Radiosändningar i Sverige 31 december 1936

Det fanns bara en radiokanal. P2 började sända först 1955. 

7.45 Morgonandakt. Pastor J. W. Johnsson. 

8.00 Väderleksrapport. 

12.25 Väderleksrapport och dagsnyheter. 

12.45 Valutakurser. 

12.55 Tidssignal. 

14.00 Underhållningsmusik av Gösta Säfboms orkester. 

15.00 En värld stiger ur havet, några kapitel om Columbus av Josef Petersen. Uppläsning av Willy Peters. 

15.30 Solistprogram (Malmö). Medverkande: Brita Hjort-Karström (piano) och Mall Galli (violin). 1. Ludwig van Beethoven: Sonat -Fiss-dur op. 78. Adagio cantabile. Allegro ma non troppo. — Allegro vivace. Brita Hjort-Karström. 2. Ludwig van Beethoven: Romans F-dur. Mario Galli. 3. FriWric Chopin: a) Nocturne Dess-dur op. 27 nr 2. b) Mazurka h-moll op. 33 nr 4. Brita Hjort-Karström. 

16.00 Pelle Snygg och barnen i Snaskeby. Sångspel av Ottilia Adelborg, bearbetat för radio av Elisabeth Uhr. Musiken av Nelly van der Linden van Sneirewaard, arrangerad av Julius Wibergh. Regi: Per Lind-fors. Medverkande: Margit A n-delius, Åke Nygren, Åke. Johansson samt elever från Kungsholms flickskolor: Vid pia-not: Gunnar Hahn. 

16.35 Över vattnet till kyrkan. Föredrag av • redaktör Claes Krantz (Göteborg). 

17.00 Väderleksrapport

17.05 Stjärnparaden 1936. (Grammofon.) 

18.00 Nyårsbön i Seglora kyrka på Skansen. Predikan av komminister O11e Nystedt. Psalmer: 415: 1-6; 412: 3 4; 412: 6. Kören sjunger: Israels herde (C. Stein) samt Det gamla år förgånget är, nyårssång på gammal melodi. 

19.15 Väderleksrapport och dagsnyheter. 

19.30 Svedjeland, en berättelse från 1830-talets Värend av Vilhelm Moberg.. Uppläsning av författaren. 20.00 Ur 1936 års melödibok. Medverkande: Simon Edwardsen (sång) och Radiotjänsts dansorkester. Dirigent: Sune Wa1dimir. 

21.10 Ett vitsord i minuten. Avskedsblick på det gamla året. 

21.45 Väderleksrapport._ 

21.55 Från Konsertföreningens orkesters soare i Stockholms Konserthus. 1. Uvertyr till »Läderlappen» (Johann Strauss). 2. »Lehåriana», potpurri på melodier ur Lehåroperetter (Ubåt.- Geiger). Konsertföreningens orkester. Dirigent: Adolf Wiklund. 3. Uppläsning av Ivar Kåge. 4. a) Chr. Sinding: Bomans. b) Fritz Kreisler: Caprice dennois. Violinsolo av Charles Barke1. 5. Sång av Nella a) Rosinas kavatina ur »Barberaren i Sevilla» (G. .Rossini). b) Fröhlingsstimmen (Johann Strauss). Bellmansmelodier. Par Bricolls hornkvartett. 

23.10 På tröskeln till ett nytt år. 

Lite musik som spelades den här dagen i nutida inspelningar: 

                                            

Chopin nocturne opus 27 nr 2 som sändes 15.30: 

                   

                 

                   

Strauss overtyr till Läderlappen som sändes 21.55: 

               

Par Bricolls hornkvartett som spelade 21.55: 

Ullevi idrottsplats i Göteborg

Vykort skickat 1936. 

                

                  

Filmen De 39 stegen från 1935

Skandia i Stockholm 1925

En brittisk thrillerfilm i regi av Alfred Hitchcock. Filmen är baserad på romanen med samma titel av John Buchan. Robert Donat och Madeleine Carroll med flera medverkar.
           
Filmen hade svensk biopremiär på Skandia Stockholm 14 april 1936. Och visades i svensk TV på TV2 26 juli 1970 och TV1 29 juli 1977.

