Fabrikat var Svenska Reläfabriken AB /Gylling&Co/ LM Ericsson Typ: 00-29612/09. Tillverkningsår: 1960-talet.
Wegephone väckte uppseende i teknikpressen när den lanserades i slutet av 1950-talet. Både Teknisk tidskrift (1957), och amerikanska Popular Mechanics (aug 1958), nämner Wegephones nya möjlighet till automatisk talväxling vid användning som högtalande telefon, men att den också kan användas för privat samtal från samma enhet. Den amerikanska tidningen nämner också att telefonen är designmässigt förberedd för 2,5-tums bildskärm. Både röststyrd uppringning och bildtelefoni beräknades då vara möjlig inom cirka 15 år.
Telefonen konstruerades av David Eklöv vid Svenska Reläfabriken AB, ett företag i Axel Wenner-Grens industrikoncern, därav namnet Wegephone. Den heltransistoriserade konstruktionen på kretskort gjorde det möjligt att få alla önskade funktioner, både hög- och lågtalande delar, i samma enhet.
Telefonen har tre knappar på ovansidan:
Vänster-knapp: In och urkoppling av högtalare. Under inkoppling blinkar en lampa apparatens sockel. Mitt-knapp: Högre ljudstyrka i högtalaren Höger-knapp: Tillfällig bortkoppling av mikrofon ("sekretess")
1 februari 1960 godkände Televerket tre nya högtalande telefoner medd transistorteknik. Förutom Wegephone, också LM Ericssons pyramidformade Ericovox, och Televerkets egna Telvafon. De två senare modellerna hade separata telefoner som lågtalande del. Wegephone blev mest populär med 2556 sålda apparater, medan Ericovox såldes i 437 exemp1ar, och Telvafon 299.