Albogatan fick troligen sitt namn efter läget i Albostaden, som var ett inofficiellt namn på omgivningen. Förledet albo syftade på person från Ale härad i Västergötland. De första boende vid gatan skall ha varit snickare därifrån. Snickare från Ale var vanliga som säsongsarbetare vid byggen i Göteborg under andra hälften av 1800-talet, och de byggde flera av landshövdingehusen i staden, varav de äldsta låg vid Albogatan och den intilliggande Snickaregatan.
Albogatan är en tidigare gata som inte finns längre. 1974 fick platsen namnet Albotorget efter en stadsplaneändring.
LV83 ingick i serien LV83 till LV86T och som tillverkades mellan 1935 och
1940. Bilarna, med sin vackra raka kylargrill, kunde specificeras olika efter
kunderna önskemål och har ett för moderna ögon mycket klassiskt
lastbilsutseende. Totalt tillverkades 6850 bilar av typerna LV83-LV86T
Motor: Rak 6-cylindrig med sidventiler; 3670 cc; 75 hk
Dimensioner: Hjulbas 340 cm; totalvikt 5950 kg
Volvo presenterade en ny medelstor lastbil 1935. Lastbilen fanns i två versioner: den mindre LV80-serien, med sidoventilsmotor och den större LV90-serien, med en overheadventilmotor. På denna generation av lastbilar flyttades motorn och hytten framåt så att motorn monterades ovanför framaxeln, inte bakom som tidigare. Detta ger en bättre lastfördelning mellan fram- och bakaxeln, vilket resulterar i minskad bakaxelbelastning.
Efter ett år ersattes den äldre DC-motorn i LV90-serien av den större FC-motorn. Båda motorerna erbjöds i Hesselman-version.
Geiranger sett från Ørnevegen. Området är en känd
turistattraktion och mycket beror på den vackra naturen. Där nere står en Volvo PV så vykortet kanske är från 1960-1970-talet.
Den kanske är från 1962 och inspirerad från TV-serien Helgonet. Roger Moore
körde ju omkring i en sån. Men jag kan ha fel. Den i bild är i alla fall en riktig dyrgrip med
originalkartong och allt.
Här är den P 1800 som användes i TV-serien och som ägdes av Roger Moore. Han nämner 1967 och det är kanske senare än leksaksbilen ovan.
Den här modellen tillverkades från 1927 till 1929 i totalt 200 exemplar. Den
var Volvos första bilmodell, där "ÖV 4" står för "Öppen Vagn 4 cylindrar".
Modellen introducerades på marknaden 1927, men redan den sista veckan i
augusti 1926 skickades ett pressmeddelande ut med bilder på bilen. Bilen har
av eftervärlden fått smeknamnet "Jakob" vilket ska ha sitt ursprung i den
förseriebil av 10 byggda vid AB Galco (G.A. Lindstedt & Co.) på företagets
verkstäder vid Hälsingegatan 41 i Stockholm, som blev klar den 25 juli 1926 då
Jakob har namnsdag.
Volvo museum på Hisingen 2013
Den första serietillverkade bilen kördes ut ur fabriksporten på Hisingen i
Göteborg av försäljningschef Hilmer Johansson på skärtorsdagen den 14 april 1927
strax efter klockan 10 på förmiddagen. Det var den dagen Volvo officiellt
"föddes" som bilföretag även om Volvo som bilföretag grundades vid SKF:s
styrelsemöte i Hofors redan den 10 augusti 1926 som ett helägt dotterbolag till
SKF
Den öppna 5-sitsiga bilen var uppbyggd på en vagnsram enligt äldre tiders bilar
för infästning av framhjulupphängningar, bakaxel, motor, växellåda och
kardanaxel. Den hade fyra dörrar och var klädd med plåt på en stomme av ask och
rödbok. Klädseln var av läder. De första bilarna kunde bara fås i en
färgsättning, mörkblå kaross med svarta skärmar. Priset vid introduktionen
uppgick till 4 800 kronor, vilket i 2019 års penningvärde motsvarar 139 500
kronor.
ÖV 4:an hade en 4-cylindrig sidventilmotor med en slagvolym på 1944 cc som gav
en effekt på 28 hk vid 2 000 rpm med ett maximalt avgivet vridmoment på 100 Nm.
Kompressionen var 4,9:1. Växellådan var osynkroniserad med tre växlar fram och
backväxel. Parkeringsbromsen verkade direkt på en bromstrumma monterad till
utgående axel från växellådan vilket var en enkel lösning med behov av ett lägre
bromsmoment, genom utväxlingen i differerentialen, än vid bromsning direkt vid
bakhjulen. Topphastigheten uppgick till 90 km/h med en rekommenderad marschfart
på 60 km/h.
Under den Svenska Cypernexpeditionen 1927-1931 användes en Volvo ÖV4
Vykortet skickades 1959 och statyn ställdes där på Nytorget samma år.
Statyn är ett minne av trekungamötet vid Kungälv 1101. Det hölls mellan de tre nordiska kungarna Magnus Olavsson (Magnus Barfot) från Norge, Inge den äldre från Sverige och Erik Ejegod från Danmark för att sluta fred. Enligt Snorre giftes Inge den äldres dotter Margareta bort med kung Magnus Barfot vid detta tillfälle för att bekräfta freden. Efter detta fick hon namnet Margareta Fredkulla.
Det är inte känt exakt var detta möte utspelade sig, men enligt Snorre Sturlassons Heimskringla skedde det "ved Konghelle i Elv", det vill säga i närheten av Kungahälla.
Det kanske är svensk, dansk och norsk flagga i bild också. Och till vänster verkar det stå mer än en Volvo PV.
Så här såg Nytorget ut i augusti 2022. Men det var massa träd i vägen så det fick bli från ett annat håll än det i vykortet.
Volvo utlyser en tävling 1959, när ska det 500 000 fordonet bli byggt? Sverige och Volvos första serietillverkade bil rullade ut från Lundbyfabriken på Hisingen i Göteborg 1927. Bilen hade namnet ÖV4, men kallades också för Jakob som ses i klippet. På en utställning i Stockholm 1944 visades för första gången Volvo PV 444. Filmklipp från Veckorevyn 1959.