måndag 13 oktober 2025

Voyager skjuts upp 1977

Voyagersonderna (Voyager 1 och Voyager 2) sköts upp i augusti och september 1977.

Deras ursprungliga mål var att utnyttja en sällsynt planetär inriktning för att genomföra en "Grand Tour" av solsystemets gasjättar. De levererade de första närbilderna av Jupiter och Saturnus (Voyager 1), och Uranus samt Neptunus (Voyager 2). Voyager 1 blev den första att observera aktiva vulkaner på en annan himlakropp (Jupiters måne Io).

Ombord bär de Carl Sagans vision: den guldpläterade skivan Golden Record – en tidskapsel med ljud, musik och bilder från Jorden, avsedd för eventuella utomjordiska civilisationer att hitta. 
                      

År 2012 blev Voyager 1 det första människoskapade föremålet att nå den interstellära rymden (utanför solens skyddande bubbla, heliosfären). De är nu de mest avlägsna föremålen människan har skapat.

Deras framtid i rymden sträcker sig långt efter att instrumenten tystnat (vilket förväntas ske runt 2030). De kommer att fortsätta sin tysta, eviga färd genom Vintergatan i miljarder år, bärande på jordens sista viskning.

Voyagers skiva med inspelningar är en evig flaskpost i det kosmiska havet. Den påminner oss om att även när våra röster tystnar, kan vår nyfikenhet och vår berättelse fortsätta att resa genom stjärnorna. Det är en omätbar tyst triumf för mänskligheten.