Debussy - Förspel till en fauns eftermiddag

Ett musikstycke för symfoniorkester av Claude Debussy skrivet 1894. Stycket inspirerades av den franske symbolistpoeten Stéphane Mallarmés dikt En fauns eftermiddag (1865-1876). Stycket var det första av Debussys verk som är alltigenom impressionistiskt.

             

Debussy ville i sitt verk återge diktens känsla av vaghet och overklighet. Han ville skildra solvärmen, doften av skogen och blommorna, ljudet av faunens mumlande för sig själv när han kämpar för att minnas. Allt är idel stämning och det är då ganska naturligt att musiken inte med fördel låter sig lösas upp i några "tema". Inledningens flöjtsolo torde höra till en av musikhistoriens mest kända passager.

               

                

Gammalt vykort: Vid pumpen

Det kanske är från omkring år 1900. Puffärmar var vanligt på 1890-talet. Plommonstop var också populärt vid denna tid. 

              

                 

Ett gammalt väggur

En sån här klocka fanns i många svenska hem under 1900-talet. Den kunde hänga i finrummet som bara användes vid enstaka högtidliga tillfällen. 

Denna kan vara från 1890-talet och är kanske gjord av Junghans eller Gustav becker. Det verkar också fattas en ovandel. Såna kan ha gått sönder eller förkommits under åren. 

             

              

Ett gammalt väggur

Jag gissar att det är från omkring år 1900. Såna väggur var väldigt vanliga i svenska hem på den tiden och fanns i medelklasshem, arbetarhem och bondgårdar. Inte exklusiva för den absoluta överklassen men inte heller nödvändigtvis standard i de allra fattigaste stugorna. 
          

Junghans är en tysk tillverkare av klockor i Schramberg i Schwarzwald grundad 1861. Vid sekelskiftet 1900 var Junghans störst i världen med över 3000 anställda och en produktion på över 3 miljoner ur per år. Dom har även tillverkat andra typer av ur genom åren.

           

         

Glasbruket i Nol

Ett vykort skickat 1908. Glasbruket var i drift 1899-1902. Det låg i närheten av Nols station vid Göta älv ungefär där Tudor nu ligger, och dom tillverkade fönsterglas.

                         

                     

Stockholmsutställningen 1897

Allmänna konst- och industriutställningen på Djurgården i Stockholm 1897 var en storslagen utställning över vad Sveriges och Norges industrialism kunde åstadkomma. Den anordnades av dåvarande kronprins Gustaf, senare kung Gustaf V, med anledning av kung Oscar II:s 25-årsjubileum som regent. Ett hundratal spektakulära byggnader och paviljonger uppfördes och fylldes under sommarmånaderna med allehanda utställningsföremål av 3 722 utställare. 

            

          

Bild från Maskinhallen:

                        

                       

Luftballong utanför Industrihallen: 

                

            

Ett vykort från Iduns salong i Nordiska Museets byggnad och Allmänna Industriutställningen skrivet 6 oktober 1897. Idun var en svensk veckotidning som handlade om dåtida kvinnofrågor, hushåll, kvinnligt mode och trender. 

                

          

Hästvagn i Kungälv 1890

Foto på en glasplåt av en okänd fotograf. 

              

                 

Andréeskeppets hemfärd 1930

1897 försökte en expedition lett av ingenjören S. A. Andrée att resa över Arktis med vätgasballongen Örnen. 

           

Sedan Andrée, Strindberg och Frænkel lyft med sin ballong från Svalbard i juli 1897, förlorade ballongen snabbt alltför mycket vätgas och man tvingades att landa på packisen efter bara två dagar. Resenärerna skadades inte vid landningen, men hade framför sig en svår färd tillbaka till fots över isen. Deras utrustning och klädsel var otillräcklig och inte alls lämpad för en sådan färd. De nådde aldrig fram till bebodda trakter. När den arktiska vintern kom i oktober slog gruppen läger på Vitön på Svalbard där de dog.

              

I 33 år var expeditionens öde en av Arktis olösta gåtor, tills lägret upptäcktes av en slump år 1930. Upptäckten skapade stor sensation i Sverige, där de döda männen hade betraktats som försvunna hjältar.

