Fyrbåksexpressen

Vykort skickat 1969. Fyrbåksexpressen var ett gästhem för hemlösa och stod varje natt redo att bereda logi åt 67 gäster. 

           

                

I november 1958 blev Marie-Louise de Vylder-Lehmann aktiv i arbetet att bistå Göteborgs hemlösa, vilket ledde fram till upprättandet av Fyrbåksexpressen, Sveriges första tåghem för uteliggare. 

       

Projektet hade sin upprinnelse i ett samtal mellan Marie-Louise de Vylder-Lehmann och Arne Nilsson, stensättare på Gatukontoret i Göteborg och även kallad "Sten-Jesus". Arne Nilsson hade under flera år verkat för att hjälpa Göteborgs hemlösa, efter att själv ha blivit evangelist och rest sig ur sitt alkoholmissbruk. 

         

De två påbörjade en rundvandring mellan myndigheter och butiker i Göteborg och bad om hjälp, och erhöll stora bidrag från flera håll. SJ skänkte tre järnvägsvagnar, två sovvagnar med sammanlagt 67 sängplatser och en restaurangvagn. Hamnstyrelsen ordnade med uppställningsplats i Fiskhamnen i Göteborg, och Energiverket bidrog med ström. 

Vagnarna fick namnet Fyrbåksexpressen efter inspiration från det liknande projektet Himmelekspressen i Köpenhamn, och i enlighet med Frälsningsarméns användning av termen "fyrbåkskår" som benämning på arbetet, att hjälpa personer ut ur alkoholmissbruk. Tåghemmet invigdes under högtidliga former söndagen den 15 februari 1959, och stod kvar fram till 1965, då vagnarna fraktades bort för att ge plats för Oscarsleden.

         

Tågbiljett Göteborg - Vänersborg från 1999

Köpt i Göteborgs centralstation och använd på SJ:s tåg till Vänersborg 9 november 1999.
Då kostade det 90 kr, idag kostar det 130-200 kr. 

                     

                      

Tågbiljett Trollhättan - Göteborg 1996

Från 22 augusti 1996 och priset var 65 kr. Idag kostar det omkring 127 kr. 

                  

                     

Cityexpresståget vid Skansen Lejonet 1985

Ett vykort från Göteborg. 

Loket tillverkades av Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget i Västerås 1971. Tillverkningsnummer 1684. Rc2. Ånge 1973-78. Sävenäs 1981-87. Lackerad blå/röd/svart med röda blixtar 1990. Lackerad blå/röd/svart 1992. Sävenäs 1997. Ombyggt 1998 till Rc3. 2002 till GC Rc3G 1073.

            

                        

Tågbiljett Mora-Göteborg 2000

En resa med SJ 7 augusti 2000. Det första tåget blev försenat så jag fick åka taxi anordnad av SJ mellan Borlänge och Sala. 

               

                         

Tågbiljett Vara - Göteborg 1997

För resa från Vara till Herrljunga och Göteborg 13 juni 1997. 

             

                  

Tågresa Skövde - Tibro - Karlsborg 31 maj 1986

Efter att i nästan 110 år ha varit i bruk för persontrafik, var det så tid för SJ:s bandel, Skövde - Tibro - Karlsborg, att kasta in handduken. Den 31 maj 1986 var utsatt att vara den sista persontrafikdagen. Det blev ett ståtligt avskedstagande och mängder av människor, både ortsbefolkning och tillresta tågentusiaster, hade samlats för att med blandade känslor ta farväl av den gamle trotjänaren. Det var imponerande tågset, bestående av upp till sju Y7-motorvagnar, som under dagen trafikerade bandelen, som officiellt öppnades den 27 juli 1876 och som kom att förbinda garnisionsorten Skövde vid Västra stambanan med den ort, som vid den tiden kallades för Sveriges reservhuvudstad, Karlsborg. Filmen är ursprungligen en Super8, som amatörmässigt digitaliserats - därav kvaliteten.


