Hubbles Deep field-bild

Hubble Deep Field (HDF) är en ikonisk bild som tagits av Hubbleteleskopet och har revolutionerat vår förståelse av universum. Idén till HDF föddes ur en önskan att se bortom de ljusaste galaxerna och utforska de mest avlägsna och därmed äldsta delarna av kosmos. Astronomer ville ta ett "kärnprov" av universum, genom att rikta teleskopet mot en tillsynes tom fläck på himlen för att se vad som verkligen fanns där. Bilden togs under tio sammanhängande dagar, mellan den 18 och 28 december 1995, genom att samla in ljus från 342 olika exponeringar.

            
Vad man ser i Hubble Deep Field är häpnadsväckande: tusentals galaxer, spridda över en minimal del av himlen – motsvarande en tennisboll på 100 meters avstånd. De flesta av dessa galaxer är otroligt avlägsna, upp till 12,7 miljarder ljusår bort, vilket betyder att vi ser dem som de såg ut för 12,7 miljarder år sedan. Det här ger oss en inblick i det tidiga universum, när galaxerna var yngre, ofta mindre och mer oregelbundna än de vi ser idag. HDF visade att universum är proppfullt av galaxer, även i områden som tidigare ansågs tomma, och har bekräftat teorier om galaxers utveckling och bildning från "mörka tidsåldrar" strax efter Big Bang. Det är en påminnande bild om kosmos oändliga vidd och vår plats i den, och den fortsätter att inspirera nya generationer av forskare att utforska universums djup.

Columbia 1981

12 april 1981 skjuts den första rymdfärjan upp och det blir en ny era inom rymdfarten. Dom återvänder till Jorden efter två dagar.

         

Här visas uppskjutningen i amerikansk TV. Själva starten är vid 4:44.

                     

                    

Jason och stjärnkommandot

En TV-serie som sändes i Vår fantastiska värld, som var ett barnprogram som hade premiär i SVT senast 9 januari 1974. Arne Weise satt vid ett bord med ett uppslagsverk och en jordglob och presenterade olika korta dokumentärfilmer från hela världen. Varje avsnitt avslutades med en kortfilm. I sista omgången inkorporerades science fiction-serien Jason och stjärnkommandot ("Jason of Star Command"). Det sista avsnittet sändes den 22 april 1980.

                

Jason  och stjärnkommandot gjordes 1978–1979 av Filmation. Serien kretsar kring rymdäventyraren Jason (Craig Littler) och hans kollegors bedrifter, inklusive professor EJ Parsafoot (Charlie Dell) och fickroboten "Wiki" (formellt W1K1). Serien har även Sid Haig som den onda Dragos, och i den första säsongen James Doohan. Jason inspirerades av Filmations live-action show Space Academy från 1977 och använde samma robot, Peepo.

                    

                

Earthrise

Earthrise togs den 24 december 1968 av astronauten William Anders under Apollo 8-uppdraget, den första besättningsresan som kretsade runt månen. Det var det första färgfotografiet av jorden som togs från rymden och cirkulerade snabbt runt om i världen. William Anders har sagt: "Vi gav oss ut för att utforska månen och upptäckte istället jorden."

              

Bilden är allmänt krediterad för att driva den globala miljörörelsen och ledde till skapandet av Earth Day, ett årligt evenemang som främjar miljöaktivism och miljömedvetenhet, 1970. En författare kallade dess utseende början på miljörörelsen. "Det mest inflytelserika miljöfotografiet som någonsin tagits". 

               

"Den visade tydligt jorden från rymden men satte den också in i ett sammanhang som vi inte hade sett tidigare." "Den visade att jorden var denna mycket sårbara sfär i rymden."

                 

                      

Rymdfärjan Challenger

1986 var året då den tragiska olyckan med rymdfärjan Challenger ägde rum och världen såg det live på TV. 

            

Den 28 januari sköts rymdfärjan Challenger iväg för sin tionde rymdfärd. Uppdragets beteckning var STS-51-L, och omfattade diverse vetenskapliga experiment. Starten hade ursprungligen varit planerad till den 22 januari men fick skjutas upp flera gånger på grund av tekniska problem och dålig väderlek. Avfyrningen skulle egentligen börja kl. 10.38 men på grund av kallt väder fördröjdes starten till kl. 11.38 när Challenger lyfte. Starten gick först enligt planerna, men efter 73 sekunder exploderade rymdfärjan ovanför Kennedy Space Center. Alla sju ombordvarande omkom.

              

               

Boken Fakta om astronomi utgiven 1981

En Guinness uppslagsbok i När? Var? Hur? Serien.

            

Tidningen Röster i radio-TV nummer 30 1969

Den handlade delvis om månlandningen 20 juli 1969. Se TV-tablå för den dagen i nästa inlägg här.

                       

Extra Aktuellt 12 april 1961

Aktuellts extrasändning om Jurij Gagarin, som samma dag blev den första människan att resa i rymden. Han flög ett varv runt jorden på 108 minuter och den dagen blev mänskligheten en rymdresande civilisation. Programledare för sändningen var Jeanette von Heidenstam och Bo Holmström.
           

                 

Hubbleteleskopet sänds upp 24 april 1990

Teleskopet är uppkallat efter den amerikanske astronomen Edwin Hubble. Det går i en omloppsbana cirka 600 kilometer ovanför Jorden, utanför dess atmosfär, och kan därför ta skarpare bilder än vad som är möjligt från ett markbaserat teleskop. Det är därmed ett av de viktigaste astronomiska instrumenten och har bidragit till en mängd ny kunskap inom detta område.

Efter uppskjutningen visade det sig tyvärr att teleskopets spegel led av ett fel, vilket kraftigt reducerade dess kapacitet. 1993 återställdes teleskopet till sitt planerade skick efter ett lyckat reparationsuppdrag.

                     

Bilder tagna med Hubbletelskopet:

           
             

         
         

               

Första rymdpromenaden

Den 18 mars 1965 blev den ryska kosmonauten Aleksei Leonov berömd efter att ha genomfört världens första promenad i rymden från rymdfarkosten Voschod 2.

Dramatik uppstod då Leonov skulle återvända in i rymdfarkosten. Eftersom hans dräkt hade utvidgat sig mer än beräknat i rymdens vakuum kunde han först inte ta sig in i luftslussen. Efter ett antal försök lyckades dock Leonov tränga sig in genom öppningen och en tragedi kunde undvikas. Denna första rymdpromenad varade i cirka 12 minuter.

Här är en del av rymdpromenaden i den historiska inspelningen:


                   

Första rymdpromenaden av en kvinna

25 juli 1984 blev ryskan Svetlana Savitskaja den första kvinnan som genomförde en rymdpromenad. 1982 blev hon den andra kvinnan i rymden (efter Valentina Teresjkova 1963) och under sin karriär som kosmonaut (fram till pensioneringen 1993) befann hon sig sammanlagt nästan tre veckor i rymden.

Här är en kort dokumentär på engelska om henne: