Godisklubba som fanns på 70-talet

Jag kallade dom kinasnusklubbor och vet inte om dom har ett annat namn. Den här klubban köptes i Pressbyrån på Hjalmar Brantingsplatsen i Göteborg 2015. 

                  

                 

Ministaden i Timmele

Ministaden är uppbyggda modeller av hus som fanns förr i Timmele. Här är först en översikt hur det ser ut, sedan beskrivs husen i del 1-10.

Bilderna är från 16 juli 2010.

1.

Sanden 

Denna stuga tillhörde Klockaregården med Josef Gustavsson som bosättare. På 1920- och 1930-talet bodde här slöjdlärarinnan Anna Kallin här (som gick under namnet "stöppenåla" i barnamun). Senare bodde här "Hulda och Anna på Sanden".

Sandlid 

Stuga på Skogsgårdens mark. Vem som bodde här 1880 är okänt.

Lilla Smedshult 

Kallades även Wallins stuga efter Axel Edvard Wallin, som var kopparslagare.

Stora Smedshult 

Har även kallats Källströmska undantaget efter smeden Källström. Han hyrde smedjan i den röda byggnaden på andra sidan landsvägen. När Källström senare flyttade till torpet Rönnhultet under Prästgården så kom detta torp att även kallas Källströms Lycka.

Backstuga Smedshult 

Denna stuga omnämns i lantmätarens beskrivning som "Lundinskans hus, mycket litet". Här bodde Anna Larsdotter, där hon dog 1896. Hon var änka efter Johan Lundin, som varit torpare på Nolhagen under Frälsegården.

2.

Klockaregården 1/2 mantal 

Ägare Svante Herman Molander Svante Herman Molander, son till Carl Molander och broder till N.A. Molander, köpte Klockaregården 1876. Vid sidan av lantbruket drev han garveri, som han startat 1871. En tidigare ägare till Klockaregården var Olof Peter Rylander 1839 - 1867. Denne ägde också Brostorp, dit han flyttat 1850. En speciell byggnad på gården är det vithalkade uthuset som byggts med en särskild gjutteknik. Sådana hus kallades även "Boråshus", eftersom en byggmästare från Borås lanserat tekniken. Flera byggnader i byn och i grannbyar har byggts med denna teknik. Längst i söder på Klockaregårdens tomt fanns en smedja, som hyrdes av smeden boende i Smedshult.

3.

Gestgifveriet 

Gästgivare Niklas August Molander Gästgiveri har funnits här länge, åtminstone sedan början av 1600-talet. Den nuvarande byggnaden uppfördes på 1790-talet, då den ersatte en gammal. Kända gästgivare har varit Erik Andersson Timan, Jonas Wingborg och David Andersson. Carl Molander tog över 1837 och därefter hans son Niklas August.

Affären 

Troligen har även denna byggnad fungerat som gästgiveri och före den nuvarande gästgiveribyggnaden. Byggnadens ålder är okänd. Här bedrevs speceri- och diversehandel till 1909. Åren 1880 -1896 var Anna Kristina Johansdotter "affärsidkerska". Hon flyttade sedan till Sandlid under Skogsgården. Nästa innehavare var Karl Salomon Andren till 1909. Affärsrörelsen köptes då av Gustaf Molander, som flyttade över den till gästgiveribyggnaden. "Affären" revs 1909.


Tingshuset/ Skolhuset 

I Timmele by fanns tidigare den fasta tingsplatsen för Redvägs Härad. Orsaker var gästgiveriet och knutpunkten för viktiga huvudvägar. Tingshuset uppfördes år 1641 av gästgivaren (och "tingshållaren") Erik Timan och det revs 1893. Enligt en beskrivning från 1843 var själva tingssalen 14 alnar lång och 13 alnar bred. Häradshäktet låg 22 alnar nordväst om tingshuset. Öster om tingshuset fanns det en byggnad med vagnbod och stall. Troligen är det denna byggnad som blev vagnbod på Frälsegården 3/16 mantal.

4.

Skogsgården eller Gästgivaregården, 1 1/4 mantal 

Ägare Niklas August Molander Gårdens namn har växlat genom åren. Den har tidvis hetat Gästgivaregården och oftast bestått av två gårdar eller brukningsdelar. En tidigare ägare, Erik Andersson Timan, flyttade på 1600-talet gården upp mot skogen, och då fick den namnet Skogsgården. Den ena brukningsdelen fick någon gång under 1800-talet sin nuvarande placering på det så kallade Staberget. När Nicolaus August Molander byggde om husen på Skogsgården döpte han den till Staberg. Skogsgården befriades från skyldighet att delta i laga skiftet. Gårdens marker var nämligen väl samlade genom enskiftet.

N. A. var även gästgivare, han drev ett brännvinsbränneri på Staberg och han var också under en tid ledamot av riksdagen. 1880 ägde N.A. Molander båda brukningsdelarna på Skogsgården och från 1881 även Frälsegården 1/16 mtl, som han då brukade tillsammans med Skogsgården. Vid slutet av 1890-talet har en del i sydväst avstyckats till en ny gård som fick namnet Nygården. En annan avstyckning är Skogskvarn (Timmele Kvarn).

5.

Frälsegården, 3/16 mantal 

Ägare skollärare Gustav Engberg Ar 1865 köpte Engberg gården av Anders Larsson i Brogården. Redan på 1870-talet, alltså före laga-skiftesförrättningen, flyttade Engberg ut gården till sin nuvarande plats. Troligen var det för att Engberg då kunde välja ett bra läge för sin gård. Han befarade också att gården annars skulle läggas långt norrut på byns mark.

Huvudbyggnaden har tidigare stått i Gunnestorp, där Engberg köpte huset och flyttade det. Vagnboden/stallet flyttades från sitt gamla läge i byn, troligen vid tingshuset. Utförandet med "skonke" är numera ovanligt. Den första lagården i nuvarande Frälsegården brann ner år den 29 december 1881. Gårdens torpare misstänktes för att ha tänt på men blev aldrig dömd. Engberg byggde ny lagård (som i minibyn). Fähuset i den har byggts med gjutteknik.

6.

Prästgården 3/4 mantal 

Ägare Ulricehamns pastorat Arrendator Olof Petter Rylander. Prästgården i Timmelhed har varit löneboställe för kyrkoherden i pastoratet. Vid tiden för laga skifte hade dock Kyrkoherde G. A. Sundborg, född 1794 i Skåne, i flera år varit bosatt i Ulricehamn. Huvudbyggnaden var då uthyrd till olika "fina" familjer och lantbruket var på 1880-talet utarrenderat till O.P. Rylander på Brostorp. Dennes drängar och pigor bodde då troligen i den röda stugan. Både ägare och arrendator motsatte sig deltagande i skifte med undantag för "något mindre egoutbyte". Gårdens marker var redan väl samlade genom enskiftet.

Huvudbyggnaden är uppförd under första hälften av 1800-talet på samma plats som tidigare byggnader. Vid grävning för källare på 1950-talet hittades en del kol, som kan stamma från danskarnas hämningar. År 1566 brände de även staden Bogesund. Ladugården revs 1960 efter att en ny uppförts närmare Nörevägen. Den gamla fick ge plats för Färgeriets expansion. Den lilla röda stugan har tidigare varit bostad för Prästgårdens arrendator och senare också samlingslokal.

7.

Garveri 

Det ar okänt hur länge det pågått garveriverksamhet i Timmele och garveribyggnadens ålder är okänd. Det har dock funnits mer än en garveribyggnad i backen ner mot Ätran. Flera personer har under 1800-tak angetts som ägare. År 1880 var det till exempel Svante Herman Molande som drev garveri och senare hans brorson Gustaf Molander.

8.

