Nostalgisk ordlista med svenska ord från skola och gymnasium under 1900-talet. Orden står i ordning från A till Ö. Det kan tillkomma fler ord och bilder.
1 = Betyget 1. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
2 = Betyget 2. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
3 = Betyget 3. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
4 = Betyget 4. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
5 = Betyget 5. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
60-metersbanan = En 60 meter lång löpningsbana som man sprang på i gymnastiken.
Vanliga tider var 8-11 sekunder.
A = Berömlig. Ett betyg som användes i den svenska skolan mellan 1897 och 1962. Det fanns A, a, AB, Ba, B, BC och C. Till dessa kan också läggas: B?.
a = Med utmärkt beröm godkänd. Ett betyg som användes i den svenska skolan mellan 1897 och 1962. Det fanns A, a, AB, Ba, B, BC och C. Till dessa kan också läggas: B?.
AB = Med beröm godkänd. Ett betyg som användes i den svenska skolan mellan 1897 och 1962. Det fanns A, a, AB, Ba, B, BC och C. Till dessa kan också läggas: B?.
allmän engelska = skolämne med lättare engelska som fanns i högstadiet på 1970-talet
allmän matte = skolämne med lättare matte som fanns i högstadiet på 1970-talet
allmän tyska = skolämne med lättare tyska som fanns i högstadiet på 1970-talet
andrakladdare = nedlåtande benämning på elev som går i andra klass i grundskolan
aula = samlings- och högtidssal i skolor
B = Godkänd. Ett betyg som användes i den svenska skolan mellan 1897 och 1962. Det fanns A, a, AB, Ba, B, BC och C. Till dessa kan också läggas: B?.
Ba = Icke utan beröm godkänd. Ett betyg som användes i den svenska skolan mellan 1897 och 1962. Det fanns A, a, AB, Ba, B, BC och C. Till dessa kan också läggas: B?.
bamba = skolmatsbespisning
Bamba
bambamat = mat som serverades i skolmatbespisningen
Bambamat: Köttbullar, vita bönor, potatis, råkost.
bambatant = biträde i skolmatbespisning
band = ett band ena laget kunde trä över överkroppen i gymnastiken i skolan
när man spelade lagsporter som till exempel brännboll för att skilja lagen åt.
Det fanns blåa band.
barack = enkel vanligen tillfällig träbyggnad. Till exempel en skolbarack.
barnbespisning = lokal där barn får mat, t ex i en skola
Barnkunskap = lektion med barnavård i skolan
basket = aktivitet i gymnastiken
basketkorg = Fanns i gymnastiken.
BC = Icke fullt godkänd. Ett betyg som användes i den svenska skolan mellan 1897 och 1962. Det fanns A, a, AB, Ba, B, BC och C. Till dessa kan också läggas: B?.
biologi = lektion med biologiundervisning i skolan
Biologiboken = en skolbok i biologi som fanns på 1970-talet
biologilärare = Lärare i ämnet biologi
Björnklister = ett klister som användes i skolan. En rund burk med lock och en liten spatel.
blockflöjt = Ett träblåsinstrument med anor från renässansen och barocken som
man kunde spela på i skolan på 1970-talet
blyertspenna = penna som man skrev med i skolan
bock = Ett gymnastikredskap. Man kunde hoppa över den. Hoppa bock.
Bock
bordtennisbord = För spel av bordtennis som fanns i högstadiet, på skolgården och gymnastiken.
Bordtennisbord i omklädningsrum i gymnastiken
brännboll = en svensk utomhuslek med boll och slagträ som påminner om
baseboll och spelas under skolornas gymnastiklektioner bland annat
bredden = avsnitt av en planka som man skulle hyvla i träslöjden
brännbollsboll = boll till brännboll i skolan
brännbollsträ = slagträt i brännbollen i skolan. Man slog bollar och det fanns
två olika typer av slagträ. Ett platt och ett runt. Det platta var enklare att träffa
med och var för såna som var lite sämre.
bänk = ett träningsredskap i gymnastiken i skolan bestående av en lång,
smal planka fastsatt på en bredare. De kunde stå utmed väggarna i gymnastiksalen.
bänkpapper = papper man lade i skolbänken
bänkbok = bok man hade i skolbänken
bästa kanten = avsnitt av en planka som man skulle hyvla i träslöjden
C = Underkänd/Otillräcklig. Ett betyg som användes i den svenska skolan mellan 1897 och 1962. Det fanns A, a, AB, Ba, B, BC och C. Till dessa kan också läggas: B?.
Casco = tillverkaren av Skollim
Casco skollim på 1970-talet
Crayola = Vaxkritor som man ritade med i låg- och mellanstadiet
Den blomstertid nu kommer = en psalm som sjöngs i kyrkan på skolavslutningar på våren
dra ner armen = när man säger "klara, färdiga, gå" vid ett lopp, till exempel på
skolans 60-metersbana
dubbeltimma = två lektioner på rad i samma skolämne
dumstrut = huvudbonad i form av en pappstrut. Användes förr som
bestraffningshjälpmedel i de lägre klasserna i skolan.
durch für gegen ohne um = Tyska prepositioner som upprepades i tyskaundervisningen i högstadiet
dyna = en 40-50 cm tjock skumgummifylld matta som användes när man hoppade
höjdhopp i skolan bland annat
Ekonomisk linje = tidigare 3-årig linje i gymnasieskolan. Man kunde läsa språk,
historia, religion, psykologi, samhällskunskap, matte, företagsekonomi med mera.
engelska = lektion med engelskaundervisning i skolan
engelskalärare = Lärare i ämnet engelska
etta = betyget 1. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
ettaväljare = försteväljare. Utropas under lek under rasten när man vill välja lagmedlemmar först,
vilket gör att man får de bästa spelarna i sitt lag.
femma = betyget 5. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren
1962-1994, och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
fiffikus = symätsticka. Fanns i syslöjden.
filmprojektor = apparat med vilken man visar film på en duk till exempel i hemmet eller i skolan
fluortant = kvinna som kom till skolklasser och lät barnen skölja fluorlösning. Man
spottade ut det i en plastmugg och satte ett lock på.
