. I våra dagar har folkdräkten fått en renässans och förekommer som en fest- och högtidsdräkt.