Kyrkan 

Den äldsta (mittre) delen av Timmele Kyrka är från 1100-talet. Efter att Bjättlunda och en del av Vångs socken lagts samman med Timmele på 1550-talet byggdes kyrkan till västerut. Denna del har ofta benämnts bakkyrkan. Vid en ombyggnad år 1798 revs det gamla koret med sitt valv och halvcirkelformade korabsid och då kom det nuvarande koret till. Gavelfönstren sattes in vid denna ombyggnad.


Klockstapeln 

1880-talets klockstapel var till utseendet lik den nuvarande men mindre till storleken. Den hade troligen byggts år 1760 Ett åsknedslag den 2 december 1914 satte eld på klockstapeln och den förstördes helt. Det förslog inte att langa vatten nerifrån ån. Värmeutvecklingen var så stark att kyrkklockorna smalt ner.

Klockstapeln från 1915 liknar den gamla men byggdes lite större. Klockstapeln i Minibyn har dock byggts som modell av den nuvarande.

9.

De tre Nilsagårdarna låg samlade på det som idag är nya kyrkogården.


Nilsagården 1/8 mantal 

Ägare Alfred Andersson Alfred Anderssons far, Anders Jacobsson från Blankared, köpte gården 1841. Denna gård flyttades längst bort genom skiftet, ca 3 km åt sydöst. På den platsen låg då torpet Madbacken under Nilsagården. Där bodde Amanda Backlund, som istället fick flytta till Smedshult framme i byn. Denna Nilsagård har sedan allmänt gått under namnet Mabacken.


Nilsagården 1/16 mantal 

Ägare Anders Ekman Anders Ekman kom från torpet Backen under Prästgården. Fadern hade varit soldat i Eks rote, därav namnet Ekman. Anders Ekmans dotter gifte sig med Claes Davidsson, son till gästgivaren David Andersson. Gården flyttades genom skiftet till skogskanten ca 1 km söderut och blev det som i dagligt tal kallas "Lilla Nilsagården".


Nilsagården 5/16 mantal 

Ägare Anders Josef Svensson A.J. Svensson var född på Gunnestorp och han blev ägare till Nilsagården år 1864. Han ville faktiskt flytta ut sin gård vid skiftet, han hade sett förbättringarna vid sammanslagningen i Gunnestorp. Gården flyttades genom skiftet ut till Svenssons hästhage och blev det som nu kallas Nilsagården. Då fick han också nära till kvarnen i Rönnebro vid Ätran som hans svärfar Gustaf Andersson hade byggt upp.

10.

Brogården 1/2 mantal 

Ägare direktör Viktor Andersson. Arrendator Svante Petter Andersson. Byggnaderna på denna gård försvann ar 1960. Då flyttades landsvägen från sin gamla sträckning genom Timmele by till nuvarande, väster om byn. Byggnaderna revs för att ge plats åt byns infart från riksväg 40. Marken tillhör numera Klockaregarden. Vid laga skiftet ägdes Brogården av en direktör Viktor Andersson, som inte bodde på gården. Den brukades av sonen till förre ägaren, Anders Larsson. Brogården och Klockaregården har även tidigare hört ihop. I början av 1800-talet bestod Brogården av två brukningsdelar, som 1840 slogs samman till en. Ännu 1883 fanns två lagårdar kvar.

         

Timmele ligger norr om Ulricehamn i Västra Götaland. Den röda markeringen på kartan är vid Ministaden.
         
             

Stenbron i Brokvarn

En av tre stenbroar i området. Den är 27 meter lång, 5 meter bred och 5 meter hög i mitten. Har räcken av gråsten och kalkstensblock. Den är fortfarande i bruk.

Stenvalvsbro är den äldsta typen av bevarade stenbroar. Valvet bygger på principen att lasten på bron huvudsakligen tas upp i form av tryckkrafter utefter valvet. Bron vilar på ett valv eller flera valv, som är sammansatta av lösa delar, oftast natursten som är kallmurad. I Sverige finns fortfarande omkring 600 valvbroar byggda i natursten.