Folkskolan = en äldre grundskola som fanns 1842-1972 i Sverige.
friluftsdag = en skoldag man ägnar år aktiviteter som inte är på det ordinarie skolschemat,
till exempel friidrott och skridsko
fritt valt arbete = lektionstimmar i skolan som kan ägnas åt aktivitet man valt själv
Skönhetsvård som fritt valt arbete 1979-1980
fröken = lärarinna. Titel på den som undervisade eleverna.
fyra = betyget 4. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
fysik = lektion med fysikundervisning i skolan
fysiklärare = lärare i ämnet fysik
förstakladdare = nedlåtande benämning på elev som går i första klass i grundskolan
försteväljare = ettaväljare. Utropas under lek på rasten när man vill välja lagmedlemmar först, vilket gör att man får de bästa spelarna i sitt lag.
föräldramöte = möte med föräldrarna till en grupp barn, vanligen en skolklass
geografi = lektion med geografiundervisning i skolan
Geografiboken = en skolbok i geografi som fanns på 1970-talet
geografilärare = Lärare i ämnet geografi
gonk = stickad eller virkad figur som man gjorde i syslöjden
grannklass = Skolklass som hade sitt klassrum bredvid, var på samma gymnastiklektioner, friluftsdag med mera.
grupparbete = när man arbetade flera i skolan och gymnasiet
gymnasieelev = elev som går i gymnasiet
gymnasielärare = Lärare man hade under gymnasiet
gymnastik = lektion med diverse kroppsövningar i skolan
gymnastikdräkt = dräkt som flickorna hade i gymnastiken
gymnastikkläder = kortärmad tröja, kortbyxor, strumpor och skor man använde i gymnastiken
gymnastiklärare = Lärare i ämnet gymnastik
gymnastikskor = skor man använde i gymnastiken
gymnastikpåse = en påse man hade sina gymnastikkläder i
gymnastiksal = sal där man hade gymnastik
Gymnastiksal
Hej matematik = en skolbok i matematik som fanns på 1970-1980-talet
Hej matematik årskurs 7, använd 1979-1980
Hembygd = en skolbok i samhällskunskap som fanns på 1970-talet
hemkunskap = lektion i att sköta ett hem i skolan
Hermods svenska för mellanstadiet = en skolbok i svenska som fanns på 1970-talet
historia = lektion med historieundervisning i skolan
hoppa bock = en övning man hade i gymnastiken i skolan. Kan göras med ett
redskap eller över ryggen på någon.
hovdjur = djur med hovar. Jag sa fel och sa "håvdjur" i mellanstadiet.
Humanistisk linje = en tidigare treårig studieförberedande linje i gymnasieskolan.
Man kunde läsa svenska, engelska, historia, religion, filosofi, psykologi,
samhällskunskap, matte med mera.
håltimma = ledig timma mellan andra lektioner i skolan
häck = träningsredskap i gymnastiken i skolan som bestod av metallstänger
i blå färg. Man kunde ha dom till att hoppa över i löpning och som mål i innebandyn.
högstadieelev = elev som går i högstadiet
högstadielärare = Lärare man hade under högstadiet
hösttermin = En del av ett läsår
Idioten = En träningsövning där en person springer längre och längre sträckor fram och tillbaka i gymastiksalen.
innebandy = Ett slags bandy som spelades i gymnastiksalen med bandyklubbor och boll av plast.
innebandymål = Ett mål som användes till innebandy i gymnastiksalen.
innehockey = Ett slags hockey som spelades i gymnastiksalen
innetennis = Aktivitet i gymnastiken. Det var racketar av plast och en mjuk skumgummiboll.
juice = Drack man till maten i bamba ibland.
jumpa = gymnastik
jumpadojor = skor man använde i gymnastiken
jumpakläder = kläder man använde i gymnastiken
jumpalärare = lärare i gymnastik
jumpapåse = Tygpåse med snöre i vilken man hade sina kläder och handduk till gymnastiken
jumpasal = sal där man hade gymnastik
kast med liten boll = en övning man hade i gymnastiken i skolan
kemi = lektion med kemiundervisning i skolan
klara, färdiga, gå = utrop vid löpning på 60-metersbanan i skolan bland annat.
Då kunde den som sa det dra ner armen samtidigt.
klassfest = fest med enbart medlemmar i en skolklass. vi hade såna före högstadiet
klassfoto = foto på alla klasskamrater
klassföreståndare = Huvudlärare för en skolklass
klasskamrat = elev i samma klass i skolan
klasskort = foto på alla klasskamrater
klasslista = lista med namn, adress, personnummer och telefonnummer på
alla elever i en skolklass
Kostcirkeln = Den lanserades 1965 och varade fram till 1991 då den
bytte namn till matcirkeln. Den var gjord efter amerikansk modell och
innehöll sju huvudgrupper av livsmedel som bör ätas varje dag.
I högstadiet i vår skola fanns det en plansch med kostcirkeln på väggen
i hemkunskapen.
Kristendomskunskap = Ett skolämne.
kula = ca 10 cm stor metallkula som användes vid kulstötning i gymnastiken i skolan.
Man kunde sedan mäta längd med ett måttband.
kulstötning = Övning i gymnastiken i skolan. En ca 10 cm stor
metallkula användes. Man kunde sedan mäta längd med ett måttband.
kurator = person som är anställd på till exempel en skola eller sjukhus för att ge
råd och hjälp i sociala frågor
kvartssamtal = samtal i skolan mellan en lärare och en elevs föräldrar
kärnsidan = avsnitt av en planka som man skulle hyvla i träslöjden
Lawry´s kryddsalt = Stod på borden i bamba i lågstadiet. Man kunde ofta ta det på knäckebrödet utöver smör.
lektion = avdelad tid för undervisning i skolan, ofta 40 minuter lång
lektionstimma = lektion i skolan, ofta 40 minuter lång
liten boll = en 4-5 cm stor boll som användes vid "kast med liten boll" i
gymnastiken i skolan
lågstadieelev = elev som går i lågstadiet
lågstadielärare = lärare som man hade under lågstadiet
långrast = två eller fler lediga lektionstimmar i skolan
Låt stå! = Läraren skrev det vid text på svarta tavlan som man inte skulle sudda ut
längden = avsnitt av en planka som man skulle hyvla i träslöjden
längdhoppsbana = En plats utomhus i skolan där eleverna hoppade längdhopp under gymnastiktimmarna.
lärare = Titel på den som undervisar elever
lärarvikarie = Lärare som vikarierar för den ordinarie läraren.