              

Handling: 

        

Kanadensaren Richard Hannay är på besök i London. Efter en kväll på varieté träffar han Annabella, som säger sig vara förföljd av hemliga agenter. Han erbjuder sig att följa henne hem. Senare på natten mördas Annabella. Hannay vill inte bli tagen av polisen för mordet utan beslutar sig för att själv hitta mördaren. Jakten för honom till de skotska högländerna, samtidigt som han själv jagas av både polisen och spionligan. Under jakten/flykten möter han Pamela, som motvilligt dras med.

            

                  

Reklam för Luxor radio 1936

             

                   
Hur lät radio 1936? Här är en sändning från Sveriges Radio det året där Pontus Boman spelar kula på sin gamla skolgård i Norra Latin som låg vid Norra Bantorget i Stockholm: 

                            

             

Stockholm 1936

Stockholm är Sveriges kulturella, mediala, politiska och ekonomiska centrum samt dess huvudstad. Staden sträcker sig över fjorton öar där Mälaren mynnar ut i Östersjön. Utanför staden österut, och längs kusten, ligger ökedjan i Stockholms skärgård. Området har varit bebyggt sedan stenåldern, på 600-talet f.Kr. och grundades som stad 1252 av den svenske statsmannen Birger Jarl. Det är också länssäte för Stockholms län. 1936, året för denna film, hölls en internationell mässa i Stockholm. Det året hade den omkring en halv miljon invånare.

                 

                 

Tidningen Röster i radio nr 53 1936

Med en vy över ett vintrigt Stockholm på omslaget.

            

             

Filmen Tarzan flyr från 1936

En amerikansk film regisserad av Richard Thorpe med Johnny Weissmuller och Maureen O'Sullivan. Den hade Sverigepremiär 1 mars 1937 på biografen Palladium. Det fanns vid denna tid Palladium i Stockholm, Göteborg och Malmö och kanske fler ställen. Filmen visades även på TV5 1995, 1996 och 1997.

       

Handling: 

Jane bor djupt in i djungeln med Tarzan. Rita och hennes bror Eric anländer till Afrika i syfte att hitta henne och ta henne tillbaka till England, där hon måste underteckna dokument relaterade till arv från en av hennes farbröder.

                         

            

Förlovningsring och vigselbevis från 1930-talet

Dom som förlovade sig bodde i Mölndal. Förlovningen skedde 1936 och ringen är från samma år.  

Vigselbeviset är från 1939 och vigseln ägde rum i Mölndals kyrka 13 januari 1940. 

           

Centrum radio kanske från 1936

     

    

Här kan man höra hur radio lät i maj 1937. Radiotjänsts Henrik Dyfverman besöker en cykelfabrik och får följa med i hela tillverkningsprocessen, från minsta lilla detalj fram till en sprillans ny blänkande tvåhjuling.

           

Karlstad 1936

                  

Lindning av barn i Floda i Dalarna 1936

             

Vykort på Göteborgs hamn från första halvan av 1900-talet

 Cirka 1915-1920.

 Hamnen med Tullhuset. Vykortet skickat 1919.

  Hamninloppet med Fiskhamnen. Omkring 1930-talet.

 Skickat 1936.

 Skärgårdsbåtarna. Senast 1940.

 Omkring 1940-talet.

 Örlogsflottan.

 Vykortet skickat 1947.

Sent 1940-tal.

Bilder från Peter Okrasinski i Facebookgruppen Gamla bilder från Göteborg.

Gamla vykort på Göteborgs hamn

 Vykortet skickat 1936.

 Kanske på 1950-talet. Närmast ligger någon av båtarna Kungsholm. 

 Skickat 1955.

 Gladan och Falken på besök i Göteborgs hamn på 1960-talet. Det är marinens segel- och övningsfartyg. Gladan sjösattes 1946 och Falken 1947. 

 Skeppsbron på 1960-talet.

 Götaälvbron. Före Läppstiftet och Femmanhuset byggdes och med en hel del idag rivna hus.