Bild från 4 juni 2010.

         
       
Brokvarn ligger 5-6 km norr om Götene i Västra Götaland:


               

Oboy då och sen

 Smakerna vanilj, jordgubb, choklad och Ergo kakao från Marabou 1967.

 Reklam på 1970-talet. Blåbär, jordgubb och choklad.

 Reklam 1990.

1990.

 Oboy milkshake 1998.

 2010-talet. Tillverkad av Kraft foods.

 Big pack 2013.

 Oboy less sugar 2019.

 2019.

Köpt i ICA i Göteborg i april 2020. Tillverkare är Mondeléz.

         

Sverige i Eurovision Song Contest

Idag börjar Eurovision och här kan man se svenska bidrag från 1958 fram till i år:

             
        
John Lundvik - Too Late For Love. Sveriges bidrag 2019:

                     

Gamla smedjan i Brunnsbo i Göteborg

Detta var Tingstad Bysmedja för länge sedan. Ägaren hette Lis i förnamn och kallades Sme Lis. I mitten på 1940-talet övertogs huset av Sten A Olsson (Stena) som drev skrotfirma där. Han köpte gamla flygplan från Tyskland som han skrotade där. Sten flyttade i mitten på 1950-talet verksamheten ner mot älven.

Bilden är från 7 september 2010 men byggnaden står fortfarande kvar för den som vill titta på den.

           
           
                 

Rockystatyn i Philadelphia

De 72 trappstegen nedanför ingången till Philadelphia Museum of Art i Philadelphia har blivit kända som "Rocky Steps" som ett resultat av scenen från filmen Rocky från 1976. Turister efterliknar ofta Rockys berömda trapplöpning. En staty av Rocky placerades nedanför trapporna inför filmningen av Rocky III 1982. Statyn är en populär plats att fotografera sig på för besökare.

Rockystatyn 2015 

Scenen i filmen Rocky där han är ute och löper och "segrar" på trapporna vid konstmuseet:

Abba matjessill då och nu

Matjessill åt man på midsommar även under 1970-talet. Den biten har inte förändrats så mycket.

Reklam från 1972. Då kostade en burk 3-4 kr och var gjord av metall. 

 En burk köpt i en ICA-butik i Göteborg 2018. Den kostade 20-25 kr och var gjord av plast.

Kavli mjukost då och nu

1971

 2018

Krautrock

En experimentell, delvis elektronisk typ av musik som dök upp i Tyskland i början av 1970-talet. Krautrocken är i grunden en subgenre till den progressiva rocken, men istället för att göra som engelsmännen och amerikanerna, som blandade in klassisk musik och jazz, drev tyskarna musiken mot en mer mekanisk och elektronisk ljudbild. Från början syftade kraut på sauerkraut, surkål, och hade en negativ klang men ordet har sedan blivit ett hedersbetyg.

Här är ett urval av låtar med diverse grupper. Lugn och atmosfärisk musik.

Agitation Free - Malesch (1972)

Amon Düül ~ Love is Peace (1971)

Between - Uroboros (1973)

Can - Tape Kebab (1995)

Cluster - Hollywood (1974)

Faust - Ich sitze immer noch (2017)

Guru Guru - Immer Lustig (1972)

Harmonia - Dino (1980)

Out Of Focus - Fly Bird Fly (1971)

NEU! - Hallogallo (1972)

Gamla vinnare i Melodifestivalen

Idag är det final i Melodifestivalen. Men hur lät det förr? Här är tidigare vinnare från 1958 till 2014.

     
   

Eriksberg i Göteborg då och nu

Två bilder tagna vid samma plats men med cirka 60 års mellanrum.

Under tidigt 1950-tal var Eriksberg ett av världens riktigt stora varv. Längs kajstråket pågår verksamheten för fullt och i bakgrunden ses Sörhallen och Sörhallsberget.

