Bildserie för undervisning i samhällsorientering från Pogo Pedagog 1967. Hur levde man i familjerna vid förra sekelskiftet? Hur bodde man? Hur såg det ut i rummen och köken? Hur var det att vara gammal? Hur var det att vara fattig och rik?

Ett hem på 1930-talet

Så här kunde ett hem se ut i Mölndalstrakten för cirka 80 år sen. Bilderna är från 2016.

 Fönstret.

 In genom ytterdörren till den lilla hallen. Eller tambur som det kallades förr. 

 Köket med vedspis, trasmatta, stol, soffa, väggbonad och annat.

 Köksbordet vid fönstret.

 Taklampa.

 Vedspis. Den introducerades vid 1800-talets mitt och revolutionerade matlagningen i hemmen. Den värmde bättre och använde betydligt mindre mängd ved än de öppna eldstäderna, dessutom samlades röken bättre i skorstenarna. En nackdel var att den öppna eldstadens ljus försvann, därför följde snart också lampor i vedspisens spår, som fotogenlampan. I Sverige tillverkades vedspisar vid flera järnbruk. En vedspis är ofta utförd i materialet järn (gjutjärn) och kallas därför ibland järnspis. Den ger förutom värme för matlagning och bak även varme för uppvärmning av bostad, framför allt kök. På 1920-talet utvecklades den första elspisen i Sverige, men det dröjde tydligen innan alla hade det.

 Hylla med kaffeburk och annat.

 Kläder som hänger på tork ovanför vedspisen.

 Husgeråden från Kockums var väldigt vanliga vid den här tiden. Det kunde vara allt från muggar och fat till hinkar och kannor med en rad olika färgkombinationer. Ofta utformades kärlen med en dominerande färgyta i vitt, crème, rött eller gult med en avvikande dekorativ rand längs kärlets kant eller lock.

 Hylla med burkar och flaskor av olika slag.

 Hattar, jackor och hylla med husgeråd. 

 Vardagsrummet med bord, soffa, gardiner och annat. Tidigare kallades det finrummet men under funktionalismen på 1920- och 1930-talet ersattes finrummen i de flesta bostäder av vardagsrum.

 I samma rum finner vi säng, garderob och tavla. Var och hur folk sov blev en viktig fråga i 1930-talets intensiva debatt om trångboddhet. Svensk bostadsstandard var då alarmerande låg, sämst i Europa. Många saknade egen sovplats och de sängar som användes var för korta, för smala och utslitna. En uppsjö av olika kombinationsmöbler som flyttades runt, vecklades ut på kvällen och fälldes ihop på morgonen var det allra vanligaste hos det stora flertalet. Tanken på ett rum enbart för sömn och vila väcktes. Först efter andra världskrigets slut byggdes bostäderna med så många rum att funktionalismens idéer om särskilda sovrum kunde genomföras. På 1950-talet kunde allt fler planera för ett riktigt sovrum med bekväma sängar. Då fick också många barn och ungdomar egna rum.

Kakelugn, bord och fönster. På 1700-talet effektiviserades kakelugnarna och blev i Sverige under 1800-talet och 1900-talets början den viktigaste värmekällan för bostäder och liknande utrymmen. Från början var det endast de rikaste som hade råd, men med urbaniseringen bredde uppvärmning med kakelugn ut sig. Kakelugnarna betydelse minskade i tiden efter första världskriget, i takt med centralvärmesystemens utbyggnad. Många kakelugnar revs ut.

Ett hem på 1950-talet

Så här kunde ett svenskt hem se ut på 1950-talet. Det är en vaktmästarbostad i nuvarande Vänersborgs museum. Denna bostad hyste fyra familjer fram till 1961 och är inredd i 1950-talsstil. En vaktmästare på den tiden kunde ägna sig åt dagligt underhåll, tillsyn, biljettförsäljning, visningar, städning med mera. Och när tiden inte räckte till kunde barnen och hustrun få hjälpa till. Uppvärmningen av bostaden skedde med hjälp av kol, koks och ved och det krävdes tillsyn dygnet runt. Bilderna togs 2007 och museet är väl värt ett besök.

Det finns ingen TV eller dator utan då lyssnade man på radio för att få nyheter, väderleksrapporter och underhållning. Radion och radiogrammofonen var den självklara medelpunkten i många svenska vardagsrum under 1940- och 1950-talen. På 1950-talet samlade program som Karusellen, Snurran och Frukostklubben stora lyssnarskaror. Karusellen är nog det populäraste programmet i svensk ljudradios historia. Barnen blev också en stor lyssnargrupp och stiftade bekantskap med Pelle Svanslös, Pippi Långstrump och Ture Sventon bland annat.

Här kan man lyssna på radiosändningar från förr:

Inför landskampen Sverige-Ungern i fotboll 1943. Sven Jerring rapporterar. 

Karusellen från 1951.     

Gumman som blev liten som en tesked från 1956. 

Ett par äldre kokböcker

Modern bakning - Handbok i bakpulverbak från 1940. Här fanns recept på smörgåsbröd, matbröd med potatis, kaffebröd, muffins, skorpor, käx och mjuka kakor. Käx är alltså en äldre stavning på kex. Matbröden var fyrkanter, smörbröd, runda hålkakor och runda bullar för att nämna några exempel.

Kokbok för skola och hem. Utgiven av Gumperts förlag 1950. Väl använd under många år, och lite vattenskadad som synes. Här fanns många recept på bröd, soppor, växträtter, äggrätter, fiskrätter, kötträtter, såser, välling, gröt och efterrätter. Några recept var på köttbullar, stekt köttfärs, mald biff, kåldolmar och stekt fläsk. Även artiklar om näringslära, heminredning, klädvård, ekonomi och hygien förekom. Bild 1 av 3.

Baksidan av Kokbok för skola och hem. Utgiven av Gumperts förlag 1950. Med en bild av hur ett hem kunde se ut på den här tiden. Nedan kan man se den något förstorad. Bild 2 av 3.

Kokbok för skola och hem. Bild 3 av 3.