          

Filmen här visar när kanonbåten Svensksund för hem kropparna till Stockholm: 

                      

                  

Medlemsbok från Kinnekulle

Gårdsrättare Gustav Eriksson född 9 april 1852 boende i Russäter i Hellekis som inträdde i Kinnekulle arbetares sjuk- och begravningskassa 1 februari 1894. En bok där det finns mer historia att hämta och man får inblick i personen bakom.  

             

På 1880-talet startade en debatt om statliga försäkringar för olycksfall, sjukdom och ålderdom för arbetare. En av de första åtgärderna var att stifta sjukkasselagen 1891. Sedan kunde utbetalningar från kassorna ske vid dessa händelser.

           

              

Gustav Eriksson med fru Karolina och döttrarna Jenny o Elsa.

Måltid i vänners lag på Russäter 1911.

Russäters historia

Russäter, även kallad Rustsäter, är en gård med stark kulturhistoria belägen på Kinnekulle i Västra Götaland. Gården ligger högt upp på Kinnekulles västra sida med en utsikt över Vänern och Läckö slott på andra sidan Kinneviken.

             

Russäter är en av Kinnekulles många ålderdomliga byggnader, mangårdsbyggnaden är troligen från mitten av 1600-talet och är uppförd i putsad kalksten, stenväggarna är 70 cm tjocka.

                

Russäter 2019. Bild från Wikipedia.

                

År 1616 föds Jonas Johannis Scarinius på Russäter. Jonas far (Johan Scarinius född 1584) är Rättare på Russäter likt hans farfar (Anders Scarinius Waenerberg) var innan dess.

              

Efter familjen Scarinius, flyttade konterfejaren Johannes Johan Aureller dä. in i på Russäter ca 1690 med sin familj. Johan Aureller dä. hade då skiljts från sin tjänst på Läckö slott som dekorations- och porträttmålare efter kungens reduktion av adelns tillgångar år 1680-82.

               

Kung Fredrik I, besökte Kinnekulle 1728 och om detta besök återges följande beskrivning i tidningen år 1889: Af konung Fredrik 1 har man ett minne uti denna sten, rest vid hemmanet Rustsäter, hvarå läses detta rim: "Följande är passerat den -24 September året 1728, -Vår Sveriges Konung Friederich har - sin middag spisat här - Då han på jacht på Kullen var."

           

Carl von Linné besökte Kinnekulle på sin Västgötaresa och passerade Russäter den 19 juni 1746 och han noterar då. -"Kersebärsträn, wäxte wilda och stora som ekar omkring Rustsäter (Rösätter)". Än idag finns många mycket stora körsbärsträd i trädgården på Rustsäter.
             

Kort: Dixon crossing Niagara 1895

Samuel John Dixon korsar Niagarafallen nedanför Great Cantilever Bridge.

             

Samuel John Dixon (1852-1891) var en studiofotograf i Toronto på 1880-talet. 1890, på väg till ett möte i Photographers Association of America i Washington, passerade hans tåg över bron bredvid vajern som sattes dit av akrobaten Blondin, som först korsade Niagarafallen på lina 1859. Dixon drog plötsligt slutsatsen att han också kunde gå den, och sa det till flera på konventet, men ingen trodde att han menade vad han sa. Han gjorde det framgångsrikt två gånger, 1890 och 1891, men drunknade tragiskt i Wood Lake, Muskoka, senare samma år.

                   

                   

Foto på en utklädd man från 1897

Han är utklädd så han kanske är med i en teater? Ska han föreställa en kung? Alltihopa ger intryck av en tid långt före 1897. 

                   

              

Bilden togs av Herman Hamnqvist som hade en ateljé på Biblioteksgatan 11 i Stockholm som startades 1894. Se bilden till höger. Han var kunglig hovfotograf och kompositör. 

                 

Bildmässigt gick han och Flodin i spetsen för fotografins nya uttrycksmedel. Han lade stor konstnärlig aspekt på sina bilder och ville få fram det sköna i fotokonsten, men han varnade samtidigt för överdrifter och "förkonstling".

               

I tio år verkade han i Fotografisk tidskrift, men enbart med tekniska artiklar. 1917 sålde han ateljén och flyttade till Helsingborg och 1920 vidare till Göteborg. Där blev han under en tid lärare vid Slöjdföreningens fotografiskola. Han lämnade sedan fotografyrket helt och ägnade sig i stället åt musik som musikkritiker.

