Internationella Luftfartsutställningen 1923 i Göteborg

Internationella luftfartsutställningen (ILUG), var en internationell flygsutställning i Göteborg år 1923, och en del av Jubileumsutställningen då staden firade sitt 300-årsjubileum. Själva utställningen hölls den 20 juli till den 12 augusti på Heden, medan de internationella flygtävlingarna, som också var en del av Internationella luftfartsutställningen, anordnades 4–12 augusti på det nybyggda Torslanda flygfält. 

           

Svenska armens spanarballong.

Utställningen hölls på Heden och invigdes den 20 juli av kung Gustav V och pågick fram till den 12 augusti. De största utställarländerna var Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Övriga utställarländer var Sverige, Tjeckoslovakien, Italien, Holland, USA och Schweiz. Den totala utställningsytan var på 7 000 kvadratmeter. Bland utställarna fanns AV Roe, Bristol, Gloucester, Fairey, Handley Page, Vickers, Siddeley, Breguet, Caudron, Farman, Caspar, Dornier, Junkers, Fokker och Svenska Aero. Totalt fanns det omkring 150 anmälda flygplan från elva länder, även om inte alla kom fram.

         

I samband med utställningen genomfördes ett antal flygtävlingar på det nyinvigda Torslanda flygfält. Den första var ankomsttävlingen där man flög från Rotterdam via Bremen och Köpenhamn med landflygplan, medan sjöflygplanen flög via Norderney och Köpenhamn.

              

Nationaldagen 1923 och 1992

En jämförelse mellan Svenska flaggans dag som den hette förr och Nationaldagen ungefär 70 år senare.

               

Strömvallen i Gävle 1923:

              

         

              

Lammhult 1992:

                  

                 

Gamla militärbilder

Samtliga är svenska utom kanske den nedersta.

Gustaf V i Hårsan 1923. 

Försvarskort nr 9. Såldes till förmån för de inkallade under kontroll av Försvarsstaben

Reklam 1938 för KMT Kaboms militära trenchcoat.

15 cm haubits i okänt land.

          

Harold Lloyd

På 1970-talet kunde man se Harold Lloyd i svensk TV. Här är en berömd scen från filmen Safety last från 1923 som kanske inte är något för höjdrädda.  :)

               

Vykort på Göteborg från omkring 1920-talet

 Jubileumsfesten på Gustav Adolfs Torg. Vykortet skickat 1923.

Jubileumsutställningen i Göteborg invigdes den 8 maj 1923 av kung Gustaf V. Utställningen arrangerades för att högtidlighålla stadens 300-årsjubileum som visserligen inträffade 1921 men utställningen blev fördröjd till 1923. Utställningen var planerad att stänga den 30 september men förlängdes till den 15 oktober och hade då besökts av 4,2 miljoner personer. Generalkommissarie för utställningen var Harald Adelsohn.

Det var en mycket stor utställning som omfattade stora delar av Göteborg och ett flertal av dagens mer välkända byggnader och institutioner grundades som exempelvis Göteborgs konstmuseum, Göteborgs botaniska trädgård, Liseberg och Svenska Mässan. I huvudsak var utställningen lokaliserad till två områden: området för själva Jubileumsutställningen med 244 680 m² samt området för lantbruksmötet, luftfartsutställningen och nordisk trädgårdsutställning med 224 000 m².

Jubileumsutställningen 1923. Röda Korsets sjukhärbärge och vagn tillhörande Röda Korsets sjukhuståg.

Konserthuset. Vykortet skickat 1924. 

Konserthuset låg på den nordvästra delen av Heden och invigdes 11 februari 1905 med en konsert av Filharmoniska sällskapets kör samt en 55 man stor orkester som spelade under ledning av Tor Aulin. I stora salen satt 1 022 personer, på balkongen i fonden 172 och på den mindre läktaren 100. Ritningarna var gjorda av arkitekten Ernst Krüger. Detta konserthus i trä var vid denna tiden Sveriges största musiklokal och rymde 1 294 personer. Det var i dessa lokaler som Wilhelm Stenhammar (1907-1922 var han konserthusets ledande profil) gästades av kompositörerna Jean Sibelius, Carl Nielsen och Christian Sinding. Vid tioårsjubileet 1915 kunde man räkna in över 1 miljon besökare, fördelat på 906 konserter, 105 möten och föredrag samt 78 tillställningar av annat slag. Konserthuset började brinna vid 12-tiden den 13 januari 1928 och var helt nedbrunnet vid 15.30-tiden. Brandorsaken var ett krånglande värmeelement.

Krügers villa i Allen 1925. 

Ernst Otto Krüger, född 29 november 1859 i Göteborg, död 11 maj 1926 i Göteborg, var en svensk arkitekt. Han var son till den tyskfödde arkitekten och byggmästaren August Krüger. Han utbildade sig på Bauakademie i Berlin. År 1891 blev han tillsammans med brodern Georg Krüger delägare i faderns arkitektfirma under namnet A. Krüger & Son. Han var även medlem i styrelserna för Göteborgs inteckningsgaranti AB och i Göteborgs bank under 1910- och 1920-talen. Krüger blev något av en bankspecialist strax efter förra sekelskiftet med ett tiotal bankbyggnader i bland annat Göteborg, Arvika, Borås och Alingsås. Hans glastäckta bankhallar utmärks enligt arkitekturhistorikern Fredrik Bedoire av "en luftighet och spänst, som förhöjs av glastakens fintecknade spröjsning", och håller en hög valör. Därtill ritade han några av de mer betydande industri och kontorsanläggningarna i Göteborg så som kontorshuset Merkurius på Skeppsbron (1897) och SKF:s anläggning i Gamlestan (1909).

