Det var ett kryssningsfartyg som byggdes i Götaverken i
Göteborg åren 1926-27 för det norska rederiet Det Bergenske Dampskibsselskab
(BDS) där hon var avsedd för i första hand Nordkapskryssningar. Där seglade
hon till 1940, då hon rekvirerades av tyska flottan och användes som
rekreationsfartyg för tyska ubåtsbefäl.
M/S Stella Polaris
Götaverken intog platsen som Sveriges ledande skeppsvarv under 1910-talet, en position som Lindholmen tidigare innehaft. Många av de stora svenska linjerederiernas första större fartyg, bland annat tolv fartyg i följd för Grängesbergsbolaget, och i mitten på 1920-talet de norska redarnas beställningar av till en början mest tankfartyg, kom till följd av varvets leverans av främst Sverige.
Varvet var 1920, sett till antal anställda arbetare, stadens näst största företag efter SKF, med 2 287 personer. När fartygens storlek och tyngd ökade, byggdes stapelbäddarna ut samt förstärktes. På 1910-talet fanns det fyra bäddar vid varvet, och omkring 1920 tillkom en femte, längst åt väster. År 1927 förlängdes den, och 1939 var det dags för en ny, omfattande förlängning. Den kom då att skära av de gamla sliparna, som försvann.
Göteborgs hamn med Götaverken i bakgrunden. Osäkert när bilden är tagen.
Passagerarlista på M/S Stella Polaris från 25 Mars 1930.
Frukostmeny från 6 April 1930
Vid krigsslutet övertogs Stella Polaris av Ministry of War Transport i England
och användes för att frakta krigsfångar från Mo i Rana. I november samma år
lämnades hon tillbaka till BDS och gick sedan på varv i Göteborg för
renovering. År 1951 köptes hon av svenska Clipper Line. Hon seglade bland
annat i Västindien, Medelhavet och Östersjön, innan hon 1969 såldes till
japanska International House Co. Ltd i Tokyo och byggdes om till hotell och
restaurang. Hon förankrades vid Kisho i Numazu cirka 130 km sydväst om Tokyo.
Där döptes hon om till Floating Hotel Scandinavia och verkade som restaurang
och hotell till den 30 mars 2005.
