Mupparna - Bohemian Rhapsody

              

             

Volvo duett i reklam öster om Båstad

Bilmodellen tillverkades mellan 1953 och 1969. Reklamen gällde Pepe´s bodega som är en nattklubb i Båstad. Bilden är från 2009. 

    

           

Farhults mölla

Väderkvarnen är av typen holländare och byggdes 1850. Den var ett sjömärke för fiskarna som kom in i Skälderviken och besöks av många turister varje år.

En holländare eller hättekvarn är en typ av väderkvarn med en roterbar toppkupol som kan vridas i ett önskat gradtal för ett optimalt utnyttjande av vindens kraft. Denna kvarntyp skiljer sig väsentligt från en stubbkvarn eller paltrockkvarn, som förekom främst i norra Europa. Medan stubbkvarnens konstruktion underlättas av ett mindre format, är byggnadskroppens tyngd inget direkt problem på en holländare, som enbart behöver vrida själva toppkupolen med vingaxelns infästning.

Farhults mölla 12 maj 2009

Farhult ligger väster om Ängelholm i Skåne:


                 

Stenbron i Getinge

Den gamla bron. Bild från Bygdeband.

Bild från Bygdeband. 

 Egen bild från 22 maj 2009.

       
         
               

Gamla fiskerullar

Bild från Rolands Antikinvest i Munkedal 2009.

                         

Fotomuseet Olympia i Falkenberg 10 maj 2009

               

Väderkvarn vid Slättaröd i Skåne 9 maj 2009

           

Gammalt i Horred 29 april 2009

Klockargården vid Helsjövägen. 

Horreds kyrka. Den invigdes 1828. 

Gamla gravstenar på kyrkogården.

Inuti kyrkan. Bild från 1972 från Wikipedia.

         
             
               

Loricks smedja i Vessigebro

Johan Petter utbildade sig till smed 1876 i Lund efter en anfader. Sen gav han sig ut på gesällvandring och hamnade i Vessigebroområdet i Halland där han bosatte sig och skaffade en egen smedja. Han gifte sig med en kvinna från Stafsinge och fick nio barn. Smedjan drivs fortfarande av släktingar och dom sysslar främst med konstsmide.

Loricks smedja 4 maj 2009

             

Kungastenen vid Haksered i Halland

Den här hittar man vid väg 153 mellan Varberg och Ullared. Bilderna är från 29 april 2009.

Antens station

Västergötland–Göteborgs Järnvägar (VGJ, Västgötabanan) var en smalspårig järnvägslinje från Göteborg i Göteborgs och Bohus län genom Älvsborgs län till Skara i Skaraborgs län och vidare till Gårdsjö vid Västra stambanan, också i Skaraborgs län.

VGJ blev under början av 1900-talet ägare till en stor del av smalspårjärnvägarna i Skaraborgs län. Bandelen Gårdsjö–Mariestad–Forshem har breddats till normalspår och ingår i nuvarande Kinnekullebanan. En kort sträcka av banvallen används av Göteborgs spårvagnar.

Trafiken är nedlagd på resten av VGJ och smalspåret är borta förutom vid två korta museijärnvägar: Anten–Gräfsnäs och Skara–Lundsbrunn. Här i Anten kan man se hur tågen och stationen såg ut förr i tiden.

Antens station 13 september 2008 

En video från 25 juni 2009 där man ser tåget köra:

Antens station ligger utmed väg 190 cirka 5 km nordväst om Alingsås.

Torpet Klara i Göteborg

Torpet flyttades på 1880-talet från Kvillebäcken där det hade stått länge. På sin nuvarande plats löd torpet under Grimbo herrgård. På arrendet odlades råg och potatis. Man hade en ko, några grisar och höns.

Torpet Klara 3 var vid stadens övertagande av marken 1938 ett av tre torp vid Klara mosse, vilka brukades av Grimbo Nordgård i Tuve socken men låg på Gropegårdens utmark i Lundby socken. Stugan lär ha flyttats till platsen på 1880-talet från trakten vid Kvillebäcken, där industrialiseringen av Göteborg då hade börjat påverka bygden.

Jordkällaren tyder på hög ålder medan hönshuset är en ombyggd rest av ladugården, som 1959 revs av Göteborgs stad. Övriga byggnader, liksom boningshusets förstuga, har successivt tillkommit sedan 1930-talet. Arne Nicklasson, som bodde här från fyra års ålder 1917 till 2001, använde brunnen fram till 1997 då stugan utrustades med kallvattenledning. På begäran installerades el 1990.

Bilder från 30 april 2009.

Sagogryn

Danske sagogryn som man gjorde sagosoppa av förr. 

Sagogryn tillverkades från början av stärkelse av märgen från Sagopalmen (Metroxulon sagu) i Indonesien och på Malackahalvön. Det importerades till Sverige redan på 1700-talet och omnämndes i Cajsa Wargs kokbok. Sedan kom det allt mer att bli stärkelse från potatis och maniok. 

På 1970-talet kunde man göra soppan av vatten, blandsaft och hel kanel till exempel. 

Bilden överst är från 2009 och den underst från 2008. Inte så långt efter det slutade dom att säljas i ICA.