Läs och förstå = en skolbok i läsning som fanns på 1970-talet
Lättare rätt = en skolbok i stavning som fanns på 1970-talet
magister = majje, lärare
Main stream = en skolbok i engelska som fanns på 1970-talet
Main stream engelskabok årskurs 7, utgiven 1974
majje = magister, lärare
makramé = att göra knopningar och flätningar med snören. Det förekom i
skolornas syslöjd på 1970-talet.
matematik = lektion med matematikundervisning i skolan
matta = en mjuk matta till kroppsövningar i gymnastiken. De i vår skola var gråa.
matte = lektion med matematikundervisning i skolan
mattelärare = lärare i ämnet matematik
medicinboll = tung boll man tränade med i gymnstiken i skolan
mellanstadieelev = elev som går i mellanstadiet
mellanstadielärare = Lärare som man hade under mellanstadiet
metallslöjd = lektion med slöjdundervisning i skolan
morgonsamling = tidig samling med lärare och elever i skolsalen
musik = lektion med musikundervisning i skolan
musiken = lektion med musikundervisning i skolan
musiklärare = lärare i musikundervisningen i skolan
måttband = mätredskap som man använde vid längdhopp och kula i gymastiken
i skolan bestående av en större rundaktig platt dosa som måttbandet satt i
Naturvetenskaplig linje = 3-årig gymnasielinje med naturorienterande ämnen.
Förkortas NA. Man kunde läsa ämnena svenska, engelska, B-språk, historia,
nollning = initieringsriter för nya studerande vid en skola, förr ofta med kränkande inslag
Nu ska vi sjunga = en sångbok som utkom första gången 1943 och har använts
i skolklasser bland annat
obsklass = skolklass med specialundervisning för elever som har svårt att anpassa sig
omklädningsrum = ett rum vid gymnastiksalen där man klädde om. Där kunde
finnas lärarens rum, dusch och wc.
Onödiga Ämnen = skämtsamt namn på skolämnet OÄ, orienteringsämnen, som fanns i mellanstadiet
Ordkunskap = en skolbok i svenska som fanns på 1970-talet
orienteringsämnen = OÄ, skolämne i mellanstadiet
overhead = overheadapparat. En apparat med vilken man kan visa saker på en
duk med hjälp av en lampa och en spegel. Användes i skolan förr till exempel.
overheadapparat = en apparat med vilken man kan visa saker på en duk med
hjälp av en lampa och en spegel. Användes i skolan förr till exempel.
overheadark = Genomskinliga plastark som lades på en overheadapparat
så man kunde se text på en vit duk.
overheadpapper = genomskinliga plastark som man kan skriva på och visa i
en overheadapparat
OÄ = orienteringsämnen, skolämne, Onödiga Ämnen
OÄ = lektion med undervisning i orienteringsämnen i skolan
Oä för mellanstadiet = en skolbok i orienteringsämnen (OÄ) som fanns på 1970-talet
Oä för mellanstadiet från 1970-talet, troligen årskurs 5.
pastellkrita = krita med mild färg som man ritade med i låg- och mellanstadiet
Pastellkritor. Lånad bild. Hoppas det går bra.
pennvässare = Pryl för att vässa blyertspennor som satt på lärarens kateder
pingisbord = För spel av bordtennis som fanns i högstadiet, på skolgården och gymnastiken.
plugg, plugget = skola
plugghäst = en som studerar för mycket i skolan. Nedsättande uttryck.
projektor = apparat med vilken man visar diabilder eller film på en duk till exempel
i hemmet eller i skolan
prya = Att genomföra praktisk yrkesorientering, prao, yrkespraktik för elever i skolans högstadium. Man kunde till exempel arbeta i en kiosk under en vecka.
pryo = praktisk yrkesorientering, prao, yrkespraktik för elever i skolans högstadium.
Man kunde till exempel arbeta i en kiosk under en vecka.
radergummi = suddigummi
rasp = ett slags grov fil som användes i träslöjden i skolan
rast = paus och vila mellan lektioner i skolan. I lågstadiet och mellanstadiet fick man
oftast tillbringa den utomhus. I högstadiet kunde man vara inne.
realskola = förr ett mellanstadium mellan folkskolan och gymnasiet
redskap = redskap som användes i gymnastiken
rektor = Titel för den högsta administrativa och pedagogiska ledaren för en utbildningsanstalt, till exempel en skola, förskola eller ett universitet.
religion = lektion med religionsundervisning i skolan
religionslärare = Lärare i ämnet religion
roliga timman = en lektionstimma i skolan ägnad åt blandade roliga saker som
inte ingick i de övriga ämnena. En av mina klasskamrater demonstrerade hur man gjorde en indiansko.
rubank = verktyg i i träslöjden i skolan
rundpingis = Flera personer springer runt pingisbordet och slår varsitt slag.
Vanligt att man spelade på rasten eller i gymnastiken.
rökruta = speciell plats eller rum där skolelever tillåts röka
samhällskunskap = lektion med samhällsorienterande ämnen i skolan
samhällskunskaplärare = Lärare i ämnet samhällskunskap
Samhällsvetenskaplig linje = tidigare treårig linje i gymnasieskolan. Man kunde
matte, naturkunskap, konst, musik och ha gymnastik.
samlingspärm = En platt pärm i vilken samlade papper av olik slag
schema = lista med lektioner i tidsordning, timplan i skola
simskola = lära sig simma i bassäng. Lärarinnan hade en metallstång med ögla.
Man kunde gå i simskola i omkring fjärde klass.
skobba = skolka skolan
skolavslutning = läsårets slut i en skola. Man kunde få betyg och göra ett besök i
kyrkan och sjunga Den blomstertid nu kommer.
skolbarack = enkel träbyggnad till för skolundervisning
skolbibliotek = ett bibliotek i en skola
skoldans = en frivillig tillställning som arrangeras på fritiden för skolans elever
skolelev = elev som går i skolan
skolgång = det att gå i skolan
skolka = att vara borta från skolan utan tillstånd
Skollim = ett lim från tillverkaren Casco som var avsett att använda i skolan
skolmåltidslista = lista med skolmåltider under en vecka som presenterades i
Göteborgs-Posten
skolorgel = musikinstrument som fanns i skolorna från 1800-talet fram till 1970-talet
skolresa = en lite längre utflykt en skolklass med lärare genomför
skolsuddigummi = suddigummi man fick i skolan
Skolsuddigummi
skoltidning = lokal tidning för en skola
skoltimma = en lektion i skolan
skoltrött = vara trött på skolan
skol-TV = TV-program som gjordes och sändes för skolbarn på 1970-talet i
Sveriges radio-TV. Klotet var ett program som sändes. Hela klassen kunde gå
ifrån klassrummet och sätta sig och titta på TV en stund.
skolvärd = person med uppgift att ta hand om eleverna i en skola utanför lektionstid
Skrivab = en linjal som användes i skolan
skrivstil = att binda ihop bokstäverna i orden när man skriver för hand
skubba = skolka, att vara borta från skolan utan tillstånd
skummjölk = Mjölk som serverades i bamba. Man tog en vit plastmugg, gick till mjölkbehållaren och tryckte muggen mot en metallgrej så rann mjölken ner i muggen genom en vit slang. Skummjölk var det vanligaste man drack till maten i bamba. Ibland var det juice.
skåp = ett skåp till böcker och annat man hade i skolans högstadium
slagträ = brännbollsträt i brännbollen i skolan. Man slog bollar med det och
det fanns två olika typer av slagträ. Ett platt och ett runt. Det platta var enklare
att träffa med och var för såna som var lite sämre.
småskolelärare = lärare i småskolan. Småskolan var klasserna 1-2 i folkskolan
1858-1972. Småskola började ersättas av lågstadium vid införandet av
enhetsskola från 1949.
småskolelärarinna = lärarinna i småskolan. Småskolan var klasserna 1-2 i
folkskolan 1858-1972. Småskola började ersättas av lågstadium vid
införandet av enhetsskola från 1949.