                 

Stefan Demert & Jeja Sundström - Till SJ (1971)

             

Sista tågavgången på Gotland i Havdhem 1960

Ett första förslag gällande järnväg på Gotland framlades år 1870 där man föreslog en järnväg mellan Visby och Havdhem. Frågan kom upp i landstinget vid två tillfällen under 1870-talets början och 1874 startades ett upprop för att samla in medel för anläggandet av en järnväg. Visby stad beslöt att bidra med en halv miljon kronor för att anlägga en järnväg Visby–Hemse och en konstituerande bolagsstämma hölls i Gotlands järnvägsaktiebolag den 30 november 1875 där regementsläkaren Ernst Leijer utsågs till bolagets förste verkställande direktör. Man beslöt att banan skulle dras från Visby över Roma till Hemse och ha spårvidden tre svenska fot (891 mm).

Banan förlängdes i olika etapper norrut från Visby med början till Väskinde 1896, Tingstäde 1899 och slutligen Lärbro 1921. En förlängning till Fårösund planerades länge men slopades på slutet av 1940-talet då bland annat privatbilismen och lastbilstrafik hade börjat påverka järnvägens lönsamhet. Söderut förlängdes banan till Havdhem 1900 och till Burgsvik 1908. Vidare öppnades en bibana ner till Visby hamn 1901.
               
         
I 1945 års Gotlandskommittés uttalande SOU 1951:10 granskades järnvägarna på Gotland och det konstaterades att det vid transport av gods från Gotland till plats i fastlandet inte skedde mindre än sex omlastningar. För att undvika detta föreslog man att den trafiken skulle ersättas med lastbilar och bilfärja. Till följd av detta uttalande utbröt en häftig debatt i Gotlands tidningar där många personer förordade järnvägens fortbestånd. Så småningom kom taxorna att höjas och trafiken att minskas vilket tillsammans med privatbilism på frammarsch fick konsekvensen att den ekonomiska situationen för GJ kraftigt förvärrades.

13 maj 1959 intervjuades distriktschefen Bror Elwing i Gotlands Allehanda och där framkom en tydlig avsiktsförklaring: "Vi har kommit till den dag då vi måste lägga ned Gotlands järnväg. Inget annat återstår." Det uppgavs också att SJ:s utgifter skulle minska med c:a 2 miljoner kr årligen om järnvägen nedlades.
         

Klart tåg ut - Om säkerhetstjänsten vid SJ

         
         

Järnvägsresa Malmö - Simrishamn 1943

En film utan ljud där man passerar flera samhällen under färden.


       
         

Tågbiljett för resa Vara - Göteborg 1996

       
   

Ett gammalt lok i Trollhättan

B-loken var sexkopplade överhettningslok som tillverkades för SJ. Mellan 1909 och 1919 producerades 96 stycken och dessa användes för såväl snälltåg som godståg. Under 1940-talet beställde också Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnväg tre exemplar.

Loket här är tillverkat 1917 i Nohab och har tillverkningsnummer 1115. Det är 19,49 meter långt och väger 116,8 ton. Idag står det vid Åkerssjövägen i Trollhättan och är ommålat och uppställt på ett annat sätt. Det ägs av Innovatum Science Center som får hjälp med skötseln av Nohabs ångloksklubb.

  Loket någonstans söder om Trollhättans centrum 9 juni 2002.

 
 

Gammalt lok i Trollhättan

Detta fanns att beskåda vid Åkerssjövägen i Trollhättan 2013 och det kanske står kvar än. Det var ett B-lok som var ett sexkopplat överhettningslok som tillverkades för SJ. Mellan 1909 och 1919 producerades 96 stycken och dessa användes för såväl snälltåg som godståg. Under 1940-talet beställde också Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnväg tre exemplar. Loket här är tillverkat 1917 i Nohab och har tillverkningsnummer 1115. Det är 19,49 meter långt och väger 116,8 ton. Idag ägs loket av Innovatum Science Center som får hjälp med skötseln av Nohabs ångloksklubb.

Påskkort från 1990-talet

Påskkort köpt på dörren för några kronor 1 april 1996, några dagar före påskafton.

Påskkort köpt på dörren för några kronor 1 april 1996, några dagar före påskafton.

Påskkort köpt på dörren för några kronor 1 april 1996, några dagar före påskafton.

Jenny Nyström-påskkort köpt på dörren för några kronor 1 april 1996, några dagar före påskafton.

Jenny Nyström-påskkort köpt på dörren för några kronor 1 april 1996, några dagar före påskafton.