Kanske 1960-talet. Barken Viking till vänster står på sin gamla plats.

Bilder från Peter Okrasinski i Facebookgruppen Det gamla Göteborg

Vykort på Karlstad

 Stadsträdgården. Vykortet skickat 1905. Huset brann ner 1959.

 Drottninggatan. Vykortet skickat 1910.

 Järnvägsstationen. Vykortet skickat 1912

 Tingvallabron. Vykortet skickat 1936.

Sandbäcksgatan kanske på 1960-talet. Där borta ligger en Domusaffär.

Bilder från Peter Okrasinski i Facebookgruppen Retroklubben.

Vykort från Ystad skickat 1936

Vi ser hamnen och Hamngatan.

Bild från Peter Okrasinski i Facebookgruppen Retroklubben - nostalgi och gamla prylar.

Prokofjev - Romeo & Julia

En balett av den rysk-sovjetiske kompositören Sergej Prokofjev, baserad på William Shakespeares tragedi Romeo och Julia. Verket komponerades 1935–1936 på beställning av Mariinskijbaletten, men framfördes inte, troligen på grund av rädsla för det kulturklimat som rådde vid tillfället. Prokofjev satte i stället ihop tre sviter för orkester och piano, som framfördes i Moskva och i USA. Inte förrän den 30 december 1938 fick baletten sin premiär, i Brno i Tjeckoslovakien, och först ett år senare, den 11 januari 1940, i Leningrad. Koreografin ändrades rejält till den senare uppsättningen, något som Prokofjev motsatte sig.

     
       

Gammal förlovningsring

Den här ringen med en turkos är troligen från 1936 och har använts av en kvinna i Mölndal. Den köptes då av Adolf Landoff juvelerare i Göteborg. Han föddes 1879 och övertog Söderqvists firma 1924.

Bromma flygplats 1936

Flygplatsen började byggas 1933 och öppnades 1936 så denna filmen är från flygplatsens barndom.

Göteborg i gamla tider

 Rådhuset vid Gustav Adolfs torg. Det byggdes 1672 men har en nyare del från 1936. Bilden kanske är från omkring 1940-talet av bilarna att döma.

 Göteborg från nordost på 1800-talet. Då lär det vara Skansen Lejonet man ser till höger. Den uppfördes i slutet av 1600-talet. Och numera är det ingen vik där utan järnväg, hus och industrier. Kring år 1841 beslöt Kongl. Direktionen för Göteborgs Hamn och Elfarbeten att vassen skulle torrläggas. Under några få år inpålades området, en sträcka på 2 400 meter, och när segelrännan skulle muddras till 15 fots djup tjänade muddermassorna som utfyllnad. Ansvarig för torrläggningen blev chalmersprofessorn Edvard von Schoultz, som hämtat teknik och utrustning från Holland. En 25-hästkrafters ångmaskin tömde därefter vassen på bara tre veckor.

 Göteborg från söder på 1800-talet. Det är väl Skansen Kronan man skymtar till vänster.

 Göteborg från sydväst på 1800-talet.

 Utsikt mot nordost från Stora Otterhällan 1840. Det är ett berg som ligger innanför vallgraven. Det användes tidigt för befästningsändamål. Namnet Otter kommer från uttrar som haft sina bon vid berget. Att berget är kalt beror på att det hade skövlats på sina fina ekträd. Dessa hade använts som virke till fästning och fartyg. 

 Göteborg från öster på 1600-talet. Vi är tillbaka vid Skansen Lejonet som var med i en annan bild. Man ser Skansen Kronan till vänster och Kvarnberget med sin kvarn i mitten.

 Stora Nygatan från nordost 1866. Det första huset vid gatan byggdes 1850 och gatan fick sitt nuvarande namn 1852. Det planerade namnet var Strandgatan.

Vallgraven med rullbron väster om Rosenlund 1859. Före detta förbands Pusterviksområdet med Rosenlund genom gråstensbron Röda bryggan över vallgraven. Den ersattes på 1830-talet med en rullbro. På 1860-talet byggdes kajerna om och då byttes denna bron ut mot en svängbro som 1883 fick namnet Pusterviksbron.