              

Väggur från 1890-talet kanske

En modell som verkade vara vanlig i svenska hem runt sekelskiftet 1900. Dom är fina med alla sina detaljer. Stilen fanns även på möbler som stolar och skåp. 

           

               

Spå i kort i Kanada 1897

           

                     

Cyklar i Järle 1890

                 

Vykort på AB J.B. Colldén i Lindome

Här i Almås tillverkades möbler och vykortet kanske är från omkring år 1900.

Colldéns Möbel, även känd som Colldéns Möbelaffär, startades av Johan Colldén eller av honom och en eller flera partners. Verksamheten grundades officiellt 1895 och fick namnet Colldéns Möbel AB. Det var den tidens stora möbelhandlare i Göteborg och det fanns av en möbelaffär i Göteborgs stad och ett tillverkning, möbelager, livsmedelsbutik och draperi i Lindome. Senare öppnades en butik i Mölndal.

På väggen på den vita byggnaden i bild stod det "JB Colldén Möbellager Speceri Manufakturaffär" med stora bokstäver, vilket var reklam riktad mot järnvägen nedanför.

Snickeriet i Lindome har anor ända tillbaka till 1500-talet. I nästan varje bondgård, torpställe och backstuga tillverkades det möbler. På 1700-talet var det ofta finare möbler till slott och herrgårdar. Efter järnvägen invigdes i Lindome 1888 gick snart möbler ut med tåget till olika delar av landet. 1910 gick det två vagnar i veckan med möbler, vilket var en betydande verksamhet.

                 

Byrå från 1800-talet

Mahognyfanerad spegelbyrå i nyrokoko, tillverkad vid 1800-talets slut i Lindome. Denna påkostade och rikt utskurna spegelbyrå är karaktäristisk för den högklassiga tillverkning av möbler som utfördes i Lindome vid slutet av 1800-talet och 1900-talets början.

Troligen är byrådelen tillverkad av en snickare medan ramen till spegeln är utförd av en specialiserad bildhuggare. Notera att på spegelramen finns fästen i mässing för ljusarmar. När man har suttit framför spegeln har man kunnat tända ljus som speglat och reflekterat sig i glaset.

               

Gamla begravningskarameller

Från sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. Konfekt som förr sveptes in i svart eller vitt papper försett med änglar, kors eller andra symboler för döden. Begravningskonfekt förekom under 1600-1800-talet och bjöds till begravningsgästerna i samband med begravningsmåltiden.

                       

Andrées polarexpedition

Idag är det 123 år sen Andrée startade sin expedition mot Nordpolen.

De ogästvänliga och farliga trakterna kring Nord- och Sydpolen framstod som utmaningar för manligt mod och tekniska landvinningar. Sveriges första luftballongfarare S.A. Andrée lade fram planerna på en resa med vätgasballong från Spetsbergen till antingen Ryssland, Alaska eller Kanada. Med lite tur skulle färden gå direkt över Nordpolen.

Sedan Andrée, Strindberg och Frænkel lyft med sin ballong från Svalbard 11 juli 1897, förlorade ballongen snabbt alltför mycket vätgas och man tvingades att landa på packisen efter bara två dagar. Resenärerna skadades inte vid landningen, men hade framför sig en svår färd tillbaka till fots över isen. Deras utrustning och klädsel var otillräcklig och inte alls lämpad för en sådan färd. De nådde aldrig fram till bebodda trakter. När den arktiska vintern kom i oktober slog gruppen läger på Vitön på Svalbard där de dog.

           
           
             
           
           
I 33 år var expeditionens öde en av Arktis olösta gåtor, tills lägret upptäcktes av en slump år 1930. Upptäckten skapade stor sensation i Sverige, där de döda männen hade betraktats som försvunna hjältar.
             
               

Kung Oscar II och Kungafamiljen 1897

Kung Oscar II och den svenska kungafamiljen vid Stockholmsutställningen 1897. Det var kung Oscars 25-årsjubileum som kung. Detta är den första filmen med en svensk kung och kungligheter på och en av dom första filminspelningarna i Sverige.

                   

Ett gammalt väggur

Detta vackra väggur är kanske från omkring 1890-talet och av en typ som var vanlig i många svenska hem en bit in på 1900-talet.