En svensk film från 1977 i regi av Olle Hellbom. Filmen är baserad på Astrid
Lindgrens roman Bröderna Lejonhjärta från 1973. I huvudrollerna ses Staffan
Götestam, Lars Söderdahl, Allan Edwall och Gunn Wållgren. Filmen hade
biopremiär i Sverige den 23 september 1977 på Spegeln i Stockholm. Den visades
första gången på TV i TV1 den 21 september 1985, och sedan ett flertal gånger
under 2000-talet.
Handling:
Karl Lejon, "Skorpan", har inte fyllt 10 år men vet att han ska dö av sin
sjukdom (tuberkulos). Hans storebror Jonatan tröstar honom och berättar vad som
händer efter döden; om landet Nangijala där det ännu är "lägereldarnas och
sagornas tid". En tid senare börjar det brinna i deras hus och Jonatan räddar
Skorpan genom att ta honom på ryggen och hoppa ut genom fönstret. Skorpan klarar
sig men inte Jonatan.
En tid senare dör Skorpan och hamnar också han i Nangijala där de bor
tillsammans i ett litet hus och har varsin häst att rida omkring på och Skorpan
både kan simma och rida.
De besöker värdshuset Guldtuppen där värdshusvärden Jossi tar emot dem. Jonatan
berättar om Törnrosdalen som nu är ockuperad av den onde Tengil. Tack vare
Sofias duvor kan man skicka meddelanden mellan dalarna. Det finns en förrädare i
Körsbärsdalen men man vet inte vem. På grund av förrädaren har Tengils män
gripit Orvar, motståndsledaren i Törnrosdalen.
Här är en trailer:
Filminspelningarna inleddes den 24 maj 1976 med en preliminär budget på 4,5 miljoner kronor och förväntades bli klar till våren/vintern 1977.
Modellen av draken Katla byggdes vid Pinewood Studios utanför London för 100 000 kronor. Den var fyra meter hög och inuti fanns det plats för tre personer.
Körsbärsträden i filmen är falska. Scenografen gjorde 7-8 stycken som flyttades omkring när de behövdes.
Det brinnande köket, Mattisgården och den underjordiska tunneln är inspelade i studior på Långholmen i Stockholm. Staden i Törnrosdalen är Den Gamle By i Århus. Andra utomhusscener spelades in i Brösarps backar, i Tomelilla och på Island vid Þingvellir, Gullfoss, Hjálparfoss, Hraunfossar och Námaskarðs heta källor. Det var bara på Island man spelade in scenerna i Karmanjaka.
Inspelningarna på Island och viss rekvisita och scenografi, däribland draken, gjorde att inspelningarna drog ut på tiden. Först i januari 1977 var inspelningarna i huvudsak avslutade och därtill kom efterarbetet som tog ett halvår att färdigställa. Den slutliga kostnaden för filmen uppgick till strax över 6 miljoner kronor.
På den här skivan från 1977 kan man lyssna på filmen och filmmusiken som komponerades av Björn
Isfält.
.jpg)
