Stockholmspärlor - Åren då radion kom (1924-1925)

Åren 1924 och 1925 var fyllda av förändringar och nyheter. Medan ståtliga Svenska Teatern förstördes i en brand, stod de äldre husen vid Skinnarviksbergen oförändrade kvar. 

Men staden såg samtidigt stora framsteg: Stockholmsborna fick uppleva starten på regelbundna radiosändningar, invigningen av ett nytt konserthus och en bro till Lidingö. De fick även ett nytt apotek beläget vid Vanadisvägen och stadens första trafikljus. En sammanställning av Jan Bergman. 

                 

                

Boken Bland tomtar och troll från 1925

En sagosamling som började att ges ut av tidningsmannen Erik Åkerlund. Böckerna har sedan år 1907 getts ut varje jul. De första banden hade illustrationer av först John Bauer och därefter Gustaf Tenggren. 1927–1980 var det Einar Norelius som illustrerade, och efter honom bland andra Hans Arnold under flera år. 

         

Bland de många författarna märks Hjalmar Bergman, Margareta Ekström, Gösta Knutsson, Severin Schiöler och Edith Unnerstad. Genom att ta teman från folksagorna ville författarna skriva för samhällets alla barn, vilket var en ny riktning för barnlitteraturen i Sverige.

             

Vykort på Marstrandshästarna skickat 1925

Marstrand är bilfri så dom har använt hästar till godstransporter, sop- och avfallshantering och persontransporter. Hästen behöll sin centrala roll i transporten mycket längre än i de flesta andra svenska samhällen.

                

                           

Låtar från 1925

Den moderna och populära musiken 1925 präglades av Jazzåldern, med snabba, synkoperade rytmer idealiska för danser som Charleston och framförda av stora dansorkestrar. Genren spreds snabbt till en masspublik tack vare radions genombrott och den nya, förbättrade ljudkvaliteten från elektriska grammofoninspelningar. 

Ett par av dom här var populära i Sverige 1925. Kanske fler. 

Gene Austin - Yes Sir! That's My Baby

         

              

                   

Sweet Georgia Brown - Ben Bernie

             

        

           

The Prisoner's Song - Vernon Dalhart

            

               

             

             

           

Intl. Novelty Orch. (Nat Shilkret) - Show Me The Way To Go Home

              

         

            

Emma Liebel - Valencia

          

              

2 öre 1925

Kopparmynt från det glada 20-talet och Gustav V:s tid. 

                

                 

Gamla filmer från Tranås

Inspelade 1919, 1925 och 1954.

                  

                   

Filmen Pansarkryssaren Potemkin från 1925

En sovjetisk stumfilm från 1925 av regissören Sergej Eisenstein. Filmen ses som ett av filmhistoriens mest inflytelserika verk.

        

Handling: 

Filmen skildrar ett delvis verklighetsbaserat skeende från revolutionsåret 1905, då matroser på ett tsarryskt örlogsfartyg gjorde myteri på politiska grunder. Potemkins besättning gjorde uppror och gick över från att ha tjänat inom Svartahavsflottan, till att stå på den ryska revolutionens sida. Revolten på Potemkin var den första revolutionära massaktionen inom flottan och armén, och första gången tsaren miste en betydande stridsenhet till revolutionen. Dock slutade revolten med nederlag, och matroserna ställdes inför rätta, sändes till straffarbete eller avrättades.

             

Filmen blev känd för sin scen från Odessatrapporna. Där skildras hur flyende människor i flera minuter springer nerför trappan. I verkligheten skulle det inte tagit mer än en halv minut, men Eisenstein drar ut på scenen och bygger upp spänningen genom att klippa växelvis mellan det flyende folket och soldaternas stövlar. Ibland visas någon enstaka person eller detalj under en kort stund, men tyngdpunkten läggs på att skildra helheten.

              

             

Gammalt väggur

En sån här klocka fanns i många svenska hem under 1900-talet. Den kunde hänga i finrummet som bara användes vid enstaka högtidliga tillfällen.