Smällebär = Vita bär som växte på buskar vid skolan. Dom smällde när
man trampade på dom. Vi lekte krig med såna också.
Sommarmorgon = Ett årligt återkommande barnprogram som Sveriges Television
sände under skolornas sommarlov klockan 9 måndag-fredag 1978-1987
sommarlov = Ett skollov som infaller då det land de berörda skolorna ligger i har sommar. Sommarlovet är det i Sverige längsta lovet, följt av jullovet och ett antal veckolånga lov.
sportlov = ett veckolångt lov i skolan som infaller i februari eller mars
sticka = aktivitet i syslöjden i skolan
stiftpenna = penna som man skrev med i högstadiet. Ballograf var ett märke.
Stiga = Märke på bordtennisbord, pingisbord som fanns i högstadiet, på skolgården och gymnastiken.
stoppur = ett tidtagningsur som gymnastikläraren hade vid löpning på
60-metersbanan i skolan och den längre banan i skogen
stretcha = En aktivitet i gymnastiken.
studiedag = dag då skolelever fick ledigt för att lärarna skulle studera
studierektor = En äldre benämning på biträdande rektor som inte används inte längre i Sveriges grundskolor och gymnasieskolor.
suddigummi = radergummi
svarta tavlan = skrivtavlan i skolan
svenska = lektion med svenskundervisning i skolan
svenskabok = Skolbok i ämnet svenska
svenskalärare = Lärare i ämnet svenska
syo = konsulent för studie- och yrkesvägledning i skolan
syokonsulent = konsulent för studie- och yrkesvägledning i skolan
syslöjd = lektion då man lär sig sy, sticka, virka med mera
syslöjdsfröken = en lärarinna i syslöjd
särskild engelska = skolämne med svårare engelska som fanns i högstadiet på 1970-talet
särskild matte = skolämne med svårare matte som fanns i högstadiet på 1970-talet
särskild tyska = skolämne med svårare tyska som fanns i högstadiet på 1970-talet
särskola = skola för psykiskt utvecklingsstörda
söndagsskola = religiös undervisning
tavelsudd = Ett verktyg för att sudda ut text på en skrivtavla. Till exempel
svarta tavlan i en skolsal. Den kan var gjord av pressad filt.
teckningslärare = Lärare i ämnet teckning
termin = del av läsår i skolan. Hösttermin respektive vårtermin.
Terminsnytt = En skoltidning som fanns på 1970- och 1980-talet och kanske längre.
Skoltidningen Terminsnytt nummer 2 1981
terminsstart = första dagen på en termin i skolan
terrängbana = löpningbana i anslutning till skolan där eleverna löpte under gymnastiktimmen
tillsynslärare = lärare i grundskolan med ansvar för ordning, anskaffning av material och dylikt
timma = en lektion i skolan, skoltimma, lektionstimma
tjockleken = avsnitt av en planka som man skulle hyvla i träslöjden
trea = betyget 3. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
Treans religionskunskap = en skolbok i religion som fanns på 1970-talet
Tredje boken = en skolbok i svenska som fanns på 1970-talet
Tredje boken. Läsebok i årskurs 3. Använd 1975-1976.
tredjekladdare = nedlåtande benämning på elev som går i tredje klass i grundskolan
träslöjd = lektion med slöjdundervisning i skolan
Skåp i träslöjden
tvåa = betyget 2. Betygsskalan 1-5 användes i grundskolan under åren 1962-1994,
och 5 gavs till de med störst kunskaper i ämnet.
tyska = lektion med tyskaundervisning i skolan
tyskalärare = Lärare i ämnet tyska
uppehållsrum = Ett rum i högstadiet där eleverna kunde vara
på rasterna. Spela kort och lyssna på musik till exempel.
Soffor och bord finns ofta i rummet.
Vad var det jag läste? = en skolbok i läsning som fanns i början av 1970-talet
vaktmästare = En vaktmästare som hade hand om diverse sysslor inom skolan.
vaxkrita = kritor som man ritade med i låg- och mellanstadiet. Crayola var ett märke.
vikarie = Lärare som vikarierar för den ordinarie läraren.
virka = aktivitet i syslöjden i skolan
Vi äta ni laga = Viskan, Ätran, Nissan, Lagan. Uttryck från skolan för att minnas åar.
vårtermin = En del av ett läsår
öva skrivning = att träna på att skriva för hand i skolan
Till vissa lekar kunde man pala till exempel ramsan "Ole dole doff" och ibland skulle man välja lagmedlemmar och då ville man gärna vara ettaväljare / försteväljare för att få den bästa i sitt lag.
Vissa av dom här lekarna har officiella namn som till exempel brännboll och vissa är såna man lekte och hade ett uttryck för som till exempel leka med bilar.
Listan är inte komplett utan det finns fler lekar och det kanske blir fler i listan sen.
Almanacka = ett program som jag gjorde själv med Amos.
Den innehöll en evighetsalmanacka, åldersberäknare, soltider, historia per årtal.
Amiga = En hemdator som lanserades av Commodore 1985. 1987 kom
Amiga 500. Amiga var några av de mest populära hemdatorerna under
andra halvan av 1980-talet och första halvan av 1990-talet. Den hade
tangentbord som själva datorn fanns i, bildskärm och mus. Om man ville
kunde man koppla till en extern diskettstation och en hårddisk. Och använda
en vanlig TV som bildskärm med hjälp av en adapter.
Amiga 500 - Så nära verkligheten du kan komma = en reklamslogan
Amigademo = ett program främst under 1990-talet som
var ett slags uppvisning i kunnande och som innehöll avancerad musik,
text och grafik i olika former. Demos kunde spridas privat via disketter
eller visas upp på datorsammankomster till exempel.