Att ett av världens största varv skulle gå i graven bara knappt 30 år senare (1979) var det nog ingen som trodde. I mitten av 1980-talet började man planera för det nya Eriksbergsområdet, och idag cirka 60 år senare ser vi samma kajstråk men med ett helt annat innehåll.

                                1950-talet                                                     2013

Kalles kaviar då och nu

 Så här såg Kalles kaviar ut 1966...

...och så här såg den ut 2013.

Då-och-nu-bild på utsikt från Ramberget

Ramberget ligger på Hisingen i Göteborg och har länge använts som utsiktsplats. Den vänstra bilden är från 1910 och den högra från september 2013. Det är utsikt mot Lindholmen på Hisingssidan och Haga, Guldheden med mera på andra sidan älven. Man kan se att området har genomgått stora förändringar.

Om man klickar på bilden och gör webbläsaren bred blir bilden kanske större.

Skonaren Ingo

Fartyget byggdes 1922 i Sjötorp vid Vänern som en tremastad skonare typ III av varvsägaren Gustav C. Groth som namngav det efter sin svåger Ingo Busch. Hon fraktade kol och koks till Sannegårdshamnen i Göteborg. Hon ägs av ”Stiftelsen för skonaren Ingo” och används även som skolfartyg. Ingo har hemmahamn i Göteborg och seglar från maj till oktober. Hon är det enda svenska fartyg som blivit kulturminnesförklarat.

Här kan man åka en tur med Ingo på böljan den blå:

Bogserbåten ESAB IV

27 september 2015 var det Kulturbåtsfestival i Eriksberg i Göteborg. Då fick man se bland annat bogserbåten ESAB IV.

Hon byggdes 1920 av Elektriska Svetsning AB (ESAB) i Göteborg som demonstrationsbåt och var det första fartyget i Sverige med helsvetsat skrov och det andra i Europa med elektriskt helsvetsat skrov. Hon sjösattes samma år. Under 1920- och 1930-talet användes hon till att transportera runt svets- och reparationslag till fartyg i Göteborgs hamn som behövde repareras och underhållas. 1937 såldes hon till Kockums Mekaniska Verkstad AB i Malmö och användes där som bogserbåt. Hon köptes tillbaka av ESAB 1988 för att bli representationsfartyg och är numera museibåt. Det är idag det äldsta bevarade helsvetsade fartyget. 

Eriksberg i Göteborg då och nu

Den vänstra bilden är från omkring 1976. Tankfartyget Neiva döps på Sörhallskajen. Neiva var en turbintanker och den tredje största som byggts i Göteborg. Den var systerfartyg till de större Nai Genova och Nai Superba från 1977-1978. Neiva byggdes delvis på Setenave-varvet i Portugal och delvis i Göteborg. Sedan levererades den tillbaka till de portugisiska beställarna.

Den högra bilden från ca 2013: Numera kantas vattenlinjen av spännande konstverk, flanörer och solbadare. Utsikten mot Södra Älvstranden skyms inte längre av stora tankfartyg.

Klicka på bilden och gör webbläsaren bred så blir bilden större.

Då-och-nu-bild på Eriksbergs hamn i Göteborg

Den vänstra bilden är troligen från 1979, och den högra från omkring 2013. 

Produkttankern M/T Atland var det sista fartyget som levererades från Eriksbergsvarvet
1979. Eriksbergs gigantiska bockkran stod klar för användning 1969 och användes i
bara 10 år. Idag är bockkranen, som alltid står längst ut vid älven, en del av konst- och
kulturupplevelsen "Kajpromenaden" som sträcker sig längs Norra älvstranden. Och den
gamla bygg- och torrdockan ger de boende runtomkring en närhet till vattnet.

Klicka på bilden och gör webbläsaren bred så blir bilden kanske större. Och den som inte vet var detta är kan se karta här.