Denna kan vara från 1890-talet och är troligen gjord av Junghans. Det var en tysk tillverkare av klockor i Schramberg i Schwarzwald grundad 1861. Vid sekelskiftet 1900 var Junghans störst i världen med en årlig produktion på tre miljoner klockor.

               

Junghans fabrik 1925. (Bildlicens Public domain).

           

Vykort på Hjalmar Branting

Bilden är kanske från 1920-talet. Vykortet är utgivet efter hans död 1925 för det står hans dödsdatum på.

Hjalmar Branting var en svensk socialdemokratisk politiker och tidningsman. Han var partiledare för Socialdemokraterna från 1907 samt blev 1920 Sveriges första socialdemokratiska statsminister.

Här ser vi honom i en film från 1925:

                      

Vykort på Göteborg från omkring 1920-talet

 Jubileumsfesten på Gustav Adolfs Torg. Vykortet skickat 1923.

Jubileumsutställningen i Göteborg invigdes den 8 maj 1923 av kung Gustaf V. Utställningen arrangerades för att högtidlighålla stadens 300-årsjubileum som visserligen inträffade 1921 men utställningen blev fördröjd till 1923. Utställningen var planerad att stänga den 30 september men förlängdes till den 15 oktober och hade då besökts av 4,2 miljoner personer. Generalkommissarie för utställningen var Harald Adelsohn.

Det var en mycket stor utställning som omfattade stora delar av Göteborg och ett flertal av dagens mer välkända byggnader och institutioner grundades som exempelvis Göteborgs konstmuseum, Göteborgs botaniska trädgård, Liseberg och Svenska Mässan. I huvudsak var utställningen lokaliserad till två områden: området för själva Jubileumsutställningen med 244 680 m² samt området för lantbruksmötet, luftfartsutställningen och nordisk trädgårdsutställning med 224 000 m².

Jubileumsutställningen 1923. Röda Korsets sjukhärbärge och vagn tillhörande Röda Korsets sjukhuståg.

Konserthuset. Vykortet skickat 1924. 

Konserthuset låg på den nordvästra delen av Heden och invigdes 11 februari 1905 med en konsert av Filharmoniska sällskapets kör samt en 55 man stor orkester som spelade under ledning av Tor Aulin. I stora salen satt 1 022 personer, på balkongen i fonden 172 och på den mindre läktaren 100. Ritningarna var gjorda av arkitekten Ernst Krüger. Detta konserthus i trä var vid denna tiden Sveriges största musiklokal och rymde 1 294 personer. Det var i dessa lokaler som Wilhelm Stenhammar (1907-1922 var han konserthusets ledande profil) gästades av kompositörerna Jean Sibelius, Carl Nielsen och Christian Sinding. Vid tioårsjubileet 1915 kunde man räkna in över 1 miljon besökare, fördelat på 906 konserter, 105 möten och föredrag samt 78 tillställningar av annat slag. Konserthuset började brinna vid 12-tiden den 13 januari 1928 och var helt nedbrunnet vid 15.30-tiden. Brandorsaken var ett krånglande värmeelement.

Krügers villa i Allen 1925. 

Ernst Otto Krüger, född 29 november 1859 i Göteborg, död 11 maj 1926 i Göteborg, var en svensk arkitekt. Han var son till den tyskfödde arkitekten och byggmästaren August Krüger. Han utbildade sig på Bauakademie i Berlin. År 1891 blev han tillsammans med brodern Georg Krüger delägare i faderns arkitektfirma under namnet A. Krüger & Son. Han var även medlem i styrelserna för Göteborgs inteckningsgaranti AB och i Göteborgs bank under 1910- och 1920-talen. Krüger blev något av en bankspecialist strax efter förra sekelskiftet med ett tiotal bankbyggnader i bland annat Göteborg, Arvika, Borås och Alingsås. Hans glastäckta bankhallar utmärks enligt arkitekturhistorikern Fredrik Bedoire av "en luftighet och spänst, som förhöjs av glastakens fintecknade spröjsning", och håller en hög valör. Därtill ritade han några av de mer betydande industri och kontorsanläggningarna i Göteborg så som kontorshuset Merkurius på Skeppsbron (1897) och SKF:s anläggning i Gamlestan (1909).