AmigaDOS = Den delen av AmigaOS på en Amiga 500 som har hand om
lagringsrelaterade systemanrop, exempelvis för att öppna och läsa innehåll i en fil.
Amigamusik = musik som spelades av från Amigan, som fanns som fil
till musikprogram, eller i spel och demos
Amiganoid = Ett spel från 1993
Amos = ett program som fanns på 1990-talet och som man kunde göra egna
program med i språket basic
Amos compiler = ett tillbehör till programmet Amos som
fanns på 1990-talet. Med compilern kunde man konvertera programmen
så att dom startade upp direkt från en diskett istället för att startas via Amos.
Arkanoid = ett spel
Arkanoid II = ett spel
Arte = en demo gjord av Sanity 1993
Atomix = Ett spel från 1990
Baal = Ett spel från 1988
Blitzbasic II = ett program
Coma = ett eget namn på en demo på 1990-talet
Concentrate = ett spel
copyparty = Större sammankomst av hackare och grupper som använde datorn Amiga.
Datormagazin = en datortidning som 1985-1995 handlade om främst om
Commodore 64, 128 och Amiga. Den utges fortfarande.
Deluxe paint = ett program som användes till att skapa
och redigera bilder med
Demo = troligen ett eget namn på en demo gjord av
Reflect på 1990-talet
demoparty = Större sammankomst av hackare och grupper som använde datorn Amiga.
Desert dream = en demo gjord av Kefrens 1993
DF0 = Intern diskettstation till datorn Amiga. Även kallad floppy drive.
DF1 = Extern diskettstation till datorn Amiga.
Dir IQ = ett program som jag gjorde själv med Amos. Det var ett direktoryprogram som listade innehållet på disketter.
diskett = en böjlig magnetisk skiva i ett plastfodral till för lagring av filer på datorer.
5 1/4-disketter användes av Commodores diskettstationer 1540 och 1541. De
hade storleken 180 KB. Amigadisketter hade storleken 720 KB - 1 MB.
diskettstation = extern del till datorer som man använder disketter i. Fanns till
Amigan bland annat.
Diskmaster = ett program som hanterade bilder
Dungeon master = Ett spel från 1987
Empire soccer = ett spel
Enigma = en demo gjord av Phenomena 1991
fireknapp = En knapp på joystickar till bland annat datorerna Commodore 64 (C64)
och Amiga som användes till spel där man sköt mot saker till exempel
floppy disk = diskett. En böjlig magnetisk skiva i ett plastfodral till för att lagra filer
på datorer. Disketter till C64 hade storleken 5 1/4 tum med plats för 180 KB och
Amigans hade storleken 3 ½ tum med plats för 720 KB - 1 MB.
Galaga = ett spel
Get_it = ett spel
Glosor = ett program som jag gjorde själv med Amos
Guru meditation = När operativsystemet på en Amigadator råkar ut för ett så
allvarligt fel att det väljer att stoppa sig självt. När ett sådant fel inträffar visas
ett meddelande som kallas guru meditation överst på skärmen i röd text på
svart botten med en blinkande röd ram runt texten. Texten innehåller information
om orsaken till felet.
Hardwire = en demo gjord av Crionics & The Silents 1991
hemdator = en dator man använde för hemmabruk främst till spel och hobby.
Uttrycket hörde mest hemma på 1980-talet och vanliga datorer var VIC 20,
ZX Spectrum, Commodore 64, Amiga och Atari ST.
Hemdatornytt = en tidskrift om hemdatorer som utgavs från 1986 till 1994.
Den handlade såväl om Amiga, Atari och C64, som Mac, PC, ZX Spectrum och
MSX.
IK+ = ett spel
Imagine = ett program som användes till 3D-modellering och ray-tracing
interlaced = högupplösning där varannan rad skrevs
ut hela tiden så att det darrade
International karate+ = ett spel
intro = Inledande presentation av ett spel eller annan mjukvara.
joystick = en styrspak som användes till datorerna C64 och Amiga bland annat.
Man kunde styra olika figurers rörelser åt olika håll på skärmen och trycka med
knapparna för att avfyra eller välja saker till exempel. Wico var ett märke på joystickar.
När man spelade vissa spel använde man knappen så väldigt mycket att man
slet ut den.
Kalender = ett program som jag gjorde själv med Amos
Kickstart = Startprogram som kör igång Amigas operativsystem.
Lemmings = ett spel
Melon = ett eget namn på en demo på 1990-talet
Monopol = ett spel
Noisetracker = ett program som man gjorde musik med
Opus = ett program som användes till att kopiera filer med
Ordbehandling = ett program som jag gjorde själv med Amos
Othello = ett spel
Pinball dreams = Ett spel från 1992
Pinball fantasies = ett spel från 1992
Pinball wizard = ett spel
Poing = ett spel från 1992
Pong = ett spel
Prime mover = ett spel
Protracker = ett program som man gjorde musik med
raytracing = Metod vid rendering av 3D-objekt på datorn Amiga 500 för att få
fotorealistiska bilder och innebär att man beräknar hur ljusstrålar sprids och
reflekteras.
RF-modulator = Ett tillbehör som användes till att koppla ihop datorn med TV:n.
sampling = Inspelade digitala ljudklipp som datorn kan spela upp
igen i valfri tonhöjd, längd och melodi. Användes till musikprogram på datorn.
Sim city = ett spel
Silents DK = ett eget namn på en demo på 1990-talet
Snooker = ett spel
Space = en demo på 1990-talet
Speedball = ett spel
sprite = ett grafiskt objekt i begränsad storlek på C64 och Amiga som hanterades
separat från bakgrunden och kunde vara väldigt snabbt. Hanterandet skedde med
hjälp av hårdvara.
Supersonic = Ett program som man gjorde musik med. Det var en bekant som skrev
programmet. Det liknade Noisetracker och Protracker väldigt mycket.
Supersonic pro = ett program som man gjorde musik med
Tetris = ett spel
Tiles = ett spel
Tintin on the moon = ett spel
Trex warrior = ett spel
Twintris = ett spel
Uridium 2 = ett spel från 1993
vektor = grafik
VideoPoker = ett spel
White lightning = ett program som man kopierade disketter med
Wico = En joystick till datorerna C64 på 1980-talet och Amiga på 1990-talet. Den
hade rött handtag och röd och svart fyrkantig botten. Det fanns en variant med en
röd kula på skaftet med. På skaftet fanns en vit fireknapp, och en röd dito på botten.
Wild Cup = ett spel från 1994
Workbench = Operativsystemet i en Amiga. Till Amiga 500 hette det till exempel Kickstart 1.3.