Krüger var även fastighetsägare, bland annat Södra hamngatan 17 som då innefattade Ölhallen Weise. Kring sekelskiftet sålde han fastigheten till Göteborgs handelsbank och fick samtidigt i uppdrag att uppföra en ny bankbyggnad i fyra våningar på tomten. 1904-1905 stod den fyra våningar höga byggnaden färdig med en barockinspirerad fasad av granit. Den glasövertäckta bankhallen placerades på innergården. 1916 var han en av tio personer i Göteborg som donerade vardera 100.000 kr till en teaterfond vars räntor skulle säkerställde verksamheten på Lorensbergsteatern. Förutsättningen för gåvan var att staden skulle uppföra en modern och värdig teaterlokal, vilket resulterade i byggandet av Stadsteatern på Götaplatsen.

Kung Gustav V besöker Strängnäs 1923

Strängnäs var huvudplatsen för minnesdagens fester med anledning av 400-årsjubileet av att Gustav Vasa valdes till kung där 6 juni 1523.

Filmen innehåller: Gustav V:s mottagande av hederskompaniet. Färden till rikssalen i läroverket, där kungavalet förrättades. Efter högtidligheten i läroverket gick man i procession till Domkyrkan. Södermanlands regemente framför sina nya kaserner. Kungen inviger samma dag Strängnäs nya idrottsplats. Överlämnade av fanor till Strängnäs skolor.

         
             

Jubileumsutställningen i Göteborg på 1920-talet

Jubileumsutställningen i Göteborg invigdes den 8 maj 1923 av kung Gustaf V. Utställningen arrangerades för att högtidlighålla stadens 300-årsjubileum som visserligen inträffade 1921 men utställningen blev fördröjd till 1923. Utställningen var planerad att stänga den 30 september men förlängdes till den 15 oktober och hade då besökts av 4,2 miljoner personer. Generalkommissarie för utställningen var Harald Adelsohn.

 Det var en mycket stor utställning som omfattade stora delar av Göteborg och ett flertal av dagens mer välkända byggnader och institutioner grundades som exempelvis Göteborgs konstmuseum, Göteborgs botaniska trädgård, Liseberg och Svenska Mässan.

     
       
         
             

Alligatorn Smilet i Naturhistoriska museet i Göteborg

Smilet var en amerikansk alligator (Alligator mississippiensis) som levde i fångenskap på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg under en stor del av 1900-talet. Smilet föddes sannolikt 1921 och kom till Göteborg 1923 då hon tillsammans med flera syskon köptes in till Jubileumsutställningen. Alligatorerna köptes på postorder från en alligatorfarm i Florida.

Sitt namn Smilet fick hon av tidningen Arbetets läsare år 1970. De utlyste en tävling om vad hon skulle heta och namnet Smilet vann.

På 1970-talet kunde man se henne i sin glasbur och hon låg alltid alldeles stilla. Det var svårt att avgöra om hon levde. Men hon avled 9 februari 1987. Vid sin bortgång var hon världens äldsta då levande alligator med sin beräknade ålder på 65 år och detta gav henne en plats i Guiness rekordbok.

Smilet 22 juli 2006

Smilet och akvariechef Hjalmar Östergren utanför Ostindiska huset i Göteborg 1924.

Vykort på jubileumsutställningen i Göteborg 1923

Göteborgs 300-årsjubileum 1923

Den 8 Maj 1923 kommer konung Gustav V till Göteborg för att fira stadens 300-årsjubileum.

Allmogefärg, 211 grå, Hedins. Från 1999 troligen.

Amigadisketter, Maxell 2DD, Amiga workbench, Amiga extras. Från början av 1990-talet och framåt.

Amigadisketter: Amos data disc, Amos compiler disc. Från början av 1990-talet. Amos var ett program med programmeringsspråket Basic som man kunde göra egna program med. Med compilern kunde man konvertera programmen så att dom startade upp direkt från en diskett istället för att startas från Amos.

Amigadisketter med spelen Baal och Empire soccer. Från 1990-talet.

Joystick, Wico. Användes till Amigadatorn. Från 1990-talet. Den höll bättre än en del andra joystickar. På pinnens topp satt en fireknapp också.

Naksha datormus till Amiga. Från 1990-talet.

Bok: Amos creator guide. Manual till Amos som var baserat på programmeringsspråket Basic. Hörde ihop med disketter med själva programmet och konverteringsdisk.

Artikel från 1990-talet om en omröstning där folk valt de 100 mest älskade biblioteksböckerna.

Artikel om vikingarna från 1990-talet (1 av 4)

Artikel om vikingarna från 1990-talet (2 av 4)

Artikel om vikingarna från 1990-talet (3 av 4)

Artikel om vikingarna från 1990-talet (4 av 4)

Artikel från 1995 troligen om VM i friidrott i Göteborg 1923

Blåsvädersgatan i Biskopsgården i Göteborg på 1990-talet, eventuellt 1980-talet.

Artikel från 1990-talet om Yello är förälskade i Stina Nordenstams röst