Vykort Göteborg 350 år från 1971

Det var ett ganska omfattande firande. Scandinavium uppfördes lagom till Göteborgs 350-årsjubileum 1971. Det gjordes även jubileumsmynt, glas och tallrikar för samlare.

På nyårsafton var det nyårsvaka i Konserthuset och fest på Götaplatsen. På Götaplatsen blev det ljud- och ljusspel, artister som Sven-Bertil Taube och Bosse Parnevik, 250 körsångare, folkdansare, Aida-soldater och idrottsorganisationer. Vid 12-slaget läste Sven-Bertil Taube en nyårsdikt.

                   

På bilderna här ser man Skansen Kronan, Gustav Adolfs Torg, Skansen Lejonet, Kronhuset och Norra Hamngatan med Christinae kyrka. 

                            

Cityexpresståget vid Skansen Lejonet 1985

Ett vykort från Göteborg. 

Loket tillverkades av Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget i Västerås 1971. Tillverkningsnummer 1684. Rc2. Ånge 1973-78. Sävenäs 1981-87. Lackerad blå/röd/svart med röda blixtar 1990. Lackerad blå/röd/svart 1992. Sävenäs 1997. Ombyggt 1998 till Rc3. 2002 till GC Rc3G 1073.

            

                        

Skansenbangården i Göteborg då och nu

Skansenbangården sedd från Skansen Lejonet 1930 och 2012. Före 1880 byggdes en ny lokstation vid Skansen Lejonet, och anläggningen bredvid godsmagasinet kunde helt användas för verkstadsändamål. Mellan 1880 och 1905 byggdes spår för uppställnings- och driftbangård på Gullbergsvass. Godsmagasinet, verkstaden och lokstationen vid Skansen Lejonet byggdes ut.

                             1930                                                           2012

Göteborg i gamla tider

 Rådhuset vid Gustav Adolfs torg. Det byggdes 1672 men har en nyare del från 1936. Bilden kanske är från omkring 1940-talet av bilarna att döma.

 Göteborg från nordost på 1800-talet. Då lär det vara Skansen Lejonet man ser till höger. Den uppfördes i slutet av 1600-talet. Och numera är det ingen vik där utan järnväg, hus och industrier. Kring år 1841 beslöt Kongl. Direktionen för Göteborgs Hamn och Elfarbeten att vassen skulle torrläggas. Under några få år inpålades området, en sträcka på 2 400 meter, och när segelrännan skulle muddras till 15 fots djup tjänade muddermassorna som utfyllnad. Ansvarig för torrläggningen blev chalmersprofessorn Edvard von Schoultz, som hämtat teknik och utrustning från Holland. En 25-hästkrafters ångmaskin tömde därefter vassen på bara tre veckor.

 Göteborg från söder på 1800-talet. Det är väl Skansen Kronan man skymtar till vänster.

 Göteborg från sydväst på 1800-talet.

 Utsikt mot nordost från Stora Otterhällan 1840. Det är ett berg som ligger innanför vallgraven. Det användes tidigt för befästningsändamål. Namnet Otter kommer från uttrar som haft sina bon vid berget. Att berget är kalt beror på att det hade skövlats på sina fina ekträd. Dessa hade använts som virke till fästning och fartyg. 

 Göteborg från öster på 1600-talet. Vi är tillbaka vid Skansen Lejonet som var med i en annan bild. Man ser Skansen Kronan till vänster och Kvarnberget med sin kvarn i mitten.

 Stora Nygatan från nordost 1866. Det första huset vid gatan byggdes 1850 och gatan fick sitt nuvarande namn 1852. Det planerade namnet var Strandgatan.

Vallgraven med rullbron väster om Rosenlund 1859. Före detta förbands Pusterviksområdet med Rosenlund genom gråstensbron Röda bryggan över vallgraven. Den ersattes på 1830-talet med en rullbro. På 1860-talet byggdes kajerna om och då byttes denna bron ut mot en svängbro som 1883 fick namnet Pusterviksbron.