5¼-disketter = Disketter till datorn Commodore 64. Det rymdes 180 KB på dom.
10 = Exempel på radnummer i Basicprogram på datorn C64 som fanns på
1980-talet. Det kunde vara vilka siffror som helst men 10, 20, 30 var en vanlig
ordning.
1942 = Ett spel till datorn C64 som kom ut 1984
A$ = En variabel i Basicprogram på datorn C64 som fanns på 1980-talet.
Den användes när man ville skapa en möjlighet att skriva in text när programmet
kördes. Till exempel skriva svar på olika frågor som programmet ställde. Man
kunde skriva så här i programmet till exempel: 10 Vad är ditt namn; : Input A$.
ASCII = En lista med grafiska symboler från 0 till 255 på datorn C64 som
fanns på 1980-talet. De kunde användas tillsammans med kommandot
CHR$ för att skriva ut olika tecken och symboler när program kördes.
bandstation = bandspelare till datorn Commodore 64 med vilken man kunde
spara och ladda spel och program
Basic = Ett programspråk som utvecklades 1964 av John Kemeny och
Thomas Kurtz med främsta syfte att vara ett lämpligt språk för nybörjare.
Det fanns på datorerna Altair 8800, VIC 20, Commodore 64, ABC 80
med flera.
Bomb Jack = ett datorspel som släpptes 1984. Det fanns bland annat till C64.
C64 = Commodore 64. En populär hemdator som tillverkades av Commodore
mellan 1982 och 1994. Man kopplade den till en TV, och kunde ha bandstation,
diskettstation och cartridge till. Det fanns mängder av populära spel till datorn.
Den hade 1,02 MHz klockfrekvens och 64 KB minne.
cartridge = ett elektroniskt tillbehör till datorn C64 som fanns på 1980-talet.
Det var ett extraminne eller en speciell hårdvara man tryckte in i en expansionsport
på datorn. Final cartridge var en sådan som gav nya funktioner till datorn.
CHR$ = ett kommando i Basicprogram på datorn C64 som fanns på 1980-talet.
Det användes till att konvertera en siffra mellan 0 och 255 till ett specifikt tecken i
program som kördes. Man kunde skriva så här i programmet till exempel:
10 Print CHR$ (77). Då kunde man se bokstaven M på skärmen.
Commando = ett spel till datorn C64 som kom ut 1985
Commodore 64 = C64. En populär hemdator som tillverkades av Commodore
mellan 1982 och 1994. Man kopplade den till en TV, och kunde ha bandstation,
diskettstation och cartridge till. Det fanns mängder av populära spel till datorn.
Den hade 1,02 MHz klockfrekvens och 64 KB minne.
Commodore 1541 = Diskettstation till Commodore 64. Den läste och skrev
på 5¼-disketter.
Data = ett kommando för att lagra information i ett Basicprogram på datorn
C64 som fanns på 1980-talet. Informationen kunde sedan användas när
programmet kördes. Man kunde skriva till exempel så här i programmet:
10 Data 1, 900, "C64".
Datormagazin = en datortidning som 1985-1995 handlade om främst om
Commodore 64, 128 och Amiga. Den utges fortfarande.
disk drive = en diskettstation till datorn Commodore 64 bland annat.
diskett = en böjlig magnetisk skiva i ett plastfodral till för lagring av filer på datorer.
5 1/4-disketter användes av Commodores diskettstationer 1540 och 1541. De
hade storleken 180 KB. Amigadisketter hade storleken 720 KB - 1 MB.
Druid = ett spel till datorn C64 som kom ut 1986
End = ett kommando i Basicprogram på datorn C64 som fanns på 1980-talet.
Det skrevs in i ett program för att markera att programmet skulle sluta köras där.
Man kunde skriva i programmet så här till exempel: 90 End.
fireknapp = en knapp på joystickar till bland annat datorerna Commodore 64 (C64)
och Amiga som användes till spel där man sköt mot saker till exempel
floppy disk = diskett. En böjlig magnetisk skiva i ett plastfodral till för att lagra filer
på datorer. Disketter till C64 hade storleken 5 1/4 tum med plats för 180 KB och
Amigans hade storleken 3 ½ tum med plats för 720 KB - 1 MB.
Flygande kub = ett program en bekant gjorde på C64 i slutet av 1980-talet
For = ett kommando i Basicprogram på datorn C64 som fanns på 1980-talet. Det
är en del av kommandot For...to...next. Det användes för att skapa loopar när något
skulle upprepas eller skapa en fördröjning i programmet. Man kunde skriva i
programmet så här till exempel: 10 For T = 1 to 30. 20 Print T. 30 Next T. Då
skrevs en sifferserie ut från 1-30 på skärmen när programmet kördes.
Ghosts ´n goblins = ett spel till datorn C64 som kom ut 1985
Gosub = ett kommando på datorn C64 som fanns på 1980-talet. Det användes
tillsammans med kommandot Return för att hoppa till en del av programmet och
sedan återvända. Man kunde skriva i programmet så här till exempel:
10 Print "Hej". 20 Gosub 100. 30 Print CHR$(90). 100 Print "Kalle". 110 Return.
Goto = ett kommando på datorn C64 som fanns på 1980-talet. Det skrevs in i
program för att det skulle hoppa till en specifik plats när det kördes. Man kunde
skriva så här i programmet till exempel: 30 Goto 10.
hemdator = en dator man använde för hemmabruk främst till spel och hobby.
Uttrycket hörde mest hemma på 1980-talet och vanliga datorer var VIC 20,
ZX Spectrum, Commodore 64, Amiga och Atari ST.
Hemdatornytt = en tidskrift om hemdatorer som utgavs från 1986 till 1994.
Den handlade såväl om Amiga, Atari och C64, som Mac, PC, ZX Spectrum och
MSX.
If = ett kommando på datorn C64 som fanns på 1980-talet. Det var en del
av kommandot If...Then och användes för att utföra en specifik åtgärd vid
ett visst värde. Man kunde skriva så här i programmet till exempel:
30 If A = B then print A.
International karate = ett spel till datorn C64 som kom ut 1985
joystick = en styrspak som användes till datorerna C64 och Amiga bland annat.
Man kunde styra olika figurers rörelser åt olika håll på skärmen och trycka med
knapparna för att avfyra eller välja saker till exempel. Wico var ett märke på joystickar.
joysticksdödarspel = spel till C64 med vilka man fick använda joysticken så mycket
att den gick sönder.
