Backstugusittare omkring år 1900

Backstusittare är ett ålderdomligt uttryck för lantbor som bodde på någon annans mark, eller på allmänningen i en backstuga, men till skillnad från torparna arrenderade backstugusittaren normalt ingen jord till sin stuga. Backstugusittaren var helt beroende av markägarens godtycke, men disponerade i regel över ett litet potatisland, och kanske en jordlott, som jordägaren lånat ut. Till hushållet hörde ofta mindre djur, som katter, grisar, getter och höns.

             

                

Så gott som alltid var de som bodde på detta vis mycket fattiga, och försörjde sig på tillfälliga arbeten, hemslöjd eller andra uppdrag. Där fanns ingen ström, lampor, rinnande vatten i kranar, element, TV och sånt som vi är vana vid idag. Stugan var befriad från skatt. Undantagsvis fanns backstugusittare med relativt god standard. En del hantverkare fann i den enkla byggnaden en billig bostad, utan att för den skull vara fattiga. 

                        

På 1600- och 1700-talet bodde de allra fattigaste, och ibland de utstötta och föraktade, i backstugorna. ”Statusen” förbättrades något under 1800-talet, då daglönare började flytta in i de enkla bostäderna. I och med laga skiftet, 1827, ökade antalet backstugusittare. Anledningen var att gårdarna flyttade ut från byarna och gjorde anspråk på de jordar som disponerats av torparna. Torparna hade då ingen annan råd än att bli daglönare (tillfälliga arbeten). År 1890 fanns det i Sverige 52192 torpare, men endast 14341 backstugusittare. 

              

Gammalt vykort från Sydafrika

Det är troligen skickat år 1900 under andra Boerkriget. 

  

Andra frihetskriget, även känt som boerkriget, anglo-boerkriget eller Sydafrikanska kriget, var en konflikt som utkämpades mellan det brittiska imperiet och de två boerrepublikerna (Sydafrikanska republiken och Orange Free State) över imperiets inflytande i södra Afrika från 1899 till 1902. 

            

Efter upptäckten av guldfyndigheter i boerrepublikerna, det var en stor tillströmning av "utlänningar", mestadels britter från Kapkolonin. De fick inte rösta och betraktades som "ovälkomna besökare", inkräktare, och de protesterade till de brittiska myndigheterna i Kap. Förhandlingarna misslyckades och i inledningsskedet av kriget inledde boerna framgångsrika attacker mot brittiska utposter innan de trängdes tillbaka av imperialistiska förstärkningar. 

               

Boer i en skyttegrav vid Mafeking 1899

Även om britterna snabbt ockuperade boerrepublikerna, vägrade många boer att acceptera nederlag och engagerade sig i gerillakrigföring. Så småningom använde britterna brända jordenpolitik, och de dåliga förhållanden som drabbades av boerkvinnor och barn som hade fördrivits av denna politik i koncentrationsläger, förde de återstående boergerillerna till förhandlingsbordet, vilket avslutade kriget.

          

Bilder från förr - Karlstad 1900

               

                  

Bilder från förr - Karlstad

Den värmländska staden omkring år 1900 och jämförelser med 2011.

               

En gammal spegelbyrå

Den är fanerad med valnöt och tillverkad i nyrenässansstil. Profiler, listverk och beslag har hämtat inspiration från 1500-talets renässansarkitektur. På ömse sidor om spegeln finns ljusarmar för levande ljus. Denna modell var mycket omtyckt av kunderna och tillverkades av olika verkstäder i Lindome kring sekelskiftet 1900.

Möbeltillverkning i Lindome har pågått sedan 1600-talet. I de små byarna tillverkades möbler, ofta som en sidosyssla vid sidan av lantbruk och biodling. Orten blev mest känd för sin möbelproduktion under 1800-talet till tidiga 1900-talet. Västsvensk björk var ett vanligt möbelträ och stilarna varierade enligt tidens moden från Fredrik I:s tid till rokoko och kinesisk påverkan till nyklassicism och gustaviansk stil.

     
     

Att gå i skolan kring år 1900

Limmareds gamla glashytta

I denna bild från omkring år 1900 kan man se exempel på barnarbete. Pojkarna fick börja arbeta när dom bara var 6-7 år gamla. Dom väcktes klockan 5 på morgonen och hade bland annat som uppgift att väcka mästarna. Sedan gick dom till hyttan och tog fram verktyg och ställde i ordning innan de äldre kom för att påbörja sitt arbete.

Limmared är en gammal glasbruksort och här finns Sveriges äldsta glasbruk som fortfarande är i drift. Glasbruket grundades 1740 av överste Gustav Ruthensparre. De första glasblåsarna kom främst från Tyskland men så småningom lärde sig Limmaredsborna att blåsa glas. Här gjordes från början supglas, kuppor och tekoppar. Under årens lopp har de flesta typer av glas tillverkats.

I början av 1900-talet var den gamla trähyttan så sliten att man byggde en ny helt i sten. Den stod klar 1902.