Krüger var även fastighetsägare, bland annat Södra hamngatan 17 som då innefattade Ölhallen Weise. Kring sekelskiftet sålde han fastigheten till Göteborgs handelsbank och fick samtidigt i uppdrag att uppföra en ny bankbyggnad i fyra våningar på tomten. 1904-1905 stod den fyra våningar höga byggnaden färdig med en barockinspirerad fasad av granit. Den glasövertäckta bankhallen placerades på innergården. 1916 var han en av tio personer i Göteborg som donerade vardera 100.000 kr till en teaterfond vars räntor skulle säkerställde verksamheten på Lorensbergsteatern. Förutsättningen för gåvan var att staden skulle uppföra en modern och värdig teaterlokal, vilket resulterade i byggandet av Stadsteatern på Götaplatsen.

Vykort på Hamnkanalen i Göteborg 1925

Stjärnö från Landskrona

27 september 2015 var det Kulturbåtsfestival i Eriksberg i Göteborg. Då fick man se bland annat Stjärnö från Landskrona. Hon är byggd 1925 i Eriksbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg.
Djupgåendet är 4,60 m, längden är 35,20 meter och bredden 8,75 m.

Eriksbergs Mekaniska Verkstad omkring 1910. Företaget bildades 1850. Det hade sitt ursprung i en galvanisk inrättning. Det var troligen den första specialiserade galvaniseringsverkstaden i Göteborg och i Sverige. Sedan tillkom en smedja. 1871 startades ett skeppsvarv i anslutning till verkstaden, och 1873 levererades det första fartyget, bogserångslupen Aktiv. 1876 ombildas verksamheten till aktiebolag och det fick namnet Eriksbergs Mekaniska Werkstads AB. Det var ett tag det minsta av de tre Göteborgsvarven, men blev utbyggt med tiden. På 1960-talet blev konkurrensen från de japanska varven alltmer tydlig, och på 1970-talet slog man larm om det akuta läget för bolaget. Det köptes av staten 1975 och avvecklades 1978.

Religiös litteratur på 1920-1930-talet

De här har troligen använts av en ung flicka i Mölndal vid samma tid. Det kan ha varit i samband med konfirmation, i söndagsskolan och i folkskolan.

 Bibel som använts 1927 i samband med konfirmation troligen. Utgiven av Gleerups förlag. Det grundades i Lund 1826 av CWK Gleerup. Det främsta området blev den religiösa litteraturen, men även språkvetenskapliga och andra vetenskapliga arbeten samt skolböcker förlades. Bild 1.

Bibel bild 2.

 Bibelberättelser för söndagsskolan av Olga E Lindborg. Använd 1927. Utgiven av Svenska missionsförbundets förlag. Dom startade 1895. Bild 1.

 Bibelberättelser för söndagsskolan av Olga E Lindborg. Bild 2.

 Bibeltexter av Gierow, Henrikz och Malmberg. Årskurs 3. Utgiven av Albert Bonniers förlag 1930.

 Textbok för kristendomsundervisningen i folkskolan av Edv Rodhe och G Thunander. Utgiven 1928. 

 Predikningar av John Hagard. Utgiven efter författarens dödsfall 1925. Bild 1.

 Predikningar av John Hagard. Bild 2.

Kokboken Smakliga rätter och delikata bakverk från 1925

Kokboken är troligen skriven av Thora Holm. Hon var skolkökslärarinna och utgav flera kokböcker. Hon var också redaktör för veckotidningen Husmodern 1917-1923.

Denna boken har troligen använts av en kvinna i Mölndal. Recepten på den tiden var lite annorlunda och det är väl inte lika vanligt att man tillagar nässlor idag till exempel.