Krakout = ett datorspel som kom 1987 bland annat till C64. Man styr en
platta som ska träffa en boll som i sin tur träffar andra plattor. När alla plattor
är borta går spelet vidare till nästa bana. Missar man bollen dör man.
Left$ = ett kommando på datorn C64 som fanns på 1980-talet. Det användes till
att klippa ut vänsterdelar av text. Man kunde skriva så här i programmet till exempel:
10 A$="Åka bil". 20 B$=LEFT$(A$,3): PRINT B$. "Åka" skrevs ut på skärmen.
Light Force = ett spel till datorn C64 som kom ut 1986
List = kommando för att se en lista på programmet som fanns i minnet på datorn
C64 som fanns på 1980-talet. När listan skrivits skrevs Ready ut efteråt och en
vit cursor blinkade.
Load = kommando för att ladda ner ett program från bandstation eller
discdrive på datorn C64 som fanns på 1980-talet. Man skrev Load
"programnamn" och tryckte på return. När laddningen var klar stod det
"ready" med en blinkande vit cursor på skärmen. För att starta programmet
skrev man run och tryckte på return.
Marble madness = ett spel till datorn C64 som kom ut 1984
maskinkod = ett programmeringsspråk på datorn C64 och det språk en
datorprocessor direkt förstår. Bland annat spel till C64 använde sig av maskinkod.
Mid$ = ett kommando på datorn C64 som fanns på 1980-talet. Det användes till att
klippa ut mittdelar av text. Man kunde skriva så här i programmet till exempel:
10 A$="Åka bil i stan". 20 B$=Mid$(A$,5,3): PRINT B$. "bil" skrevs ut på skärmen.
Nemesis = ett spel till datorn C64 som kom ut 1987
New = ett kommando på datorn C64 som fanns på 1980-talet. Det användes i
eller utanför program för att rensa minnet på datorn.
Out Run = ett spel till datorn C64 som kom ut 1986
Paperboy = ett spel till datorn C64 som kom ut 1984
Pitstop = ett spel till datorn C64 som kom ut 1983
poke = ett kommando i programmeringsspråket basic på C64 som ändrade innehållet
i en minnesadress
Press play on tape = Startkommando på bandstationen som hörde till datorn Commodore 64.
Print = kommando för att skriva ut något på skärmen på datorn C64 som fanns på
1980-talet. Man skrev in i kommandot i ett program så här till exempel. 10 Print "text".
radnummer = ett nummer i början av varje rad i ett program på datorn C64 som fanns
på 1980-talet. Siffran var till för att skilja raderna åt. En vanlig sekvens var 10, 20, 30.
Rambo = ett spel till datorn C64 som kom ut 1985
Ready = ett vänteläge på datorn C64 som fanns på 1980-talet. Efter något var klart eller
när datorn startats skrevs texten "Ready" ut på skärmen tillsammans med en blinkande
vit och fyrkantig cursor.
Return = en knapp på datorn C64 som fanns på 1980-talet. Den användes för
radskifte och när saker i program var klara.
Return = ett kommando på datorn C64 som fanns på 1980-talet. Det användes
tillsammans med kommandot Gosub för att hoppa till en del av programmet och
sedan återvända. Man kunde skriva i programmet så här till exempel:
10 Print "Hej". 20 Gosub 100. 30 Print CHR$(90). 100 Print "Kalle". 110 Return.
Right$ = ett kommando på datorn C64 som fanns på 1980-talet. Det användes
till att klippa ut högerdelen av en text. Man kunde skriva så här i programmet till
exempel: 10 A$="Åka bil i stan". 20 B$=Right$(A$,11,4): PRINT B$. "stan"
skrevs ut på skärmen.
Run = kommando för att starta ett program på datorn C64 som fanns på
1980-talet. Man skrev run och tryckte på return.
Run/stop = en knapp på datorn C64 som fanns på 1980-talet som var till för att
stoppa program som kördes.
Save = kommando för att spara en fil på datorn C64 som fanns på 1980-talet.
Man skrev Save "programnamn" och tryckte på return.
SID = Sound Interface Device. Ljudkretsen i en Commodore 64.
Spindizzy = ett spel till datorn C64 som kom ut 1986
Spiral = ett program en bekant gjorde på C64 i slutet av 1980-talet
sprite = ett grafiskt objekt i begränsad storlek på C64 och Amiga som hanterades
separat från bakgrunden och kunde vara väldigt snabbt. Hanterandet skedde med
hjälp av hårdvara.
Spy hunter = att arkadspel som släpptes 1983. Spelaren kör en bil på en bana
sedd uppifrån och ska förstöra så många fiendefordon som möjligt. Det fanns
även på C64.
Street surfer = ett spel till datorn C64 som kom ut 1986
Strip poker = ett spel till datorn C64
Summer games = ett spel till datorn C64 som kom ut 1984
Syntax error = ett felmeddelande på datorn C64 som fanns på 1980-talet.
Det skrevs ut på skärmen med ett frågetecken före så här: ?SYNTAX ERROR
turboladdare = Mjukvara till datorn Commodore 64 som snabbar upp
inladdningen av annan mjukvara, till exempel ett spel.
Wico = en joystick till datorerna C64 på 1980-talet och Amiga på 1990-talet. Den
hade rött handtag och röd och svart fyrkantig botten. Det fanns en variant med en
röd kula på skaftet med. På skaftet fanns en vit fireknapp, och en röd dito på botten.
Winter games = ett spel till datorn C64 som kom ut 1986
Yie ar Kung Fu = ett spel till datorn C64 som kom ut 1984
En del Göteborgsord som man använde själv eller hörde andra använda förr.
abrovinch = provisorisk lösning bala = dricka mycket. Han balade i sig en hel flaska. bamba = skolbespisning, barnbespisning bambatant = mattant i skolbespisning barkis = ett långt, vitt, osötat bröd med vallmofrö på ytan bella = titta, kolla. Bella in den där hojen.
bonk = stryk. Han ska få bonk. bröta = föra oväsen, stöka. Väldigt vad han brötar. byssja = stuga. En fin liten byssja. by west = vara förlorad, vara bakom, under isen, borta. Han är helt by west. böla = gråta högljutt, storgråta, lipa. Sluta böla nu. böna = flickvän, tjej som man sällskapar med. Är det där din böna? bördig = hygglig, snäll, schysst, bussig. Vad bördig han var. bös = smuts, smulor, damm, skräp bös = människor. Det var massa bös.
dabba sig = bära sig dumt åt, begå ett misstag, göra bort sig, göra fel
decka = kolla, titta. Decka in den där hojen. decka ner sig = förfalla. Han har deckat ner sig totalt. dingpanna = dumskalle, idiot. Från 80-talet. Sicken dingpanna. dratta = ramla. Jag halkade och drattade på ändan. drufs = drummel. Du din drufs!
