Gotland 1975

Bilder från Visby, Roma och Ljugarn.

               

                        

Hantverkare och smed på Gotland

Gunnar Olsson (1911-1982) föddes vid Petsarve i Ardre socken på Gotland. Han började tidigt intressera sig för fotografering och filmning. Sina första filmer gjorde han redan på 1930-talet tillsammans med konstnären David Ahlqvist. I början av 1940-talet flyttade han till Skäggs gård och en tjänst som bokhållare. Sin filmproduktion, där han gjorde sig känd för skildringar av gotländsk natur, kultur och gotländskt arbetsliv, fortsatte han med fram till slutet av 1970-talet. Gunnar Olsson tilldelades Gotlands kommuns kulturpris1978.

             

Det här är filmat på Gotland 1959-1960:

           

                 

Gammalt vykort från Oxelösund

Det är mellan 1960 och 1967 och man ser Ö-Linjen i Oxelösund. Det var namnet på färjetrafiken mellan fastlandet och Klintehamn på Gotland. Redan på 60-talet fanns det bekväma och billiga resor till Gotland. 

           

1960 började Rederi AB Nordö bil- och passagerartrafik till Gotland med ett ombyggt lastfartyg, M/S Nordpol, som trafikerade Oskarshamn - Grankullavik - Klintehamn. Dom konkurrerade med Gotlandsbolaget. 

                

1962 införskaffades fartyget Gotlänningen som trafikerade Oxelösund, Klintehamn, Grankullavik, Oskarshamn med mera på olika sätt. 1967 köptes dom upp av Gotlandsbolaget. 

            

                  

Vykort från Västervik skickat 1964

Gotlandsfärjan, Volvo PV och andra bilar.

                  

Sista tågavgången på Gotland

Filmat i Havdhem 1960. 

                     

Gamla vykort från Visby på Gotland

Hamnen med ”Kastellholm” och ”Gotland” på 1960-talet

               

Linberedning i Gammelgarn på Gotland 1938

En film av David Ahlqvist och Gunnar Olsson från Ardre Hembygdsförening. Filmen visar gotländskt arbetsliv där linodling och beredning var vanligt förekommande sysslor.

               

              

Vykort på Gotlandsbåten i Västervik

Vykortet skickades 1973 och visar färjeläget Lucernan. Västervik har haft Gotlandstrafik under långa perioder men förlorade förbindelsen i slutet av 1980-talet. Den återupptogs 2016.

                   

Sista tågavgången på Gotland i Havdhem 1960

Ett första förslag gällande järnväg på Gotland framlades år 1870 där man föreslog en järnväg mellan Visby och Havdhem. Frågan kom upp i landstinget vid två tillfällen under 1870-talets början och 1874 startades ett upprop för att samla in medel för anläggandet av en järnväg. Visby stad beslöt att bidra med en halv miljon kronor för att anlägga en järnväg Visby–Hemse och en konstituerande bolagsstämma hölls i Gotlands järnvägsaktiebolag den 30 november 1875 där regementsläkaren Ernst Leijer utsågs till bolagets förste verkställande direktör. Man beslöt att banan skulle dras från Visby över Roma till Hemse och ha spårvidden tre svenska fot (891 mm).

Banan förlängdes i olika etapper norrut från Visby med början till Väskinde 1896, Tingstäde 1899 och slutligen Lärbro 1921. En förlängning till Fårösund planerades länge men slopades på slutet av 1940-talet då bland annat privatbilismen och lastbilstrafik hade börjat påverka järnvägens lönsamhet. Söderut förlängdes banan till Havdhem 1900 och till Burgsvik 1908. Vidare öppnades en bibana ner till Visby hamn 1901.
               
         
I 1945 års Gotlandskommittés uttalande SOU 1951:10 granskades järnvägarna på Gotland och det konstaterades att det vid transport av gods från Gotland till plats i fastlandet inte skedde mindre än sex omlastningar. För att undvika detta föreslog man att den trafiken skulle ersättas med lastbilar och bilfärja. Till följd av detta uttalande utbröt en häftig debatt i Gotlands tidningar där många personer förordade järnvägens fortbestånd. Så småningom kom taxorna att höjas och trafiken att minskas vilket tillsammans med privatbilism på frammarsch fick konsekvensen att den ekonomiska situationen för GJ kraftigt förvärrades.

13 maj 1959 intervjuades distriktschefen Bror Elwing i Gotlands Allehanda och där framkom en tydlig avsiktsförklaring: "Vi har kommit till den dag då vi måste lägga ned Gotlands järnväg. Inget annat återstår." Det uppgavs också att SJ:s utgifter skulle minska med c:a 2 miljoner kr årligen om järnvägen nedlades.
         

Visby genom tiderna 1908-1981

       
     
   

Visby 1920

Den här filmen saknar ljud.

Gammaldags mat från olika landskap

Ostkaka med vispgrädde. En småländsk rätt som anses vara mer än 500 år gammal men kan ha funnits redan på medeltiden. Förr när det var storkalas bidrog varje gästande familj med en maträtt. Då var det vanligt att någon familj hade med sig ostkaka.

Raggmunkar. En rätt från Östergötland. Här med köttbullar, riven morot och lingonsylt. Den kan också serveras med fläsk och lingon. Ordet ragg kommer från den raggiga ytan, och munk från att man stekte dom i munkpannor.

Kroppkaka. Här med lingon. Det är en traditionell rätt från Smålandskusten, Blekinge, Öland och Gotland. Kroppkakor görs i runda bollar av potatisbaserad deg och en fyllning av fläsk och lök eller nåt annat. Dom kan även serveras med vit sås, gräddmjölk eller smör.