Övergivna gården Lyckhem

Gården fanns utmed Hultavägen i östra delen av Göteborgs kommun. Bilderna är från 5 juli 2012 och gården revs en tid efter det. Idag är det en annan gård på platsen.

Gården finns med i Eniros historiska flygbilder från omkring 1960 och den fanns säkert långt före det. Se flygbilden här. 

                        

Kareby hembygdsgård

Här ligger Kareby hembygdsgård och kvarn. Byggnaderna är från 1800-talet. 

                 

De översta bilderna är från 20 maj 2012.

Den gamla gårdssmedjan är i brukbart skick och används ibland till utbildningar för att föra smedtraditionen vidare. 

Boningshuset, en enkelbyggnad med kök, storstuga och framkammare och en vind som utgjordes av övernattningsrum och förråd. Detta utrymme används idag som museum där många föremål från Karebybygden visas. Huset har också tjänst-gjort som gästgiveri. 

Ladugården inrymmer fähus, lada, loge och ett mindre loft. Här förvaras vagnar, kärror och större jordbruksredskap från bygden. 

Kvarnen är en hättekvarn med vridbart tak och vingar och är i körbart skick. När kvarnen inte är i bruk, hålls hättan still av en vridstång som kallas "rumpestång". Bild från 30 april 2011. 

              

Fornbyn i Skara 29 maj 2010

Fornbyn är ett friluftsmuseum vid Västergötlands museum i Skara. Med omkring 30 byggnader från hela Västergötland som flyttats dit för att ge en bild av det gamla bondesamhället. Där finns bland annat en lanthandel, smedja, torp, ladugård och ett härbärge.

Portlider. Byggt 1994 efter en ritning från 1750-talet.

Karta över Fornbyn.

Smedja som kommer från Hangelösa socken mellan Götene och Lidköping och är byggd omkring år 1800.

Snickarbod från Gategården i Han­ge­lösa socken där den uppfördes under 1800-talet.

Vädersågen från Ekeskogs söder om Töre­boda. Den är troligen byggd 1861 och är troligen den sista av sitt slag i Väster­göt­land. Det var en  ramsåg som drevs med vind­kraft och man kunde såga sju till åtta stockar per dag vid god vind.

Ladugården från Karleby by söder om Marie­stad. Den är tro­ligen uppförd på 1700-talet och rymde från början fähus, loge och lador.

Klockstapel som uppfördes 1825 vid Kärråkra kyrka nord­väst om Ulri­ce­­hamn. 

Stugan till höger kommer från Händene utanför Skara och sägs ha varit komministerbostad och gästgivaregård. Huset och dess bod stod kvar efter en stor brand i Händene 1718.

Stugan från Händene utanför Skara.

Loftbod från Nittorp söder om Ulricehamn som troligen byggdes under 1860-talet. Den består av två bodar som ställts ovanpå var­andra. Den undre sovel­boden och den övre som har fungerat som sommarstuga.

En återuppbyggd lada vars föregångare härstammade från Rackeby och 1700-talet.

Härjevads gamla kyrka. Den uppfördes troligen på 1600-talet och var församlingskyrka där fram till 1915.

Inne i kyrkan.

           
         

Anvisning om sommarbarnsvistelse 1969

Förr var det vanligt att barn fick resa bort på sommaren och bo hos en annan familj. Försöken med feriebarn började redan 1917 och tusentals barn fick komma ut på vistelse i lantlig miljö under åren. Statsbidrag utgick för att betala barnens resor och vistelse. I Göteborg arbetade Göteborgs skolförenings sommarbarnskommitté med det och detta papperet är från dom. Man får en väldigt fin inblick i detaljerna med resan till sommarbarnshemmet.

Samma papper men lite förstorat. Klicka på bilderna så går det ännu lättare att läsa kanske.

På 1970-talet åkte man ibland med tåg och ibland med buss. I Göteborg samlades föräldrar med sina barn vid Burgårdens gymnasium vid Valhallagatan där de brandgula bussarna stod uppställda. Man kanske mötte ett annat barn som skulle till samma ställe. Barnet hade med sig en resväska eller liknande med kläder och kanske nåt att äta och läsa till exempel. Sen reste barnet med många andra barn iväg med bussen ut på landet eller till en annan stad där sommarföräldrarna mötte upp på respektive ställe.

En resväska som troligen användes till sommarbarnsvistelse omkring 1970.

Man fick komma till en annan miljö och leka, bada och annat roligt som fanns att göra. Man kunde vara där en eller två månader under en sommar och komma tillbaka till samma ställe flera år om man ville. På hemresan kunde barnet transporteras till tåget, åka hem själv och möta sina föräldrar på hemorten.

En gård som var sommarbarnshem. Bilden är från 1972-1973.

En studsboll som köptes i Göteborg på 70-talet och medtogs till gården ovan.