dynga = kasta
dynga iväg = kasta iväg dö = du. Dö kan du ge mig saltet? döna = skjuta hårt i fotboll. Han dönade på ett skott som gick in vid stolpen. döna = föra oväsen, dundra, dåna. Väldigt vad det dönade där. exter = dumma påhitt. Vad är det här för exter? falit = fasligt, mycket. Det är falit dyrt. farligt = fasligt, mycket. Det är farligt dyrt.
femfemma = konstig eller dum person. En riktig femfemma den där. Femmanbarn = ungdomar som hängde jämt i Femmanhuset i Göteborg på 1980-talet. feppla = fumla. Jag är lite fepplig idag. fjälla = fästmö, tjej flabba = skratta, garva. Vad flabbar du åt? flane = störande person, idiot, korkskalle. Sicken flane. flö = flytta. Flö daj. flö daj = flytta på dig fuskit = orättvist. Det är fuskit att han får mera.
få araben = få dåndimpen, bli mycket förvånad. Jag tror jag får araben. få raschan = få ett spel. Jag får raschan alltså. ge daj = ge dig, sluta nu. gegga = lervälling. Vilken gegga! gigga = spotta. Han giggade på gatan. gira = gnida in snö i någons ansikte. Uttalas med hårt g.
glana = titta, kolla. Va står du där och glanar för? go = knäpp, dum i huvet. E du go eller? goa = trevliga, fryntliga, gemytliga. Goa gubbar.
gneten = snål. Var inte se gneten. gnubba = gnida. Man får gnubba rejält för att få den ren. gömme = kurragömma. Leka gömme. görbra = väldigt bra. Det var görbra. görfräckt = väldigt bra. Det var görfräckt. görtråkit = väldigt tråkigt. Det var la görtråkigt. görmycket = väldigt mycket. Jag vill ha görmycket godis sen. göra = gnida, trycka, vrida. Uttalas med hårt g. harrena = herre gud, oj då. Å harrena då! himla = väldigt. En himla kul föreställning. hysta = kasta. Hon hystade bollen flera meter. hånka = åka snålskjuts, till exempel bak på en spårvagn. Hånka på vagnen.
itte = inte
jåggens = väldigt, extraordinärt, jävligt killa = kittla. Nej killa mig inte! kirra = ordna, fixa. Kan du kirra den här punkan? knata = springa, lubba. Han knatade på som fanken. knickedick = dummer, flane, konstig typ, idiot. Den där knickedicken. knö = trängas. Fy fasen va folk knör. knökat = fullt, överfullt, knökfullt. Här var det knökat minsann. kokobello = dum i huvet, knäpp. Han är helt kokobello. konkarongen = hela högen, alltihop. Jag tog med hela konkarongen. kuta = springa, lubba. Han kutade iväg. käckt = bra, positivt. De va la käckt. köttgrotta = köttfärslimpa. Idag var det köttgrotta i bamba. kötthuvud = dumhuvud, korkskalle. Jävla kötthuvud! la = väl. Det gjorde jag la.
loska = spott lubba = springa, kuta. Han lubbade snabbt som sjutton. lunta = tända eld på torrt gräs. Det händer att småpojkar luntar. långaven = långsint. Var inte så långaven. läska = fresta, locka. Sluta läska! lösa = vara långsam, gå långsamt, röra sig långsamt. Vad lösig han är.
lösig = långsam. Han är så lösig. lö = könshår måckel = avundsvärd person. Måckel som fick en sån stor glass. måcklig = avundsvärd. Måckliga dig.
nada = inget. Jag fattar nada av det där. natta = kasst, värdelöst, hopplöst. Det är rena natta när bussen aldrig kommer. nitti = fart. Han låg i en jävla nitti. page = dum i huvet, knäpp. Från 80-talet. Osäker på stavningen av ordet. paja = gå sönder. TV:n har pajat idag. pajsare = löjlig eller orginell manlig person. Han är en riktig pajsare. pala = säga en ramsa och peka på en person i tur och ordning när man väljer vem som ska vara i en lek plyte = ansikte. Han fick den rätt i plytet. potekulor = kulor som används när man spelar racka ner = tala illa om någon, baktal. Han rackar alltid ner på folk. raschan = få ett spel, bli tokig. Jag får raschan nu alltså. rundstycke = småfranska, litet runt vitt matbröd. Ett rundstycke med smör och ost. räpa = ragata. Den där räpan. sjapp = kiosk. När stänger dom sjappet? skitgott = väldigt gott, jättegott. Det här var skitgott. skitmycket = väldigt mycket. Det var skitmycket folk på stadion.
skångra = skaka, skramla, föra oväsen. Väldigt vad det skångrar. sköj = roligt, skoj. Nu hade vi sköj dö. sneseglare = skällsord, nedlåtande uttryck om en person. En jäkla sneseglare. snullet = snopet. Det var snullet. snuppla = snubbla. Oj jag råkade snuppla. svale = Utrymme utanför ytterdörrarna i ett flerfamiljshus där hiss och trappor finns. Cykeln står i svalen. talle = litet barn, liten kille. En liten talle. tapp = bensinmack, bensinstation, mack. Jag åker till tappen och tankar.
tappad = dum, korkad, bombad, bäng, bakom flötet tetig = konstig, märklig. Det var en tetig tanta. tjacka = sälja. Han ska tjacka sin bil. tjafs = utsvängda ben på byxor. Det var stora tjafs på dom där brallerna. tjalla = skvallra. Han tjallade mamma. tjomme = konstig kille, udda kille. Vad är det för en tjomme? tjompa = trampa i pöl, dike med mera av misstag och bli blöt om fötterna. Hon tjompade i pölen. tjotta = kasta, slänga iväg. Tjotta hit bollen nu. tjotahejti = långt bort. Han kan dra åt tjotahejti. tjöta = prata, tjata, smågräla, prata på ett tröttsamt sätt. Vad tjötig hon är. tyka sig = vara framfusig, vara påflugen. Han tyka sig. tyken = uppkäftig, otrevlig. Var inte så tyken.
vröla = skrika väck = borta i huvudet, alldeles väck, bakom flötet. Han är ju helt väck.
å harrena då = oj då, herre gud åpen = glupsk, girig. Hon var riktigt åpen. änna = liksom, nästan. Det är änna dags att dom slutar nu. öh = ursäkta mig, dö, hallå. Grymtande tilltalsord. Öh, kan du skicka ketchupen?
